Carnegie sänker riktkursen för Fingerprint Cards från 61 till 51 kronor. Det kommer efter att biometribolaget sänkt intäktsprognosen för året.
Direkt-SE
Bild:Fingerprint Cards
Carnegie sänker riktkursen för biometribolaget Fingerprint Cards till 51 kronor från 61 kronor. Rekommendationen sälj upprepas, enligt nyhetsbyrån Direkt.
Carnegie har länge varit skeptiska till aktien. Sänkningen kommer efter att Fingerprint Cards överraskade på torsdagen med att sänka intäktsprognosen för 2016 till 6,6-6,8 miljarder kronor, ner från den tidigare prognosen på 7,2-7,5 miljarder.
Aktien rasade 10 procent till 67,75 kronor på beskedet.
För nästa år spår Fingerprint intäkter på mellan 7,5 och 9,5 miljarder kronor, i stort sett i linje med det intervall som Carnegies analytiker väntade sig innan torsdagen.
Direkt-SE
Göran Persson: ”Har aldrig upplevt ett större projekt”
LULEÅ. LKAB genomgår sin största förändring någonsin. På några få år ska verksamheten stöpas om. Samtidigt måste delar av ledningen ersättas.
”Det är ingen dramatik. Inget är så enkelt som att rekrytera till ett företag som inte bara är i takt med sin tid, utan som leder sin tid”, säger LKAB:s ordförande Göran Persson.
Jens Kärrman
Text
LKAB:s ordförande Göran Persson.Foto:Simon Eliasson, Cornelia Jönsson
Under våren har beskeden kommit tätt från gruvföretaget LKAB. Först gjorde bolaget klart att omställningen till fossilfri järnsvamp ska ske snabbare än vad som sagts tidigare. Redan kring 2030 ska hela produktionen i Malmberget i Gällivare ha ställt om till den teknik som utvecklats i Hybrit-projektet.
Det innebär att starten av det första Hybrit-verket 2026 kommer följas av fler anläggningar med samma kapacitet i tät följd åren därpå.
Några dagar senare berättade LKAB att tio miljarder kronor läggs på en ny industri i Luleå. Ur avfall från gruvorna i Gällivare och Kiruna ska bolaget från och med 2027 utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor. För LKAB:s del innebär det att bolaget ger sig in i en helt ny bransch och bygger upp en kemiindustri.
Till det kan läggas LKAB:s nya fyndighet, Per Geijer-malmen. Malmkroppen finns norr om Kirunas nuvarande centrum och säkrar gruvverksamheten i Kiruna bortom 2060. Om några år måste ledningen ta beslut om nästa utbyggnad av gruvan.
Inte konstigt att den omvalde ordföranden för LKAB, Göran Persson, tog till stora ord när Di träffade honom i Luleå nyligen.
”Det här är en arbetsuppgift och händelse vi får vara med om en gång i livet. Jag har aldrig upplevt ett större industriellt projekt under alla mina år som ledande svensk beslutsfattare. Det här är i det i särklass största”, säger han.
Tiden är knapp för LKAB. Om åtta år ska hela produktionen i Gällivare ha ställt om till en helt ny teknik. Det kommer krävas ofantliga mängder el och enorma investeringar.
”Vad vi måste göra är att få hela den här värdekedjan att sitta ihop. Från kraftproduktion till gruvproduktion till stålproduktion. Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att göra det. Nu gäller det att få förutsättningarna att göra det”, säger LKAB:s vd Jan Moström.
Men när Dagens industri frågar Jan Moström om vad som är svårast nämner han spontant något annat.
”Att bygga upp en organisation som klarar av alla de här olika delarna. Det är mycket som måste fungera samtidigt och jacka i varandra”, säger han.
I den omvandling som pågår är människorna väldigt viktiga, menar Jan Moström. Och vikten ökar i takt med att förändringarna blir mer på riktigt. Samtidigt är det huggsexa om duktigt folk i den svenska gruvbranschen.
”Rent krasst kan vem som helst försvinna om två timmar, och det ska ett stort företag klara. Samtidigt är människorna viktiga när planer ska realiseras. När det bara handlar om planer är det inte lika kritiskt, betydelsen ökar desto närmare produktion man kommer”, säger Jan Moström.
Under de åtta år som LKAB ska genomföra det största industriprojektet i Sveriges historia kommer flera i koncernledningen att behöva ersättas. Åtminstone om man tittar strikt på deras födelsedata och tidigare praxis i statliga bolag. Leif Boström som leder satsningen på sällsynta jordartsmetaller och fosfor och den framgångsrike prospekteringschefen Pierre Heeroma fyller 63 respektive 65 år i sommar.
Det gäller även de två som mer än några andra har argumenterat för strategiskiftet utåt, vd:n Jan Moström och ordföranden Göran Persson.
Jan Moström, som blir 63 år i juni, är äldst av de som leder de statliga bolagen. Historiskt brukar en statlig vd lämna jobbet i 60-årsåldern, vilket delvis förklaras av de förmånliga pensionsregler som fanns tidigare. Numer kan en statlig vd ta ut pensionen först i samband med 65-årsdagen.
Enligt vad Di erfar finns inga indikationer internt i LKAB på att Jan Moström är på väg att lämna bolaget. Han är djupt involverad i arbetet med den omställning som LKAB påbörjat och är aktiv i den offentliga debatten i frågor som är viktiga för bolaget.
Ett annat skäl är bristen på uppdrag för en person med Moströms erfarenhet. Enligt Di:s källor skulle Jan Moström den dag han lämnar vd-jobbet passa perfekt som styrelseordförande i antingen Boliden eller SSAB. Det är knappast aktuellt i närtid, eftersom båda bolagen bytt ordförande nyligen.
Jan Moström svarar svävande på frågan om han själv är kvar när de nya stora projekten tas i drift 2026 och 2027:
”Det får vi se. Det hänger på två saker, dels om styrelsen har förtroende för mig och om jag själv har orken. Om det vet vi inget i dag, det får framtiden utvisa.”
Ska jag tolka det som att du är sugen på att vara med?
”(Skratt) Framtiden vet vi inget om.”
Göran Persson, 73, hyllar LKAB:s ledning som ”visionärer fast förankrade i berget”. Den tidigare statsministern menar att det kommer att gå att lösa personfrågorna utan att de stora projekten riskeras.
”En av oss kommer att ersättas av någon annan. Två av oss blir också ersatt av någon annan, det är rimligt att så sker. Det är ingen dramatik. Kom ihåg en sak: det är inget som är så enkelt som att rekrytera till ett företag som inte bara är i takt med sin tid, utan som leder sin tid. Som dessutom tjänar pengar. Kön kommer att vara lång”, säger Göran Persson.
