De senaste åren har vi blivit smärtsamt påminda om att sjukvården kan få stora problem, ekonomier kan stängas ned och låga räntor inte är här för evigt. När försäkringsbolaget If i en hälsobarometer ställer frågor till 3 000 hushåll uppger var tredje person att de inte litar på att få tillgång till skattefinansierad sjukvård vid sjukdom eller skador. Fyra av tio tror också att tillgången på offentligt finansierad sjukvård kommer att vara sämre om fem år.
Ökat misstroende visar sig också i statistiken över sålda sjukvårdsförsäkringar. Närmare 700 000 svenskar hade en sjukvårdsförsäkring i slutet av 2020, vilket är en ökning med 40 procent sedan 2011.
Sex av tio får försäkringen betald av sin arbetsgivare och tre av tio har en gruppförsäkring för sjukvård, exempelvis genom facket. Var tionde person har själv tagit en privat sjukvårdsförsäkring.
”Efterfrågan på personförsäkringar ökar stadigt”, säger Jessica Balksjö Nannini, presschef på försäkringsbolaget If.
Här nedan listar Di några prisexempel på privata sjukvårdsförsäkringar. Priset skiljer sig stort beroende på vad som täcks av försäkringen, men också beroende på kundernas ålder. En 50-åring får räkna med mellan 500 kronor och en tusenlapp för en sjukvårdsförsäkring, medan 30-åringar ofta kan ta en försäkring för ett par hundralappar i månaden.
En annan kategori är sjuk- och olycksfallsförsäkringar som ger ersättning för direkta omkostnader, men även för invaliditet och nedsatt arbetsförmåga om skadan blir bestående.
”Tänk på att ålder har betydelse på flera sätt, till exempel kan ersättningen sänkas vid en viss ålder”, säger Jenny Sparring, jurist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Många har också sjuk- och olycksfallsförsäkring genom jobbet eller sitt fackförbund. Här bör man se upp då olycksfallsförsäkringen sällan gäller på fritiden. En annan fälla är att försäkringen slutar att gälla vid pensionering.
Konsumenternas Försäkringsbyrå har en omfattande jämförelse av försäkringstypen på sin sajt. Av den framgår att kostnaderna för en olycksfallsförsäkring varierar från ett par hundralappar per månad till flera tusenlappar beroende på ålder och innehåll i försäkringen.
Även efterfrågan på rena livförsäkringar har ökat enligt försäkringsbranschen. Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom AMF, manar dock till eftertänksamhet.
”Kontrollera först vilka försäkringar som finns genom jobbet och samhällets skydd innan privata försäkringar tecknas. Många omfattas av gruppförsäkringar via sin arbetsgivare, fackförbund eller olika föreningar.”
Han varnar för att ersättningen från livförsäkringar kan minska radikalt med stigande ålder. Alternativt så stiger den årliga försäkringskostnaden.
Trygghetsekonomen pekar på att tjänstepensioner inte ärvs per automatik. Det som avgör är hur återbetalnings- och efterlevandeskydden ser ut. Vanligtvis gäller återbetalningsskydd i kollektivavtalad tjänstepension under 20 år om man har utbetalning livet ut.
”Se över skyddet i tjänstepensionen. Saknas efterlevandeskydd så får familjen ingenting vid dödsfall. Men ett efterlevandeskydd minskar å andra sidan avkastningen i tjänstepensionen” säger Dan Adolphson Björck.
Den som är anställd där det finns kollektivavtal har ett försäkringsskydd utöver tjänstepensionen. Skydden gäller sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet, dödsfall och arbetsbrist.
”Över tid har betydelsen av dessa förmåner ökat. Staten har tagit ett steg tillbaka och överlåtit en större del av ansvaret på arbetsmarknadens parter. Därför ska man kolla upp vad som gäller på arbetsplatser som saknar kollektivavtal.”
Trygghetsekonomen förordar starkt den vanliga hemförsäkringen.
”Den skyddar mer än bara hemmet och prylar. Där finns till exempel rätts- rese- och överfallsskydd och även ett ansvarsskydd”, säger Dan Adolphson Björck.
Kriget i Europa, skenande energipriser och en inflationstakt som vi inte har sett på decennier har fått de flesta ekonomer och bedömare att dra ned på tillväxtutsikterna. Det innebär ökade risker för arbetslöshet, även om få tecken på detta syns än. I ljuset av lite sämre tider är det viktigt att ta reda på hur a-kassan och andra stöd fungerar.
I dag går det att få maximalt 1 200 kronor om dagen före skatt från a-kassan. Det gäller om man varit medlem i en a-kassa minst 12 månader och tjänar 33 000 kronor eller mer per månad.
”Taket för a-kassan har inte hängt med uppåt. Därför har inkomstförsäkring blivit populärt hos dem som tjänar över 33 000 kronor per månad”, säger Dan Adolphson Björck.
Hos vissa fackförbund ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet. Hos andra kan en sådan försäkring tecknas som tillval.
Exempelvis så har Unionen en försäkring som ingår i medlemsavgiften. Den försäkrar månadsinkomster upp till 60 000 kronor. Då täcker inkomstförsäkringen, tillsammans med a-kassan, 70 till 80 procent av inkomstbortfallet under cirka sju månader.
Det finns även privata inkomstförsäkringar utan koppling till fackförbund.
Hans Bolander
