Annons

Brittiska staten på väg att rädda ståljätte med miljarder

Brexit och coronaviruset har slagit dubbelt mot Storbritanniens största ståltillverkare, Tata Steel.

Landets regering väntas inom några dagar gå in med miljardlån för att rädda de omkring 8.000 arbetstillfällena. Därmed kan staten bli delägare.

Tata Steels dotterbolag Corus stålverk i Redcar, England.
Tata Steels dotterbolag Corus stålverk i Redcar, England.Foto:SCOTT HEPPELL

Tata Steel har ansökt om ett statligt lån på 500 miljoner pund, motsvarande 5,8 miljarder kronor. Det uppger Stephen Kinnock, parlamentsledamot för valkretsen Aberavon där det största stålverket Port Talbot ligger, enligt Financial Times.

En överenskommelse mellan SSAB-konkurrenten och regeringen är nära och tros vara klar inom en vecka, uppger källor på båda sidor till affärstidningen. Men avtalet är ”inte över mållinjen och kan fortfarande falla”, enligt en regeringskälla.

I gengäld för lånet väntas Tata Steel, som ägs av det indiska konglomeratet Tata, skriva under utfästelser för att behålla de anställda och sänka koldioxidutsläppen.

Stephen Kinnock varnar för att tiden är på väg att rinna ut för ett räddningspaket.

”Frustrationen kokar över. Det är mycket allvarligt att regeringens lån ännu inte har förverkligats. Regeringen måste förstå det höga priset av att inte göra någonting”, säger han enligt FT.

Tata Steel hade stora problem redan innan coronaviruset stängde Storbritannien.

Under det senaste räkenskapsåret, som tog slut i mars, gjorde den brittiska delen av Tata Steel en förlust på drygt 1,8 miljarder kronor. Året dessförinnan var förlusten motsvarande 560 miljoner kronor.

I november meddelade Tata Steel att det ska minska sin personalstyrka med uppemot 1.000 personer i Storbritannien och ytterligare 1.600 personer i Nederländerna.

Upptakten mot brexit har slagit hårt mot de viktiga kunderna inom bilindustrin. I fjol minskade den brittiska bilproduktionen med nära 15 procent. Bland annat japanska Honda har beslutat att stänga sin fabrik med 3.500 anställda väster om London. Där har man byggt omkring 150.000 Civicbilar, varav 90 procent har exporterats till EU.

Nedgången har fortsatt i år. Under perioden januari-maj minskade den inhemska bilförsäljningen med 51 procent till drygt 508.000 bilar. I maj var fallet hela 89 procent, enligt branschorganisationen SMMT.

Tata Steel har drabbats av fler bakslag.

För ett år sedan stoppade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager planerna på en fusion mellan Tata Steel och tyska Thyssen Krupp, där Christer Gardells Cevian är storägare. Bolaget skulle bli störst i Europa efter Arcelor Mittal, med ägare i Luxemburg och Indien.

Under våren har dessutom coronakrisen slagit mot byggandet.

Lånen till Tata Steel skulle ingå i det program för att rädda strategiskt viktiga företag som finansminister Rishi Sunak presenterade för en månad sedan. Enligt programmet, kallat Project birch (björk), ska lån ges som en sista utväg.

”Under exceptionella omständigheter, när ett livskraftigt bolag har uttömt alla möjligheter och dess misslyckande skulle skada ekonomin oproportionerligt mycket, kan vi överväga stöd som en sista utväg”, skriver finansministeriet.

Finanssektorns branschorganisation The City UK beräknar att behovet av statliga lån till företagen kan överstiga 1.150 miljarder kronor. Redan under de två första månaderna har 465 miljarder kronor använts.

Regeringstjänstemän har enligt FT diskuterat en mekanism där en del av lånet under särskilda omständigheter kan omvandlas till aktier. Därmed skulle staten kunna bli delägare i stålindustrin för första gången sedan premiärminister Margaret Thatcher privatiserade British Steel 1988, efter 20 år i statens ägo.

Inom det konservativa partiet finns en djupt rotad motvilja mot att staten ska bli aktieägare. I oppositionspartiet Labour är synen en annan.

”Att ta andelar kan vara en bra sak för skattebetalarna. Om du lånar pengar, till exempel till ett flygbolag, är det bara rätt att skattebetalarna får sin andel av framgången på slutet”, säger Alistair Darling, som var finansminister för Labour under finanskrisen 2008, till FT.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISRAnnons

De är i immunterapins framkant

Ola Winqvist, CEO på ISR.
Ola Winqvist, CEO på ISR.

ISR Immune System Regulation Holding är ett läkemedel- och forskningsbolag inom immunterapi. Sedan 2012 arbetar de på bred front för att bekämpa några av världens mest ökända sjukdomar som hiv, cancer och hepatit B. En nyligen genomförd nyemission visar på ett mycket starkt intresse från investerare. 

Svenska ISR, med bas på Karolinska Institutet i Stockholm, startade via en upptäckt från djurvärlden. ISR såg att kastrerade katter sjuka i fiv – motsvarigheten till hiv – överlevde i markant högre grad till skillnad mot okastrerade katter som drabbats av viruset. 

– Kastreringen av katter leder till att produktionen av könshormoner släcks ner. Hjärnsystemet producerar då substansen GnRH – en liten molekyl med stor betydelse. Den stimulerar frisättningen av könshormoner men aktiverar även viktiga delar av immunsystemet så att infektionen börjar behandlas, säger Ola Winqvist, CEO på ISR.

EXTERN LÄNK: Nyfiken på ISR:s teknologi? Läs mer här

Pågående behandlingsstudier 

Den här insikten lade grunden för ISR, som i dag utvecklar nästa generations immunstimulerande läkemedelskandidater.

– Hormonet GnRH har funnits som läkemedel på marknaden i över 30 år och används bland annat mot prostatacancer. Då exponeras viruset för immunsystemet som kan eliminera den infekterade cellen, säger Ola Winqvist. 

Nu pågår behandlingsstudier på sjukhus i Stockholm och Göteborg kring om hivpatienter som får bromsmedicin kan minska den integrerade virusmängden och eventuellt bota sjukdomen. 

– När coronapandemin mattats av kommer vi även påbörja en studie i Berlin med smittade patienter som är resistenta mot bromsmedicin. Artresistens drabbar upp till 14 procent av hivsmittade. Det är ett stort problem som leder till att patienten riskerar att vidareutveckla aids. Det här ser vi som en marknadsintroduktion där tiden till marknaden bedöms vara väldigt kort, säger Ola Winqvist. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om bolagets arbete med läkemedel för hiv-marknaden

Stark ekonomisk plattform 

ISR senaste förträdesemission, som avslutades 29 maj, tillförde bolaget cirka 71,7 miljoner kronor. Det ger dem en stark ekonomisk plattform för att kunna genomföra kommande studier och visar att investerarna har en god tilltro till bolagets utvecklingsarbete. 

– Vi står på flera ben: hiv, cancer, hepatit B och, mest aktuellt, ett vaccin mot coronaviruset. Vi har med andra ord en utvecklingsportfölj med stor potential och studier som behöver refinansieras. De som valt att gå in i det här ser, precis som oss, en rad möjligheter som snart öppnas upp, säger Lennart Dreyer, COO på ISR, och avslutar: 

– Vi vill tacka både nytillkomna och tidigare aktieägare för förtroendet som vi har fått. Det finns en enorm marknad i både öst och väst som väntar på oss. I Kina lider till exempel 100 miljoner människor av hepatit B och vår artresestentstudie kommer med all sannolikhet bli intressant för den amerikanska marknaden – en spännande pipeline, minst sagt! 

Fakta ISR
ISR Immune System Regulation Holding AB är ett innovationsdrivet forskningsbolag med fokus på immunsystemet, baserat på Karolinska Institutet i Stockholm. Bolaget utvecklar immunstimulerande läkemedel för att behandla kroniska infektionssjukdomar och cancer genom att aktivera det egna immunsystemet. Just nu genomför ISR flera viktiga studier, både när det gäller hiv och cancer som kan få stor betydelse för framtidens behandlingar. EXTERN LÄNK: Läs mer här

Mer från ISR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISR och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?