Annons

Braksuccé när Varan-tv planerar comeback

Varan-tv har legat på hyllan i drygt tjugo år. Nu är humorgruppen på väg tillbaka med hjälp av en kickstarter-kampanj som är på väg att slå alla tidigare svenska rekord. 

David Wiberg.
David Wiberg.Foto:Gustaf Månsson

90-talsfenomenet Varan-tv är något oväntat på tapeten igen. David Wiberg, som är en av medlemmarna i gruppen, möter oss i sin ateljé på Södermalm. På hans ritbord står en insamlingsbössa med texten ”stöd Varan-tv”. Bössan ser dock rätt tom ut, vilket inte alls stämmer överens med verkligheten. 

Varan-tv:s kickstarter-kampanj har på kort tid dragit in 2,5 miljoner kronor från fansen, ett belopp som ingen i humorgruppen kunde drömma om. Bland annat är kända komiker med och stöttar Varan-tv på kampanjresan.

”Det är Felix Herngrens 30 kronor som ligger där i”, säger David Wiberg och pekar på insamlingsbössan.

Humorserien Varanteatern, eller Varan-tv, sändes på SVT i två omgångar med start år 1997. Gruppen består av sju medlemmar: David Wiberg, Anders Andersson, Fredrik Ljungberg, Jonas Sykfont, Magnus Thomson, Olof Wallberg och Fredrik Åkerman. 

Serien var dels en uppsättning på scen, dels förinspelade sketcher. Den beskrevs som ”en galen peep-show med mer än 400 kg på scen” och hyllades av de flesta.

I dag har gruppen tagit ett stort steg mot en nysatsning. I vilken form som det blir beror helt på hur mycket pengar man får in, vilket man också skriver på Kickstarter. 

Flera av medlemmarna var osäkra på om de ens skulle komma över första delmålet på 300.000 kronor. För varje delmålssumma lovade gruppen att unna sig en bra plankstek, men nu är snart alla utlovade plankstekar som finns på listan uppätna. Delmålen räcker helt enkelt inte till.

”Det var chockartat när det kom in så pass mycket pengar”, berättar David Wiberg.

Kampanjen, som pågår i ytterligare två veckor, startades efter att människor kommit fram och berättat hur mycket Varan-tv betytt för dem. I början många män – ”det har varit mycket snubbar” – och på senare tid har det även varit kvinnor som dykt upp och visat stort intresse för serien. 

Gruppen kände sig skyldig att försöka sig på en comeback, samtidigt som man hade sett hur andra Kickstarter-kampanjer lyckats dra in stora pengar genom crowdfunding. 

”Men det var läskigt och kittlande att fråga våra fans ifall de vill se oss igen”, säger David Wiberg. 

Han är väldigt tydligt med att det var viktigt för dem att ha kontroll över budgeten och kunna bestämma längd och format på avsnitten. Att sälja in idén om en ny serie Varan-tv till ett produktionsbolag fanns inte på kartan.

”Det skulle vara väldigt svårt, om inte omöjligt: Vi är sju 45-åriga snubbar som inte gjort någonting på 20 år.” 

Även om ett samarbete med någon utomstående just nu inte är aktuellt verkar Varan-tv vara ett hett byte i streamingvärlden. 

”Det finns intressen, men vi låter denna månad gå. Vi vill först att pengar ska komma in, inte av girighet utan för att kunna göra längre avsnitt”, berättar David Wiberg.

Filmandet och manusskrivandet är inget som gruppen har kommit till skott med än. De har faktiskt inte skrivit en rad av nytt material ännu. 

”Jag har skapat en Varan-låda där det går att lägga sina förslag i, så nu återstår det att se vad resten av gruppen tänker om det.”

Med sin vridna humor gjorde Varan-tv sig ett namn under 1990-talet. Samhällsklimatet nu är ett helt annat och många av Varanteaterns tidigare skämt har nått sitt utgångsdatum. 

”Naturligtvis har vi en helt annan syn idag. Samhället har förändrats och det har ju även vi”, säger David Wiberg.

Humorterrängen är fylld av vägbulor och hinder. Som kreatör och komiker berättar David Wiberg att det måste finnas ett sätt att ta sig fram, men att ändå överraska publiken samt lyckas ”sticka någon i sidan på ett kreativt sätt”.

Vad får man skämta om i dag?
”Man kan inte bara slänga ur sig saker och vara kvar i sin humorbubbla”, säger David Wiberg.

Han menar att man måste ha någorlunda koll på omgivningen. Som kreatör måste man ha en uppfattning var skämten kommer landa, inte bara att de funkar hos människor inom den närmaste kretsen.

”Med det sagt kan man i princip skämta om vad som helst, men man måste kunna stå för det man säger.”

Kan ni leva upp till de höga förväntningar som verkar finnas där ute?
”Det är mest inspirerande att ha så höga förväntningar och man blir glad när man märker hur glada folk blir av det här”, säger David Wiberg.

Han utstrålar ingen som helst nervositet ännu utan lutar sig lugnt tillbaka i den blommiga vintagesoffan.  

”Men jag har ingen aning ifall vi kommer leva upp till folks förväntningar. Det viktiga är att vi inte tappar bort oss själva.”

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?