Annons

Byrån där de anställda aldrig kommer till jobbet

OLOFSTRÖM.
Tydliga värderingar och maxad frihet för personalen sätter tonen på reklam- och kommunikationsbyrån Getsocial – årets Gasellvinnare i Blekinge län.

Kommunikationsbyrån Getsocial, årets Gasellvinnare i Blekinge, drivs av bröderna David och Alfred Appelros, byråchef respektive vd.
Kommunikationsbyrån Getsocial, årets Gasellvinnare i Blekinge, drivs av bröderna David och Alfred Appelros, byråchef respektive vd.Foto:Jack Mikrut

Engagemang och idéer har aldrig saknats hos företagaren Alfred Appelros, grundare och vd för Getsocial. Inte heller drivkraften att genomföra dem. 13 år gammal anordnade han en demonstration för bättre skolmat och fick ett hundratal elever att tåga med plakat genom hemorten Olofström. 17 år gammal startade han sitt första företag – till följd av en hockeyskada.

”Sjukgymnasten berättade för mig att jag inte hade tränat funktionellt. Jag gick till min hockeytränare och sa att han hade fel tränarstil, men det tyckte ju inte han. Så jag slutade, och min lilla hämnd blev att själv börja träna människor. Min mammas kompis blev min första kund. På mina föräldrars altan körde jag en timmes träningspass och tog en hundring betalt”, säger han.

Eftersom Alfred Appelros var minderårig fick han gå till kommunens överförmyndare, där han fick godkännande att bilda ett riktigt bolag. Samtidigt började han att engagera sig lokalt i Företagarna, där nästa affärsidé dök upp.

”Jag träffade en massa äldre herrar och damer som behövde hjälp med allt det digitala. Jag hade redan fått smak på att driva bolag, och började med att bygga lite hemsidor. Jag blev en underleverantör till andra byråer, fick ett konsultuppdrag av kommunen och kom också in på digitala reklamskärmar”, säger han.

Företaget Getsocial föddes 2015 som ett enmansbolag. När den yngre brodern David Appelros, i dag byråchef och delägare, också klev ombord inleddes resan mot att skapa ett oliktänkande reklamföretag i en traditionell reklambransch.

”Det typiska när du startar en reklam- och kommunikationsbyrå är att du själv arbetat ett antal år i branschen och nu vill göra din egen reklam. Vi kommer från ett helt annat håll, och det är en styrka”, säger Alfred Appelros.

”Det första vi frågar en ny kund är: Hur ska du veta att du tjänar pengar på det här? I dag går väldigt mycket att mäta, verktygen finns. Vi vill bevisa värdet vi skapar. Den gamla klassiska reklambyrån säger att man tar fram den rätta kampanjen. Det gör inte vi. Vi tar fram flera varianter, utvärderar och optimerar. I dag kan vi gå ut digitalt med 20 varianter på samma annons och inom ett dygn se vad som ger bäst respons. Det är ett jätteskifte som pågår i vår bransch.”

Synsättet har successivt gett bolaget flera stora och välkända kunder som Länsförsäkringar, Fortnox, Vida-guppen, Ferroamp och Moderna Museet. Bolaget var också med och lanserade den börsnoterade, svenska solcellstillverkaren Midsummer. I dag spänner verksamheten mellan allt från affärsutveckling till strategi och företaget finns i dag etablerat på fem orter.

”Vi är kompetensmässigt väldigt starka inom det digitala, och det finns fler i Sverige som är lika duktiga som vi. Men då är man ofta en nischbyrå som placerat sig i en storstad och levererar till stora företag. Vi har tvärtom satsat på landet, utanför storstäderna, där vi konkurrerar med den medelstora reklambyrån som varken har vår kompetens eller vår inställning.”

Magnus Johansson vd Mixi Print, som är är Getsocials leverantör av trycksaker. Tillsammans med Alfred och David Appelros.
Magnus Johansson vd Mixi Print, som är är Getsocials leverantör av trycksaker. Tillsammans med Alfred och David Appelros.Foto:Jack Mikrut

Det digitala spelar också en huvudroll när det kommer till att forma Getsocials företagskultur och personalpolitik. I tider när allt fler företag öppnat upp för flexibla arbetsplatser och ökat hemarbete har Getsocial gått längre än de flesta.

”Alla medarbetare arbetar i princip hundra procent på distans. Vi träffas fysiskt en dag i månaden, resten av tiden bestämmer man helt själv var man vill jobba. Vi har medarbetare som valt att arbeta från Spanien i några månader”, säger David Appelros.

”Flexibiliteten vi ger våra anställda är en jättestor faktor när det kommer till att locka och behålla de kompetenser vi vill ha. Om man som chef har ett sådant kontrollbehov att man fysiskt måste se de anställda i samma rum, då har man problem. Ger du inte människor förtroende kommer de inte heller att leverera fullt ut.”

Samtidigt råder full transparens mellan ägare och anställda kring hur bolaget mår.

”En gång i månaden visar vi precis hur det gått ekonomiskt för bolaget. Alla vet vilken vinstmarginal vi ska ligga på, och ligger vi över det spenderar vi pengarna på något som vi tycker leder mot våra mål. Ligger vi under vinstmarginalen får vi spara och jobba hårdare”, säger Alfred Appelros.

Varför är det viktigt att vara öppen med ekonomin inför de anställda?
”För att vi gör den här resan gemensamt. På många sätt arbetar vi mer i hr-branschen än i reklambranschen. Vårt jobb är att hitta duktiga människor och sälja deras tid, då måste de vilja åt samma håll som vi.”

Vd:n själv kommer inte heller undan de tydliga kraven längre. Det var också en av anledningarna till att tre företagsprofiler rekryterades för att bilda bolagets första professionella styrelse för ett par år sedan.

”Jag har alltid gjort budgetar och planer, men det har varit för enkelt att ändra dem när jag bara hållit mig själv som ansvarig. Jag behövde en kravställare på mig som vd. Vi kom också till en viss storlek där jag kände att min magkänsla inte räcker till längre”, säger han om beslutet.

Med målet att bli ett Gasellföretag avklarat är nästa delmål att bli sydöstra Sveriges största och bästa byrå till år 2025. Men tillväxten kommer inte att ske på bekostnad av värderingarna. Getsocial tackar nej till samarbeten med exempelvis spelbolag och oljebolag, och det verkar som om den 13-årige skolstrejkaren lever kvar även i den 27-årige versionen av Alfred Appelros:

”För ett par år sedan ville inte Sölvesborgs kommun hissa Pride-flaggan i sina flaggstänger. Då åkte vi dit och satte upp ett antal digitala skärmar i kommunen i stället och visade flaggan där. Vi vill vara tydliga med vad vi tycker och tänker. Det är viktigt när vi rekryterar medarbetare, och vi matchar också bäst med de kunder som har liknande värderingar”, säger Alfred Appelros.

”Vi är kanske inte omtyckta av alla. Men hellre älskad av några och hatad av några. Det värsta som kan hända är ju att ingen tycker någonting alls”, säger David Appelros.

 

 

 

Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera