1515

Budgethotet kvar – trots löfte om mer pengar

Oppositionen har hittat ett nytt vapen mot regeringen och hotar nu att skjuta sönder delar av finansminister Magdalena Anderssons budget. Regeringens löfte om fem extra miljarder till kommunerna räcker inte och på tisdagen inleds nya förhandlingar mellan M, KD och V.

Ebba Busch Thor (KD), Stefan Löfven (S) och Ulla Andersson (V).
Ebba Busch Thor (KD), Stefan Löfven (S) och Ulla Andersson (V).Foto:TT

Regeringen har pressats hårt den senaste veckan och i ett försök att blidka oppositionen gick man på måndagen ut och lovade mer pengar till kommunerna.

Totalt handlar det om ett tillskott på 5 miljarder kronor, som ska tillföras redan i år.

”Det här är mer pengar till kommuner och regioner än vad Moderaterna krävde”, säger finansminister Magdalena Andersson.

Förhoppningen från regeringens sida var att löftet om mer pengar skulle få oppositionen att lägga ned stridsyxan och dra tillbaka hotet om en extrabudget.

Men så blev det inte och redan på tisdagen kommer Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att sätta sig i nya förhandlingar.

”Välfärden befinner sig i kris och det behövs mer resurser än de här 5 miljarderna”, säger KD-ledaren Ebba Busch Thor.

Moderaterna krävde från början 3 extra miljarder till kommunerna medan Vänsterpartiet vill se ett tillskott på minst 10 miljarder.

Ebba Busch Thor tror att det kan sluta med en kompromiss i närheten av Kristdemokraternas förslag på 6,7 miljarder.

”Vi går nu in i skarpa förhandlingar med de andra partierna för att få till en tilläggsbudget som skulle kunna köra över januaripartiernas besked”, säger hon.

Vänsterpartiet, som tidigare hade ett budgetsamarbete med regeringen, är nu redo att göra upp med sina motståndare på andra sidan blockgränsen.

Ulla Andersson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, pekar på det kärva läge som många kommuner och regioner befinner sig i.

”Vi anser att vi har ett ansvar att förhindra varenda nedskärning som går, att förhindra varenda uppsägning som går”, säger hon.

Förhandlingarna mellan M, KD och V handlar inte bara om hur mycket mer pengar kommunerna ska få, utan partierna ska också diskutera besparingar.

Det innebär att flera av de reformer som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om inför budgeten i höstas nu riskerar att falla.

Moderaterna vill till exempel ta bort det nya friåret och även sätta stopp för ingångsavdraget med sänkta arbetsgivaravgifter, något även Vänsterpartiet öppnat för.

Och enligt partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson är det viktigt att få till en uppgörelse snabbt, och inte vänta till vårändringsbudgeten.

”Läget är ju akut ute i landets kommuner och regioner. Det är nu besparingarna och uppsägningarna sker. Därför menar vi att resurser behövs till välfärden redan nu”, säger hon.

Magdalena Andersson lever nu med hotet att få delar av sin budget nedröstad i riksdagen och hon upprepade på måndagen sin kritik mot oppositionen.

Och hon fick stöd av Emil Källström, Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, som är mycket kritisk till oppositionens agerande. 

”Årtiondet har börjat på ett ganska oväntat sätt”, säger han.

”Dels när det gäller konstellationen, men också själva tanken att en riksdagsmajoritet i finansutskottet sitter och plockar och väljer från en redan beslutad budget. Fram till för några veckor sedan var det fullständigt otänkbart och det är ett brott mot andan i det finanspolitiska ramverket.”

Ulla Andersson avfärdar kritiken och lägger istället skulden på regeringen.

”Magdalena Andersson skulle väl redan i höstas ha sett till att det fanns pengar till välfärden, istället för att prioritera mer pengar till de välbeställda männen i Danderyd. Hon gjorde sin prioritering då och jag beklagar det djupt”, säger hon.

 


Innehåll från TeliaAnnons

Barnrättsbyrån har en leverantör för all teknik

Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.
Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.

Organisationen Barnrättsbyrån hjälper utsatta barn och unga, till exempel i kontakten med myndigheter.

Under pandemin har det blivit ännu viktigare att tekniken fungerar sömlöst – och Barnrättsbyrån bestämde sig för att välja en leverantör för all it och uppkoppling.

– Det har förenklat enormt och frigjort flera timmar i veckan för mig, säger Ida Hellrup, grundare och jurist.

Samla all IT och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning  

2015 startade Ida Hellrup och Elin Wernquist Barnrättsbyrån i Stockholm – en organisation som finansieras genom insamlade medel exempelvis från statsbidrag, stiftelser och privatpersoner. Verksamheten går ut på att hjälpa barn och unga upp till 21 år i alla frågor som rör deras rättigheter.

– Vi tycker att den kuggen fattas i vårt samhällsbygge. I Sverige tar vi för givet att barn har föräldrar som kan föra deras talan om de har det svårt. Men barn som inte har en sådan förälder kan bli väldigt utsatta och ensamma, säger Ida Hellrup, som är barnrättsjurist.

”Vi sätter igång och agerar”

De barn som vänder sig till Barnrättsbyrån vill ofta ha hjälp att förstå sin situation, vilka rättigheter de har och få stöd i kontakten med myndigheter.

– Många har sökt hjälp hos ansvariga myndigheter, men har inte blivit tagna på allvar eller fått den hjälp de har rätt till. Tillsammans med barnet formulerar vi ett uppdrag som de ger till oss. Sen sätter vi igång och agerar – och det kan innebära många olika saker. Det viktigaste är att vi gör allt ihop med barnet och inget över deras huvuden, berättar Ida.

Behovet är stort och Barnrättsbyrån har vuxit stadigt. I dag är de elva anställda och har kontor i Stockholm och Umeå. Deras team består av socionomer, jurister, beteendevetare och statsvetare – alla med gedigen erfarenhet av att möta barn.

– I takt med att vi vuxit har it-frågorna blivit fler, och under pandemin har det blivit tydligt hur viktigt det är att tekniken fungerar optimalt. Vårt främsta verktyg är det fysiska mötet med varje barn – men när det fysiska måste bli digitalt, bör det fungera så smidigt som möjligt så att vi kan fokusera på det viktiga: det som barnet berättar, säger Ida. 

Dyrt och tidkrävande

Ida berättar leende att hon tidigare varit ”allt möjligt” förutom jurist och grundare – bland annat vaktmästare och it-ansvarig.

– Jag och en kollega i Umeå tog på oss teknikhatten utan att vara utbildade för det. Jag tror att det är vanligt i mindre organisationer: Man försöker klara teknikfrågorna på egen hand och anlitar olika konsulter för olika frågor när man kör fast. I längden blir det ineffektivt – både kostsamt och tidskrävande. 

”Bestämde oss för en leverantör”

Under 2020 skulle Barnrättsbyrån samla all teknik i Microsoft och det blev uppenbart att de behövde stöd med migreringen. De bestämde sig samtidigt för att anlita en enda leverantör för all it och uppkoppling, och valet föll på Telia. I dag prenumererar de på Telias ”it-avdelning som tjänst” som innebär att ett expertteam på cirka 20 personer är företagets externa it-avdelning – med support, övervakning av företagets it-miljö dygnet runt och ansvar för säkerheten.

– Jag var skeptisk i början. Telia är så stort – skulle de verkligen prioritera ett så liten organisation som vår? Vi behövde framför allt en partner som kunde lära känna oss och vår it-miljö och ge snabb, personlig support.

Och precis så har det blivit:

– Telias team känns verkligen som vår egen it-avdelning, även om de inte sitter hos oss. Det känns förstås lyxigt att vi – ett företag med elva anställda – har en it-avdelning med ett 20-tal experter.

Största fördelen: En att kontakta

Det bästa är att ha en enda partner att vända sig till för alla teknikfrågor, tycker Ida: telekom, it och säkerhet.

– Tekniken blir allt mer komplex, kraven på it-säkerhet ökar och det är svårt att hänga med. Därför känns det tryggt att Telia tar hand om helheten. 

”Supporten löser problem direkt”

Barnrättsbyrån samarbetar och har möten i Teams och jobbar ihop i dokument i Sharepoint.

– Efter migreringen, som Telia genomförde, fungerar vår digitala värld mycket smidigare. Har vi någon teknikfråga vänder vi oss till supporten, som nu känner oss och vår it-miljö och löser problemet direkt. De har också hjälpt oss när vi behövde investera i nya datorer och göra inköp för bättre videosamtal.

För Ida Hellrup har den nya lösningen frigjort både tid och energi. Nu ser hon fram emot att kunna fokusera mer på kärnverksamheten.

– För ett år sedan blev barnkonventionen lag i Sverige, men det är fortfarande otydligt hur lagen ska användas i praktiken. Vi jobbar för att lagen ska förverkligas i Sverige i en positiv riktning. Det känns fint att kunna lägga tiden där den verkligen behövs.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?