Budgethökar kräver strikta regler för nödlån från ESM

Sverige och nio andra nordliga EU-länder förespråkar att euroländernas räddningsfond ESM omvandlas till en IMF-liknande fond med strikta kriterier för nödlån.

De tio budgethökarna i den så kallade Hansan 2,0-gruppen presenterade sina åsikter i ett brev daterat den 1 november inför eurogruppens möte på måndag.

Under hösten förhandlar EU-länderna om hur ESM och bankunionen ska stärkas och EMU fördjupas. Finansministrarna ska fatta beslut i december. På måndag diskuterar eurogruppen vidare.

De tio länderna vill att ESM ska förbli en mellanstatlig institution och inte införlivas i EU-fördraget. Därmed fortsätter varje euroland att ha veto mot beslut om nödlån.

ESM ska vara sista låneinstans för euroländer. Men första försvarslinjen ska vara på nationell nivå - sund budgetpolitik som följer stabilitetspakten och beslutsamma strukturreformer, skrev de tio.

De vill skilja på EU-kommissionens roll och ESM:s. Kommissionens roll är att samordna EU:s ekonomiska politik. ESM ska ha ansvar för att bedöma och godkänna villkoren för nödlånen, inklusive budgetregler och längden på lånen.

Budgethökar uppfattar ofta kommissionen som mjukare i tillämpningen av EU:s budgetregler.

Eftersom EU-fördraget uttryckligen förbjuder EU-länder från att överta andra länders skulder måste nödlånen återbetalas, skrev Hansan 2,0 i brevet.

ESM måste därför i förväg försäkra sig om att låntagaren kan betala tillbaka. ESM ska genomföra en oberoende bedömning som tar hänsyn till skuldens långsiktiga uthållighet, ansåg de tio länderna.

För att inte skuldbördan ska bli för stor bör en kollektiv handlingsklausul införas, så att enhällighet inte krävs bland långivare för skuldnedskrivingar. Det ska räcka med en stor majoritet.

Vidare behöver ESM få tillräckliga resurser för att upprätthålla expertis. ESM ska delta i utformning och övervakning av räddningsprogram.

Bland de tio länderna finns tre icke euroländer: Sverige, Danmark och Tjeckien. De sju euroländerna är Nederländerna, Finland, Irland, Estland, Lettland, Litauen och Slovakien.

Viktigt för Sverige, Danmark och Tjeckien är att de sju ger dem stöd för att delta i bankunionen på samma villkor som euroländer, "inklusive finansiella villkor och styre".

I nuläget deltar bara euroländer i bankunionen. Icke euroländer har rätt att delta, men har inte samma inflytande i beslutsprocessen.

Hansan 2,0 bildades ifjol. I september 2017 enades de i sitt motstånd mot nya stödinstrument i EU:s långtidsbudget 2021-2027 i form av en eurobudget.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?