1515

"Cementa är viktigt för hela Slite"

För många är Slite synonymt med den stora grå fabriken som tornar upp sig över samhället. Osäkerheten kring vad som väntar Cementa påverkar såväl anställda som andra företag och boende i samhället.

”Cementa är ju Slite”, säger hotellägaren Annica Österberg.

Foto:Magnus Dagel

På väg in till Cementas huvudkontor i Slite upplyser en dataskärm om att den som ”känner oro i den osäkra situation som som vi nu befinner oss i” kan få samtalsstöd. Att regeringen har lagt fram ett lagförslag som skulle ge företaget möjlighet att fortsätta bryta kalk under begränsad tid betyder inte att Cementas problem är lösta.

”Det är ett steg i rätt riktning. Men många frågetecken återstår innan vi kan producera cement långsiktigt”, säger fabrikschefen Matilda Hoffstedt.

Cementa jobbar med tre tillståndsansökningar. Företaget har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bryta kalksten i tre år, på den sten som ingår i det befintliga tillståndet. Även en mindre ansökan där några nya områden tas i anspråk förbereds.

”Så att vi får lite andrum och kan hålla produktionen i gång. Men under nästa år planerar vi också en ansökan om komplett täkttillstånd”, säger Hoffstedt. 

I juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett tjugoårigt tillstånd för kalkstensbrytning eftersom miljökonsekvensbeskrivningen ansågs för dålig. Därefter sade Högsta domstolen nej till att ta upp Cementas överklagan varpå regeringen aviserade tillfälliga ändringar i miljöbalken för att undvika nationell cementkris. Den lösningen sågades som grundlagsvidrig av Lagrådet, vilket regeringen struntade i när den gick vidare med sitt lagförslag.

”De senaste månaderna har varit lite upp och ner”, konstaterar Kjell Wahlström, ordförande för IF Metall på Slitefabriken.

Turbulensen har satt sina spår på golvet, där en del är mer oroliga och andra mindre.

”Grundinställningen är att allt kommer att ordna sig. Företagsledningen har varit transparent med information från dag ett och det har betytt mycket för de anställda.”

Produktionsmekanikern Tobias Ladufält, 42, diskuterar situationen dagligen med sina kollegor. Han är rädd för att förlora jobbet.

”Får alla gå vet jag inte om jag kan hitta ett nytt jobb på Gotland. Ska min fru säga upp sig för att följa med mig till fastlandet då?” säger han.

”Regeringens besked gav oss lite andrum, men jag känner mig ändå inte trygg eftersom det inte säkrar all framtid för min del.” 

Cementa är med sina 230 anställda den enskilt största arbetsgivaren i Slite. Trots att orten knappt har tvåtusen invånare finns här två matbutiker, ett apotek och ett systembolag, vilket många menar inte skulle vara fallet om det inte vore för cementfabriken.

På pizzerian på torget kommer en man in för en eftermiddagsöl. I övrigt är det tomt bland borden, det har gått någon timme sedan lunchen. Ägaren Omid Ghaneri, 33, är orolig över vad som väntar restaurangen om Cementa skulle försvinna.

”På sommaren kommer det turister men på vintern är de anställda hos Cementa viktiga kunder. Många bor här och tar med familjen hit för att äta på helgerna.”

Hotell Slitebaden har just stängt uthyrningen för säsongen men när TT kommer på besök jobbas det febrilt med restaurangen som ska hålla öppet året runt. De nya ägarna slog upp hotellets portar i februari, lagom till Cementas årliga underhållsstopp.

”Då kom många till Slite för att jobba med fabriken”, säger Annica Österberg.

”Cementa är viktigt för hela Slite. För att det ska vara en ort som människor vill bo i och besöka måste det finnas ett serviceutbud. Utan Cementa skulle säkert en av mataffärerna få stänga.”

Från hotellet syns fabrikens skorstenar sträcka sig mot himlen. Det ständiga mullret är inget som stör, enligt Österberg.

”Det är ett tryggt ljud. Och siluetten är ganska vacker, kisar man ser det nästan ut som Manhattan”, säger hon med ett skratt.

Men pensionärsparet Sonja och Lars-Inge Söderberg, som bor granne med fabriken som är en av Sveriges största utsläppare av växthusgaser, är inte lika positiva.

”Det är så skitigt, det regnar kolstoft. Det ser ut som i Östtyskland”, säger Lars-Inge Söderberg.

Han är kritisk till Cementa, trots att han har jobbat på fabriken i större delen av sitt liv. Paret tror att Slite kan klara sig bra utan cementjätten.

”Det skulle kunna bli jättefint här, det är många som inte vill bo här på grund av fabriken”, menar Sonja Söderberg.


Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Ny teknik är nyckeln till minskade utsläpp

Elektrifieringen av bilbranschen går i en allt snabbare takt.

Och målet med CO2-neutral tillverkning och utsläppsfri körning kommer allt närmare.

Nyckeln: Teknisk utveckling och mod att tänka i nya banor.

– Det går inte att skapa en hållbar framtid genom att säga ’nej’ eller ’det är svårt’, säger Ola Källenius, vd för Daimler AG och Mercedes-Benz AG.

Läs mer om vägen mot CO2-neutral mobilitet. 

Fordonsindustrin har sedan ett antal år tillbaka arbetat på högvarv för att möta den snabbt ökande efterfrågan på laddbara och miljöeffektiva bilar. Flera biltillverkare satsar stora resurser på att lyckas med omställningen så snabbt som möjligt för att därmed minska sina klimatavtryck.

Grunden i omställningen stavas ”elektrifiering”.

Med en ambitiös och konkret plan för omställningen till klimatneutralitet har nu Mercedes-Benz slagit fast flera viktiga delmål. Och arbetet har kommit långt även praktiskt, den tyska tillverkaren har lanserat ett brett utbud av laddbara och helt eldrivna bilmodeller.

Men det här är bara början. Under ledning av Ola Källenius, som är vd i både Daimler AG och Mercedes-Benz AG, har tempot i utvecklingen skruvats upp rejält. Det övergripande nya målet sammanfattas i ”Electric only” och vägen dit sker med ett antal konkreta punkter.

Här är några av dem.

• 2022 ska all tillverkning i Europa vara CO2-neutral.

• I slutet av 2022 kommer batterielektriska modeller (BEV) finnas i hela Mercedes-Benz modellutbud.

• Planen är att helt eldrivna bilar kommer att stå för 25 procent av försäljningen 2025.

• 2030 kommer mer än 50 procent av försäljningen att bestå av laddhybrider eller elbilar.

• Fram till 2030 kommer alla nyproducerade personbilar från Mercedes-Benz ha mer än 40 procent lägre CO2-utsläpp jämfört med 2018.

• Tidigt 2025 ska nya fordon som säljs inte ha några signifikanta utsläpp av kvävedioxid (NO2) i stadsmiljö.

• För att nå målet om utsläppsfri mobilitet kommer flera olika tekniker att användas: batterielektriska fordon, bränslecellsfordon samt fordon med hybrid drivlinor.

• Från och med 2025 ska alla nya fordonsarkitekturer som lanseras vara enbart eldrivna och kunderna ska kunna välja ett helelektriskt alternativ av varje modell som Mercedes-Benz tillverkar.

• Investeringarna kommer mellan 2022 och 2030 uppgå till mer än 40 miljarder euro i utveckling av batterielektriska fordon.

• Senast 2039 ska hela modellutbudet vara CO2-neutralt.

• Samma år ska fordonen inte heller ha någon negativ inverkan på luftkvaliteten i städer.

Teknik är nyckeln

Ola Källenius och koncernens alla medarbetare har stakat ut vägen framåt.

– Omställningen till elektriska fordon går allt snabbare. En ’tipping point’ närmar sig och vi kommer att vara redo den dagen då marknaden skiftar till enbart eldrivna fordon i slutet av detta decennium, säger Ola Källenius.

Han påpekar även att det inte bara handlar om att bilarna som rullar ut från bilhandlarna ska vara koldioxidneutrala. Det handlar om att hela produktionen inklusive underleverantörer ska minska sina utsläpp.

– Under de kommande åren ska vår nybilsförsäljning bli koldioxidneutral. Vårt mål är att sälja mer än 50 procent laddhybrider eller elbilar 2030. Vi har fattat beslutet att våra europeiska fabriker ska vara koldioxidneutrala i slutet av 2022. Inom ramen för ”Electric only” vill vi även uppmuntra och driva på våra underleverantörer att följa med på denna resa. Teknik och entreprenörskap är nyckeln, liksom banbrytande tankesätt och en inställning att uppfinna nytt. Det går inte att skapa en hållbar framtid genom att säga ’nej’ eller ’det är svårt’, vi gör det genom att säga ’ja’ och vara en av arkitekterna som utformar omställningen av mobilitet.

Läs mer om Mercedes-Benz arbete mot en mer hållbar framtid 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?