1515
Annons

BRA:s ägare: Fel att ta beslut om Bromma under pandemin

Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen går hårt åt regeringen kring Brommafrågan.

”Vi kan inte ta sådana beslut mitt under pandemin när ingen har vetenskaplig fakta hur det blir i framtiden”, säger han till TT.

Bolaget laddar i stället för en nystart i maj.

Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen.
Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen.Foto:Joey Abrait

Regeringens besked tidigare i veckan om en stängning av Bromma flygplats har mött kritik från flera läger. Flygbolaget BRA med sin verksamhet baserad just på Bromma är inget undantag.

Per G. Braathen är framförallt kritisk mot bristen på transparens kring Swedavias rapport i frågan.

”Jag har inte fått se Swedavias rapport men när den gjordes var läget signifikant annorlunda mot nu. BRA var i rekonstruktion och om Norwegian bedömdes att man troligtvis skulle försvinna medan SAS inte fått in kapital. Alla tre bolagen är nu på väg tillbaka”, säger han.

”Jag är dock inte så bekymrad, hade regeringen varit i majoritet hade jag varit det”, säger han.

Braathen lyfter också att en rad flygbolag runtom i Europa, exempelvis, Lufthansa, Air France/KLM liksom lågprisbolaget Easyjet fått olika former av ekonomiskt stöd. En flytt för BRA är därför otänkbart utan en utbyggnad av Arlanda flygplats.

”Jag är beredd att flytta till Arlanda då det finns plats för oss. Per Bolund (MP) säger att ingen vill flyga med tom kapacitet men han kan inte avgöra vilka bolag som nu kommer tillbaka. Dessutom kommer flygbolagen att anpassa sina flottor till efterfrågan.” 

Braathen lyfter att hans eget BRA är ett tydligt exempel på just detta. Efter att hamnat i rekonstruktion under pandemins utbrott är man nu redo att starta igång igen. I maj börjar bolaget flyga inrikes igen, till en början på tolv destinationer men avsikten är att linjenätet ska fördubblas under året. Tolv flygplan i trafik ska successivt bli 24 när man framförallt riktar in sig på fritidsresandet, där möjligheterna finns i nuläget, enligt Braathen.

”Göteborg till exempel tror jag aldrig kommer tillbaka till samma nivåer. Där tror jag tåget tar en väsentligt större del. Stockholm–Malmö kommer däremot bli extremt bra, på Stockholm–Skellefteå är Northvolt till exempel en av våra kunder.”

”Fritidsresandet bedömer jag kommer att komma tillbaka där det var tidigare då det stod för 50 procent för vår del.”

Men räcker detta för att driva företaget?
”Absolut. Vi kan vara hyfsat lönsamma med bara tolv flygplan. Vi har helt annan flexibilitet nu men det kommer vara nöjesresandet som styr vår verksamhet.” 

Tittar du på exempelvis Stockholm–Visby är det i sommar fyra flygbolag som kommer flyga. Det låter väldigt osannolikt att det kan finnas tillräckligt underlag för alla fyra?
”Till Umeå har det varit svårt med lönsamheten med tre olika flygbolag så det är en extrem konkurrensutsatthet”, säger Braathen och utesluter inte en utslagning på sådana destinationer.

Ni startar upp samtidigt som restriktionerna förlängs. Hur säker är du att det här verkligen är rätt tid?
”Vi har haft ett tiotal uppstartsplaner hittills och hade vi inte trott på detta skulle vi dragit i bromsen. Jag tror sommaren kommer bli bra med mycket inhemsk turism i Sverige. Sedan får vi se vad som sker med affärsflyget i höst.”

60-årige Per G. Braathen är en veteran inom resebranschen. Redan 1989 tog han över vd-posten för charterflygföretaget Always och 2002 förvärvade hans investmentbolag Braganza det svenska flygbolaget Malmö Aviation som för ett par år sedan gick ihop med Sverigeflyg under namnet Braathens Regional Airlines, BRA.

Som styrelseordförande i Scandic har han också sett hur verksamheten påverkats olika i de nordiska länderna beroende på vilken coronastrategi landets regering valt. Han väljer att passa när det gäller att recensera de olika strategierna men konstaterar att när historien skrivs får man se vem som gjort rätt eller fel. Däremot konstaterar han att företagsstödet och hur det sjösatts sett väsentlig olika ut i de nordiska länderna.

”Det har varit stor skillnad. Norge har varit snabbast och bäst att hantera företagshjälp. Danmark har varit duktiga medan Sverige varit extremt tröga även om det blivit bättre men stödet kom för sent.”

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Utredning: Bromma ska kunna stängas 2035

Regeringens Arlandautredning rekommenderar att processen för att starta bygget med en ny start- och landningsbana dras igång nu för att banan ska kunna stå färdig om tidigast 10 år. Samtidigt får Bromma ett nytt bäst före-datum: 2035.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Under den rödgröna regeringen utvecklades frågan om Arlanda och Brommas respektive framtid till en riktig surdeg.

Miljöpartiet obstruerade möjligheten att bygga en ytterligare start- och landningsbana på Arlanda, vilket är ett krav från de borgerliga partierna för att de ska gå med på att stänga Bromma flygplats.

Nu kommer ny bensin på elden när regeringens utredare Peter Norman presenterar sin rapport om Arlandas framtid.

Den politiskt känsliga frågan om en ny start- och landningsbana får delvis ett svar. Utredningen tar inte ställning till om banan ska byggas eller inte, men slår fast att om en sådan bana ska byggas kommer det att ta 10 år och därför bör processen startas nu.

”Vi ska inte sinka den tiden mer än nödvändigt, påbörja den administrativa processen nu”, säger Peter Norman.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) slår fast att det finns ett stort stöd för förslaget att samla flygtrafiken i Stockholm på Arlanda.

Han pekar bland annat på den utredning som gjordes förra året, om förutsättningarna för att lägga ned Bromma flygplats.

”Den visade tydligt att de flesta remissinstanser tycker att det är rimligt att avveckla Bromma flygplats för att samla inrikesflyget på Arlanda och för att få ett bättre underlag för internationella direktflyg”, säger Tomas Eneroth.

Stängningen av Bromma ska göras ”sakta men säkert”, säger Peter Norman och pekar på 2035 som ett realistiskt mål. Från år 2030 ska dock flygplatsen endast få användas för fossilfritt flyg.

Det ger flygplatsen en längre livstid än Brommautredningens dom, som förordade år 2027.

”Om man skulle göra en snabb avveckling av Bromma finns en risk för att konkurrenssituationen i svenskt inrikesflyg skulle försämras kraftigt”, säger Peter Norman och varnar för höjda priser och sämre tillgänglighet som konsekvenser.

En del av uppdraget har också varit att utreda hur Arlanda kan bli effektivare, en fråga som i dessa dagar är mer aktuell än någonsin.

Peter Norman tecknar sin målbild genom att hänvisa till möbeljätten Ikeas varuhus, där kunder kan korsa olika avdelningar för att snabbare komma till kassan – så kallade ”smitvägar”.

”De resenärer som inte vill eller behöver gå genom de kommersiella gångarna, ska inte behöva det. Snabbt in och snabbt ut”, säger han.

Miljöpartiets profil i Stockholm, trafikborgarrådet Daniel Helldén, reagerar på utredningen med beskedet att han anser att Bromma kan läggas ner långt innan 2035.

”Bromma kan läggas ner nu, det är inga problem och Swedavia kan sköta det så att det blir en bra ordning för alla bolagen”, säger han.

Är du öppen för att man startar den administrativa processen för en ny start- och landningsbana på Arlanda, mot att Bromma stängs?

”Ja, jag ser inte det som något större problem. Det viktiga är att man sätter igång nedläggningen av Bromma.”

Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus anser att utredningen kan vara en startpunkt för en framtida överenskommelse om Arlandas framtid.

Men för att Bromma ska läggas ner krävs mer än en påbörjad administrativ process för en ytterligare start- och landningsbana på Arlanda.

”Vi är inte beredda att diskutera försämringar på Bromma flygplats förrän spaden är i marken”, säger hon.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera