Annons

Branschens oro: Vattenkraft kommer försvinna

Alla vattenkraftverk i Sverige ska miljöprövas de kommande 20 åren. Regeringen säger att inte mer än 1,5 TWh får försvinna i processen – men Vattenfall ställer sig frågande till hur det ska garanteras.

”Väsentligt mycket mer vattenkraft kan försvinna”, säger Christer Ljunggren, chef för vattenkraft på Vattenfall.

Foto:Pontus Lundahl/TT

Enligt regeringens ”nationella plan för moderna miljövillkor för vattenkraften” ska inte mer än 1,5 terawattimmar (TWh) försvinna när alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol.

Det är cirka en procent av Sveriges totala energiförbrukning och drygt två procent av elproduktionen från vattenkraften.

Vattenkraften bidrar också till att balansera elsystemet eftersom den går att reglera efter behov, vilket blir än mer nödvändigt när väderberoende vindkraft byggs ut.

Branschen och myndigheterna förde diskussioner i nästan två år för att hitta en bra balans mellan energibehov och miljön, säger Christer Ljunggren på Vattenfall.

”Vi skakade hand på det och var stolta, i stället för att komma med problem från branschen hittade vi en lösning.”

Men när vattenmyndigheterna skulle ta fram miljökvalitetsnormer som domstolen ska förhålla sig till var det hårdare krav som ställdes än de kommit överens om.

Det kommer leda till långa domstolsprocesser och betydligt hårdare bedömningar, tror Ljunggren. Han vill inte ge en siffra på hur mycket vattenkraft han tror kan försvinna, men säger att ”väsentligt mycket mer” inte bara handlar om någon enstaka terawattimme.

”Jag tänker inte bara på branschens väl och ve, jag tänker på hela Sveriges elförsörjning”, säger Christer Ljunggren.

Riktvärdet att som mest 1,5 TWh får försvinna är inte inskrivet i lag, utan ett planeringsmål. När de drygt 2 000 vattenkraftverken miljöprövas är det upp till domstolen att göra en avvägning mellan miljönytta och elproduktionen i varje enskilt fall.

Det är ett antal myndigheter inblandade i processen att se över miljövillkoren för vattenkraften. En av myndigheterna är Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som har ett nationellt samverkansansvar.

Johan Kling, avdelningschef för vattenförvaltningen på HaV, säger att det inte går att garantera att bortfallet i elproduktionen inte blir större än tänkt.

”Det är många aktörer inne i det här som gör olika bedömningar längs vägen. Beroende på hur normerna ser ut får man olika krav på vilka åtgärder man ska göra.”

Exempel på åtgärder som kraftverken kan behöva göra är att leda förbi en del av vattenflödet så att fisken kan vandra uppströms eller att inte torrlägga älvarna helt nedströms.

”Domstolarna gör avvägningar mellan olika intressen när det gäller åtgärder i enskilda vattenkraftverk. Eftersom man prövar det enskilda fallet kan det bli en viss variation”, säger Johan Kling.

Det som vattenkraftsbranschen främst kritiserar är att åtgärdsplanerna som vattenmyndigheterna tagit fram är för långtgående. De tror också att åtgärderna kan bli dyrare än de 10 miljarder kronor som branschen samlat ihop i en fond för att täcka prövningsprocess och ombyggnationer.

De kritiserade åtgärdsplanerna ska beslutas av regeringen inom kort. Regeringen kan då välja att säga att åtgärdsplanerna är för långtgående och skicka tillbaka dem för revidering eller godkänna dem.

Det skulle förlänga processen, men är helt nödvändigt, menar Christer Ljunggren på Vattenfall.

”Hellre att man gör rätt från början än att man riskerar att domstolsprocesserna blir utdragna och att vi får mycket större bortfall än det var tänkt.”

Innehåll från EKNAnnons

Ny EKN-undersökning om exporten: ”Trenden har vänt för små och medelstora företag”

Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.
Carl-Johan Karlsson är EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Sedan svackan i början av pandemin har små och medelstora företag kraftigt ökat sin export.

Nu visar Exportkreditnämndens senaste undersökning att trenden vänder tillsammans med framtidsförväntningarna.

Läs mer om hur du kan säkra exportfinansiering i tuffa tider

Under tiden som följt efter Covid 19-pandemin har svensk export studsat tillbaka med råge. I EKN:s återkommande Demoskopundersökning om små och medelstora exportföretags utveckling och framtidsförväntningar såg man i februari 2022 att hela 45 procent av bolagen hade ökat sin export jämfört med samma kvartal året innan.

I den senaste undersökningen har trenden dock vänt och motsvarande andel har sjunkit till 34 procent. Samtidigt har 19 procent minskat sin export jämfört med samma period förra år – i februari var motsvarande andel bara nio procent.

– Efter pandemin var exportökningen brant för små och medelstora företag, men nu ser vi en försiktighet från företagen. De här bolagen är enormt duktiga på att känna av marknaden. De har hela tiden örat mot marknaden och kan nästa lukta sig till en marknadsförändring. Nu är de avvaktande, säger Carl-Johan Karlsson, EKN:s affärsområdeschef för SME och Midcorp.

Högre kostnader påverkar

En bidragande faktor till exportbolagens ökade försiktighet är högre kostnader. Priset på insatsvaror har ökat med 20 procent och fyra av tio tillfrågade bolag anser att de höga energipriserna påverkar verksamheten i mycket eller ganska hög grad.

Även bolagens framtidsförväntningar på exporten har vänt nedåt i EKN:s senaste undersökning. 29 procent förväntar sig nu att deras export kommer att öka det närmaste kvartalet och 44 procent väntar sig en ökning de kommande 12 månaderna. Motsvarande andelar i februari var 47 respektive 63 procent.

Trots den nedåtgående kurvan vill dock Carl-Johan Karlsson inte dra på för stora växlar.

– Vi verkar befinna oss i lejonets gap och än vet vi inte om lejonet ska svälja oss hela eller spotta ut oss, säger han och fortsätter:

– Visst kan det gå fort när det väl går nedför, men undersökningen visar tydligt att vi inte är där nu. Som jämförelse kan vi titta på februari 2020 – då var bolagens förväntningar på exportökningar lägre än förväntningarna på exportminskningar. Vi är långt därifrån idag.

Dollarn som stötdämpare

Något annat som blir tydligt i den senaste undersökningen är enligt Carl-Johan Karlsson att små och medelstora exportföretag i större utsträckning har kunnat kompensera för sina ökade kostnader än bolag som inte exporterar.

– Sedan årsskiftet har värdet på dollarn stigit med 25 procent. Med en sådan valutautveckling kan du sälja mindre men ändå öka dina exportintäkter – bara det visar vikten av att finnas på exportmarknaden.

Så här kan EKN stötta din satsning som direkt eller indirekt är kopplad till export 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera