1515

BRA:s ägare: Fel att ta beslut om Bromma under pandemin

Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen går hårt åt regeringen kring Brommafrågan.

”Vi kan inte ta sådana beslut mitt under pandemin när ingen har vetenskaplig fakta hur det blir i framtiden”, säger han till TT.

Bolaget laddar i stället för en nystart i maj.

Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen.
Flygbolaget BRA:s ägare Per G. Braathen.Foto:Joey Abrait

Regeringens besked tidigare i veckan om en stängning av Bromma flygplats har mött kritik från flera läger. Flygbolaget BRA med sin verksamhet baserad just på Bromma är inget undantag.

Per G. Braathen är framförallt kritisk mot bristen på transparens kring Swedavias rapport i frågan.

”Jag har inte fått se Swedavias rapport men när den gjordes var läget signifikant annorlunda mot nu. BRA var i rekonstruktion och om Norwegian bedömdes att man troligtvis skulle försvinna medan SAS inte fått in kapital. Alla tre bolagen är nu på väg tillbaka”, säger han.

”Jag är dock inte så bekymrad, hade regeringen varit i majoritet hade jag varit det”, säger han.

Braathen lyfter också att en rad flygbolag runtom i Europa, exempelvis, Lufthansa, Air France/KLM liksom lågprisbolaget Easyjet fått olika former av ekonomiskt stöd. En flytt för BRA är därför otänkbart utan en utbyggnad av Arlanda flygplats.

”Jag är beredd att flytta till Arlanda då det finns plats för oss. Per Bolund (MP) säger att ingen vill flyga med tom kapacitet men han kan inte avgöra vilka bolag som nu kommer tillbaka. Dessutom kommer flygbolagen att anpassa sina flottor till efterfrågan.” 

Braathen lyfter att hans eget BRA är ett tydligt exempel på just detta. Efter att hamnat i rekonstruktion under pandemins utbrott är man nu redo att starta igång igen. I maj börjar bolaget flyga inrikes igen, till en början på tolv destinationer men avsikten är att linjenätet ska fördubblas under året. Tolv flygplan i trafik ska successivt bli 24 när man framförallt riktar in sig på fritidsresandet, där möjligheterna finns i nuläget, enligt Braathen.

”Göteborg till exempel tror jag aldrig kommer tillbaka till samma nivåer. Där tror jag tåget tar en väsentligt större del. Stockholm–Malmö kommer däremot bli extremt bra, på Stockholm–Skellefteå är Northvolt till exempel en av våra kunder.”

”Fritidsresandet bedömer jag kommer att komma tillbaka där det var tidigare då det stod för 50 procent för vår del.”

Men räcker detta för att driva företaget?
”Absolut. Vi kan vara hyfsat lönsamma med bara tolv flygplan. Vi har helt annan flexibilitet nu men det kommer vara nöjesresandet som styr vår verksamhet.” 

Tittar du på exempelvis Stockholm–Visby är det i sommar fyra flygbolag som kommer flyga. Det låter väldigt osannolikt att det kan finnas tillräckligt underlag för alla fyra?
”Till Umeå har det varit svårt med lönsamheten med tre olika flygbolag så det är en extrem konkurrensutsatthet”, säger Braathen och utesluter inte en utslagning på sådana destinationer.

Ni startar upp samtidigt som restriktionerna förlängs. Hur säker är du att det här verkligen är rätt tid?
”Vi har haft ett tiotal uppstartsplaner hittills och hade vi inte trott på detta skulle vi dragit i bromsen. Jag tror sommaren kommer bli bra med mycket inhemsk turism i Sverige. Sedan får vi se vad som sker med affärsflyget i höst.”

60-årige Per G. Braathen är en veteran inom resebranschen. Redan 1989 tog han över vd-posten för charterflygföretaget Always och 2002 förvärvade hans investmentbolag Braganza det svenska flygbolaget Malmö Aviation som för ett par år sedan gick ihop med Sverigeflyg under namnet Braathens Regional Airlines, BRA.

Som styrelseordförande i Scandic har han också sett hur verksamheten påverkats olika i de nordiska länderna beroende på vilken coronastrategi landets regering valt. Han väljer att passa när det gäller att recensera de olika strategierna men konstaterar att när historien skrivs får man se vem som gjort rätt eller fel. Däremot konstaterar han att företagsstödet och hur det sjösatts sett väsentlig olika ut i de nordiska länderna.

”Det har varit stor skillnad. Norge har varit snabbast och bäst att hantera företagshjälp. Danmark har varit duktiga medan Sverige varit extremt tröga även om det blivit bättre men stödet kom för sent.”

 


Innehåll från EfterklangAnnons

Optimal ljudmiljö ökar arbetsplatsens attraktionskraft

Margareta Andersson och Zlatan Idnert på Efterklang.
Margareta Andersson och Zlatan Idnert på Efterklang.

Ljudmiljön är en av de främsta orsakerna till klagomål på kontorsarbetsplatser. Öppna kontorslandskap skapar ofta en ljudmiljö som leder till stress, missnöje och produktionsbortfall. Efterklang jobbar med att skapa en optimal ljudmiljö för arbetsplatser. –Tricket är en sömlös balans mellan isolering, absorption och ljuddesign, säger Zlatan Idnert, chef för Efterklang.

Övergången från små cellkontor till öppet kontorslandskap har inte skett helt utan utmaningar. I ett kontorslandskap är det viktigt med både koncentration och interaktion. Därför måste ljudmiljön utformas för att möjliggöra olika typer av aktiviteter. Utmaningen är att koncentrationssvårigheter på grund av störande ljud kan vara ett resultat av bullrig omgivning, men också av för tyst omgivning. Det är även viktigt att förstå människors subjektiva uppfattning av ljud och att kunna utforma en miljö där det finns samspel mellan både akustik och psykoakustik. 

Efterklang erbjuder rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv i alla frågor som rör ljud. Ljud är en självklar och viktig komponent i alla miljöer. Utöver att akustiken ska uppfylla gällande standarder och krav är det viktigt att ljudmiljön är anpassad till situation, aktivitet och verksamhetens verkliga behov.  

– Först och främst måste akustiken åtgärdas – ljudisolering och absorption, så att onödigt buller dämpas och rummets funktion kan garanteras. Samtidigt som akustiken ses över är det också viktigt att planera för tillförda ljud. Ljud som ska stimulera till koncentration, samarbete och energi, förklarar Zlatan.

Margareta Andersson, ljudarkitekt på Efterklang, fyller i:

– En bra arbetsgivare behöver ställa sig frågorna: vad gör människorna på den här platsen? Bör vi ha andra typer av ljudformer? Vi är alla väldigt olika och har olika inlärningssätt, behov och arbetsuppgifter. Vissa dagar behöver man skriva, vissa dagar stimulera kreativiteten. En bra kontorsmiljö har tagit hand om alla de här aspekterna med ”ljudöar”, där det är tillåtet att prata och man kanske spelar lite musik medan andra ytor får vara mer tysta.

Bra ljuddesign

Ljud är en profession och Efterklangs verksamhet baseras på en bred flora av expertis. Med sitt sömlösa perspektiv är Efterklangs erbjudande världsunikt. Det handlar om allt från att säkerställa rätt akustiska förutsättningar, genomföra research och förstudier till att veta hur konsonanter ska maskeras och hur högtalare ska placeras. Det är med ljud lite som det är med belysning: du kan inte ta en lampa och tro att den ska funka överallt för alla ändamål, menar Margareta.

Ljudet som tillsätts ska helst vara dynamiskt och naturligt, inte skarpt och stressande som till exempel vitt brus. Efterklang har spelat in hundratals autentiska ljud i skogar som de arbetar med. Naturliga element är naturligt dynamiska och behagliga att lyssna på och jobba till.

En annan viktig aspekt är att bra ljuddesign samspelar med hela upplevelsen – även den visuella, säger Margareta

– Att ta hand om akustik och ljud behöver inte vara fult, tvärtom kan det vara estetiskt snyggt. Vi utgår från och arbetar i linje med den gestaltning som finns på kundens kontor. Det är också dags att döda myten om att nedpendlade undertak är universallösningen. Det finns många spännande och estetiskt tilltalande lösningar på marknaden idag!

Ljudmiljön central efter pandemin

Margareta tror att ljudmiljön kommer vara central för att arbetsplatser ska behålla sin attraktionskraft efter pandemin, när vi lämnar hemarbetet och återgår till kontoren igen.

– Ska vi vara på en arbetsplats 40 timmar i veckan så måste det vara bättre än hemma, i grunden är det attraktiva arbetsplatser vi skapar, avslutar hon.

Om Efterklang

Efterklang är Nordens ledande kompetenscentra inom rådgivning, design och projektering av akustik, ljud och vibrationer. De är baserade i Skandinavien med över 130 medarbetare som skapar miljöer med mindre buller och vibrationer och mer välljud. Efterklang är ett varumärke inom AFRY-koncernen.

Läs mer på www.afry.com/sv/efterklang

 

Mer från Efterklang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Efterklang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?