1515
Annons

Bygglov föreslås bli krav för Attefallshus

Regelverket kring byggandet av så kallade Attefallshus och liknande hus behöver stramas upp.

Därför föreslår nu en utredning att bygglov återinförs för sådana hus. Lite mer tid och något dyrare, blir konsekvensen.

Utredaren ser flera skäl till lovplikten, bland annat att byggnaden uppförs utifrån bärförmåga, brandskydd och teknisk konstruktion i övrigt, samt för dimensionering av vatten och avlopp. Ett ytterligare skäl är för att tillgodose närboendes europarättsliga rätt till domstolsprövning.

”En lovplikt i stället för en anmälningsplikt innebär i praktiken ingen större skillnad”, står det i utredningen som i dag överlämnas till regeringen.

Utredaren Jesper Blomberg säger att byggandet av en Attefallare fortsatt får ske i strid med detaljplanen.

”Möjligtvis kommer det att lite längre tid och kanske blir det högre avgifter”, säger han.

En bakgrund till utredningen är bland annat en snårig och inkonsekvent plan- och bygglag. Den ska göras tydligare.

”Det kan vara svårt för den enskilde att bedöma om åtgärden behöver ett lov eller inte”, säger bostadsminister Märta Stenevi (MP) när hon tar emot utredningen.

I januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna C och L föreslogs att det skulle bli lättare för en lantgårdsägare att uppföra ett kafé eller ridhus.

För ett mindre kafé ska det inte behövas bygglov, har utredaren kommit fram till.

”Utredningen har utrett frågan om ridhus men föreslår ingen förändring i möjligheterna att uppföra ett ridhus utan krav på bygglov, men förtydligar reglerna för när så kan ske”, skriver utredaren.

En häxbrygd av kostnadsökningar gör hushållen rekorddeppiga

Hushållen i Stockholm är nu deppigare än under finanskrisen 2008. En häxbrygd av kostnadsökningar försämrar ekonomin för många.

Men än så länge har inte höstkylan gjort spår på arbetsmarknaden enligt en ny rapport.

Foto:Jessica Gow/TT

Sedan 2003 har Stockholms Handelskammare regelbundet tagit tempen på hushållens och företagens framtidssyn samt gjort egna prognoser för huvudstadsregionen. I mätningen för det andra kvartalet drog privatpersoner ned rullgardinen när det gäller framtidstron. 

Den så kallade konfidensindikatorn i juli föll till rekordlåga 62,9 vilket till och med är lägre än hushållens framtidstro under finanskrisåren. Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare, pekar på att hushållens köpkraft faller snabbt för första gången sedan 90-talskrisen.

”På bara några få månader förlorade var och en av oss en tjugondel av våra tillgångar och löner i inflation och räntehöjningar.”

Kan hushållens pessimism tillta?
”Ja, många har nog inte tagit in hur illa det kan bli. De som är yngre vet inte vad hög inflation innebär. När Riksbanken höjer styrräntan ytterligare och vi får vinterpriser på el kan många få en chock”, säger Stefan Westerberg.

Vilka faktorer är värst?
”För många hushåll kan lejonparten av den ökade kostnadsmassan kopplas till ökade boendekostnader, en följd av stigande boräntor. Men tillsammans med fallande bopriser, börsras och högre elräkningar har vi en häxbrygd som försämrar läget på flera sätt samtidigt.”

Däremot har arbetsmarknaden ännu inte intecknad en fallande konjunktur. 21 procent fler företag ökade sin personalstyrka jämfört med antalet bolag som drog ned på personal. under det andra kvartalet. Även företagens anställningsplaner för kommande kvartal var på en hög nivå med undantag för byggbranschen.

Det rimmar väl med att färska siffror från Byggfakta visar på att bostadsbyggandet faller rapporterar TT.

När drabbas arbetsmarknaden?
”Svårt att säga. Vår exportsektor gynnas av en svag krona men om eller när våra viktiga exportmarknader får problem kommer det slå mot svensk ekonomi och arbetsmarknad”, säger Stefan Westerberg.

Däremot kan den hushållsnära arbetsmarknaden dippa tidigare enligt chefsekonomen. Det händer när vardagslyxen får stryka på foten.

”Många kommer att ändra vanor. Den dyrare lokalproducerade varan ersätts med ett billigare alternativ. Vi kan komma att göra färre restaurangbesök, renoveringar och resor”, säger han.

Stockholmsbarometern, där hushållens och företagens syn vägs samman, har nu fallit till en nivå på 91,9. Det är ett rejält nedställ men ännu inte lika dystert som under pandemins inledning då nivån sjönk till 60.

Handelskammaren spår i sin prognos att Stockholmsregionens ekonomi växer med 2,5 procent under 2023, jämfört med 2,1 procent för hela landet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera