Annons

Branschen: "Det är en skatt från 80-talet"

Regeringens utredare föreslår att svenska banker ska betala 15 procent extra i skatt på sina anställdas löner. Förhoppningen är att öka skatteintäkterna med upp till 7 miljarder kronor. Förslaget kritiseras av både finansbranschen och politiska meningsmotståndare.

Bild:TT

Regeringens utredare presenterade under måndagen ett förslag om en ny skatt för den svenska bank- och finanssektorn. Utredningen menar att momsbefriade företag som säljer finansiella tjänster borde betala en 15-procentig extra löneskatt för sina anställda från och med 2018.

Intäkterna från den finansiella sektorn skulle genom den nya skatten komma att uppgå till mellan 3,7 och 7 miljarder kronor. Utredarna tillägger dock att intäkterna sannolikt skulle hamna "i den övre delen av det intervallet". 

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill i det här skedet varken uttala sig om den föreslagna skattesatsen eller de skatteintäkter som det skulle komma att inbringa.

”Jag kan konstatera att vi gick till val på att minska storbankernas kraftiga övervinster genom att begränsa den skattefördel som bankerna i dag har”, säger hon.

Den särskilde utredaren Christer Sjödin föreslår att skatten ska tas ut med bankens eller finansföretagens samlade årliga lönekostnader som bas, en modell som följer den motsvarande bankskatt som funnits i Danmark sedan 1990-talet.

”I grunden har finansektorerna en skattefördel av att de inte betalar moms. Det den här utredningen föreslår är inte att ta bort den fördelen, men att minska den något”, poängterar Magdalena Andersson.

Bankerna har alltså av regeringen ansetts vara skattemässigt gynnade gentemot andra delar av näringslivet eftersom de är undantagna från moms. Det faktumet håller Moderaternas skattepolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard med om – men hon tycker inte att en 15-procentig skattehöjning är försvarbar.

”En förändring måste göras på ett försiktigt och träffsäkert sätt. Med det här förslaget riskerar det att från regeringen bli ytterligare en ensidig skattehöjning som drabbar jobben i den här branschen”, säger hon.

Den internationella investmentbanken Goldman Sachs har tidigare analyserat hur ett 15-procentigt skattepåslag skulle påverka de fyra svenska storbankerna. Den årliga kostnadsökningen beräknas landa mellan en halv miljard och 1 miljard kronor per bank, där SEB i kronor spås behöva betala mest och Swedbank minst – medan Handelsbanken och Nordea hamnar däremellan.

För att bibehålla sin lönsamhet och vinstmarginal kan därför bankerna välja att ta ut högre priser från sina kunder, det vill säga både hushåll och företag, vilket utredningen också poängterar.

Magdalena Andersson menar att det delvis är upp till kunderna själva att se till att bankerna inte höjer sina räntor och avgifter för att kompensera den eventuella bankskatten:

"Kunderna kan aktivt sätta press på bankerna", säger hon.

Samtidigt tycker branschorganisationen Bankföreningens vd Hans Lindberg att förslaget är kontraproduktivt.

”Självklart finns det en risk att bankerna tar ut högre avgifter. Det talas om att bankerna har en momsfördel, vilket vi motsätter oss. I vårt tycke är det i dagsläget ytterst hushållen som drar nytta av detta”, säger han.

I utredningen framkommer det vidare att antalet anställda inom bank- och finanssektorn i Sverige riskerar minska "med omkring 2.600 personer". Men sedan tidigare har Bankföreningen räknat ut att det i stället kan handla om uppemot 16.000 jobb som flyttas utomlands.

Hans Lindberg har sin förklaring till varför beräkningarna skiljer sig så pass mycket åt. Utredarna har nämligen förbisett flera viktiga perspektiv, menar han.

”Det känns som att utredningen är konstruerad i en tid där Sverige inte är med i EU, där vi inte har ett fritt flöde av finansiella tjänster och där vi inte befinner oss i en tid av digitalisering. Det är helt enkelt en 80-talsskatt", säger han.

Finansminister Magdalena Andersson menar att regeringen kommer ta hänsyn till att bankkostnaderna för hushållen riskerar öka, samt att en eventuell flytt av arbetstillfällen till utlandet kan bli verklighet.

”Självklart kommer vi att analysera det. Men när man tittar på sysselsättningseffekterna så tar man inte hänsyn till vilka positiva effekter som det ökade skatteuttaget har, där man använder pengarna för investeringar som skapar fler jobb och tillväxt.”

”Att Bankföreningen sedan tar i från tårna är kanske inte är så konstigt eftersom de har en skattefördel som nu riskerar minska”, tillägger Magdalena Andersson.

Bland arbetstagarna inom banksektorn är oron stor efter utredarnas besked. Finansförbundet, som representerar ungefär 30.000 anställda inom branschen i Sverige, vill helt och hållet slopa idéen om en bankskatt.

"Det här är fullständigt galet. Det kommer att betyda kraftiga minskingar av personal och arbetstillfällen och stora försämringar när det kommer till kundservice", säger ordföranden Ulrika Boëthius. 

Hon menar att skatteintäkterna i slutändan inte alls lär uppgå till 7 miljarder kronor, eftersom förslaget inte kalkylerat för en eventuell jobbflykt.

"Man kommer inte att få in den skatt man tänkt sig. Om arbetstillfällena flyttar så försvinner ju den tänkta ökningen av arbetsgivaravgifter, liksom nuvarande skatteintäkter från löner som annars hade betalats ut i Sverige", säger Ulrika Boëthius på Finansförbundet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?