1515
Annons

Brottsvinster tvättas genom lyxkonsumtion

Varuhandeln löper stor risk att utnyttjas för penningtvätt, enligt en ny riskbedömning. Här omvandlas brottsvinster till dyra bilar och klockor.

”Lyxkonsumtion är ofta drivkraften till att kriminella begår brott. Man vill vara någon, man vill synas”, säger Linda H Staaf vid polisen.

Penningtvätt är enligt polisen ett omfattande problem i Sverige, och kreativiteten bland de kriminella är stor.

I en ny rapport pekas de mest utsatta sektorerna ut. Det handlar bland annat om banker och finansiella institut – men tydligt är också att varuhandeln utnyttjas. Branscherna varierar men gemensamt är att de ofta säljer dyrare produkter, så kallade sällanköpsvaror.

”Som den organiserade brottsligheten ser ut i Sverige går en stor del av brottspengarna åt till just den här lyxkonsumtionen. Man vill synas i de här sammanhangen och då vill man ha dyra bilar, smycken och klockor”, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Bakom rapporten står polisen ihop med ytterligare 15 myndigheter samt Advokatsamfundet.

Svarta pengar kan komma från narkotikaaffärer, rån och människohandel, men även bedrägerier och ekonomisk brottslighet.

Polisen framhåller att näringslivet har en viktig roll i det fortsatta arbetet mot penningtvätt.

”Vi ser att man kan göra mer från näringslivet för att förhindra att branscher bidrar till att brottspengar tvättas vita. Man kan upptäcka mer och rapportera mer till finanspolisen”, säger Linda H Staaf.

Många gånger handlar det sannolikt om okunskap – att företag eller butikspersonal inte vet vad som ska rapporteras eller vad som kan vara en misstänkt penningtvätt, tror hon.

”Man ska känna sin kund och i samband med transaktioner ställa frågor. Varningssignaler kan vara att kunden saknar grundläggande kunskap om varan den ska köpa, att kunden inte kan förklara syftet med köpet eller att den verkar agera på uppdrag av en annan part”, säger Linda H Staaf.

Ytterligare en sektor med hög risk som lyfts i rapporten är betaltjänstförmedlare och växlingskontor. Så sent som i somras sprängde polisen ett växlingskontor på Södermalm i Stockholm som beskrivits som en av landets största pengatvättsinrättningar.

En stor del av Stockholms kriminella nätverk sägs ha använt kontoret för att tvätta brottsvinster från narkotikahandel.

Linda H Staaf vill inte kommentera det enskilda fallet, men betonar att sektorn är utsatt.

”Det finns också aktörer som infiltrerats av kriminella organisationer så att de inte bara utnyttjas för penningtvätt, utan är medgärningsmän i uppläggen”, säger hon.

Samtidigt tros mörkertalet vad gäller penningtvätt vara enormt. Enligt en rapport från Europol kommer bara cirka en procent av all penningtvätt upp till ytan.

”Det är tyvärr fortsatt en alldeles för liten del som upptäcks”, säger Linda H Staaf.

Rapporten pekar på flera saker som måste förbättras, bland annat fler möjligheter att straffa verksamheter som inte uppfyller kraven. Ett stort problem, framför allt inom varuhandeln, är också att firmor väljer att inte registrera sin verksamhet, och därmed kan undgå kontroller.

Myndigheterna vill också se krafttag mot utnyttjande av falska identiteter, som bland annat sker genom samordningsnummer.

”Vi har från myndighetshåll i flera år tryckt på att det är ett stort problem och används vid penningtvätt. Här behöver det fortfarande göras mer, inte minst från lagstiftarens håll”, säger Linda H Staaf.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Nordea kritiserar ny penningtvättslag: ”Bra men inte tillräckligt”

Nordea vill se helt nya möjligheter att samköra transaktionsdata med andra banker. Först då kan hela brottsnätverk fastna i garnen. 

Det hävdar Nordeas strategiska rådgivare Johanna Lybeck Lilja, som nu försöker få EU att lätta på regelverket.

Finansmarknadsminister Max Elger (S).
Finansmarknadsminister Max Elger (S).Foto:Marcus Ericsson/TT, Joey Abrait

Penningtvätt är på allas läppar – både inom näringsliv och myndigheter. Finansbranschens segdragna problemområde har nu till och med fått ett eget välbesökt event: ”Penningtvättsdagarna”, arrangerat av Hexanova.

Under tisdagen avlöste poliser, åklagare, politiker och finansfolk varandra på scenen i konferenscentret Norra Latin. Många var överens om att regeringens lagförslag i förra veckan, som bland annat innebär slopad sekretess mellan rättsväsende och banker, är ett stort steg framåt. Inte minst optimistisk var finansmarknadsminister Max Elger (s) själv, det vill säga den som överlämnade förslaget till riksdagen.

”Om vi kan bekämpa penningtvätt kan vi också ta bort pengarna ur den organiserade brottsligheten och därmed göra Sverige till ett bättre land”, deklarerade Max Elger.

Men en deltagare utmanade konsensuskören: Johanna Lybeck Lilja, till och med 2014 statssekreterare på Finansdepartementet och därefter strategiskt rådgivare på Nordea.

”Bra men inte tillräckligt”, löd hennes recension av sekretesslättnaderna.

Huvudinvändningen från Johanna Lybeck Lilja är att lagförslaget inte innehåller stärkta möjligheter för bankerna att sinsemellan dela information om misstänkt penningtvätt. Bankerna kommer även i framtiden bara att kunna dela uppgifter som rör samma kund och samma transaktion.

”Men när man pratar om kriminella nätverk så handlar det ju inte bara om en kund utan många. Så vad vi ville var att man slopade det här kravet. Och det gick regeringen inte vidare med”, säger Johanna Lybeck Lilja till Di.

Samkörning av stora mängder uppgifter skulle, enligt henne, ge en betydligt mer heltäckande bild. Inte sällan använder brottsorganisationer många olika banker och finansinstitut för att sprida upptäcktsrisken.

Ett friare informationsutbyte bankerna emellan skulle också snabba upp processen rejält och skapa ett ännu effektivare samarbete tillsammans med polisen, menar Johanna Lybeck Lilja.

”Bara hos oss inom Nordea arbetar drygt 1.600 personer för att stoppa finansiell brottslighet. På finanspolisen är de cirka 40. Det begränsar antalet ärenden som vi kan jobba med inom samarbetsorganet Samlit till 20-25 per år.”

Beskedet från Max Elger och finansdepartementet är att Sverige inte ensamt kan ändra ordningen. Det som sätter stopp är nämligen EU:s integritetsskyddsregler. Tillsammans med bland annat den nederländska banken ING har Nordea därför inlett en kampanj med sikte på att ändra lagstiftningen inom hela unionen.

”I förra veckan deltog jag och representanter från ING i ett rundabordssamtal i EU-parlamentet. Förhoppningsvis kan vi på sikt skapa stöd för en förändring”, säger Johanna Lybeck Lilja.

Ett färskt uttalande från EU-kommissionen har väckt hopp inom Nordea. På fråga från danska regeringskansliet svarade EU-kommissionen att begränsningen om en kund och en transaktion inte behöver tolkas bokstavligt – även flera kunder skulle kunna komma ifråga.

”Det skulle vara jättebra för oss om det blev så, men då måste alla vara överens om att det är så här vi ska tolka lagstiftningen. Och så är det inte idag”, säger Johanna Lybeck Lilja.

Även andra som Di pratat med går på samma linje som Johanna Lybeck Lilja. En av dessa är Christian Lynne Wandt på brittiska säkerhetskonsulten PA Consulting, som ger råd till flera svenska banker.

”Genom att jämföra stora mängder transaktionsdata skulle bankerna snabbt kunna hinna upptäcka och frysa kriminella tillgångar. Nu dröjer det ofta ett halvår innan en anmälan gjorts och då kan pengarna vara borta”, säger Christian Lynne Wandt, som tidigare arbetat inom såväl polisen som Finansinspektionen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera