”Vi har aldrig tidigare upplevt en sådan här osäkerhet. Det är första gången någonsin Byggföretagen inte har kunnat göra en prognos,” säger Byggföretagens näringspolitiska chef Tanja Rasmusson till Nyhetsbyrån Direkt.
Byggföretagen menar att det allmänna ekonomiska läget egentligen borde vara gynnsamt för byggindustrin, men att det i dagsläget inte går att säga om byggandet kommer att öka eller minska under 2022, beroende på risken för brist på cement.
Bakgrunden är att Mark och miljööverdomstolen i somras avvisade Cementas ansökan om fortsatt och utökat tillstånd för brytning av kalk i Slite på Gotland, där runt 75 procent av all cement som används i Sverige produceras. Tillståndet löper ut den 31 oktober, men regeringen har föreslagit en tillfällig lag som ska möjliggöra fortsatt brytning i cirka åtta månader till.
Enligt Byggföretagen finns en sådan stor mängd möjliga utfall, beroende på vad som sker såväl juridiskt som politiskt, att det är helt omöjligt att säga vad som kommer att ske med den svenska cementtillverkningen.
I värsta fall blir det inget av den tillfälliga lagen och alla leveranser av cement från Slite upphör då under november.
”Då blir det ett byggstopp och runt 175.000 kommer att varslas om uppsägning i anläggningssektorn samtidigt som samhällsviktiga investeringar inte kommer att kunna göras, för det till det behövs cement”, säger Tanja Rasmusson.
I bästa fall får Cementa tillstånd att fortsätta bryta kalk under en treårsperiod framåt, och då kan de med tillskott av kalk från Nordkalk på Gotland sannolikt fortsätta att producera cement i ganska stor omfattning.
”Men då måste Nordkalk få tillstånd att utöka sin brytning och sedan måste kalk transporteras från ena sidan av Gotland till den andra”, säger Tanja Rasmusson.
Hon säger att alternativen annars är få, cement behövs i princip till allt som byggs och import är inget alternativ.
”Dels eftersom det är svårt att ersätta en cement med en annan, dels eftersom det kanske inte finns överkapacitet i andra länder, man bryter den kalk man behöver själv. Möjligheten till import är ändå inte heller så stor, vi har inte kapacitet i våra hamnar. Men import skulle dessutom utsläppen av koldioxid öka. Det enda långsiktigt hållbara alternativet är egen svensk brytning av kalk och tillverkning av cement”, säger Tanja Rasmusson.
Vad gäller det Byggföretagen kan uttala sig om, byggandet i år, spår de att bygginvesteringarna i Sverige ökar med totalt 3 procent. Detta är en liten nedrevideringar från den senaste prognosen i mars, då bygginvesteringarna väntades öka 4 procent i år. Under 2020 var bygginvesteringarna oförändrade.
Byggandet drivs av bostadsinvesteringarna, som väntas öka med hela 10 procent i år, främst drivet av ett ökat byggande av nya bostäder. I år väntas det påbörjas 65.500 bostäder, en upprevidering från 57.000 i marsprognosen.
”Uppgången i antal påbörjade bostäder håller alltjämt i sig och omfattar samtliga hustyper och upplåtelseformer. Den positiva bilden förstärks ytterligare av att bygglovsutvecklingen indikerar ett fortsatt stort intresse nya hus och lägenheter”, skriver Byggföretagen i prognosen.
Lokalbyggandet väntas minska 3 procent i år, till följd av minskat byggande av såväl kommersiella som offentliga fastigheter. Särskilt tungt har det varit för detaljhandelsfastigheter. När restriktioner nu lättats väntas dock en återhämtning för det privata lokalbyggandet inledas under hösten.
Byggföretagen har också reviderat ned sin prognos för anläggningsinvesteringarna, som nu också väntas sjunka 3 procent i år, efter ett svagt första halvår. De spår dock en vändning upp igen under det andra halvåret.
