Annons

Bra år för AP-fonder – avkastade 117 miljarder

Med en sammanlagd avkastning på 117 miljarder kronor blev fjolåret starkt för statens buffertfonder i pensionssystemet.

Bäst gick det för Första AP-fonden, som redovisar en avkastning på 9,6 procent.

Bild:Fredrik Sandberg/TT

De fyra statliga pensionsjättarna förvaltar nu tillsammans 1.380 miljarder kronor. Tanken är att AP-fonderna ska stå för ett buffertkapital till ett pensionssystem som är utsatt för stora påfrestningar. Helst ska utbetalningarna till pensionssystemet ske utan att nagga på kapitalet i fonderna.

Under fjolåret hade fonderna inga som helst problem med det, då avkastningen landade kring 9 procent. Ett exempel är Första AP-fonden som betalade ut 7,4 miljarder kronor för att täcka avgiftsunderskottet, samtidigt som fondens avkastning gav ett resultat på 29,3 miljarder. Sammantaget betalade de fyra AP-fonderna ut närmare 30 miljarder kronor till pensionssystemet under 2017.

Få ut mer i pension. Jämför pensionsavgifter här (extern tjänst)

Första AP-fonden var i fjol bäst i klassen med en avkastning på 9,6 procent.

”Under 2017 utökade vi bland annat investeringarna på tillväxtmarknader samt minskade vår exponering mot dollar till förmån för svenska kronor”, säger fondens vd Johan Magnusson i ett pressmeddelande.

Aktier var det tillgångsslag som gav den bästa avkastningen för Första AP-fonden, 16,5 procent. Av fondens hela portfölj står aktier för nästan 38 procent.

Satsningen på tillväxtmarknader, främst Asien, blev lyckosam för fonden då avkastningen från den delen var 8,2 miljarder kronor, motsvarande 23,8 procent. Den svenska aktieportföljen avkastade 12,6 procent, vilket gav 4,9 miljarder kronor.

Fastigheter är det andra tillgångsslaget som stod för en stor del av fondens resultat. Fastighetsportföljen avkastade 16,7 procent. Dryg en åttondel av portföljen, 43 miljarder kronor, är placerat i fastigheter.

Första AP-fondens innehav i infrastruktur och riskkapitalfonder var också lyckade val under 2017, då avkastningen uppgick till 11,4 respektive 18,1 procent.

Desto tyngre gick det för det stora ränteinnehavet, en tredjedel av hela portföljen. Räntebärande värdepapper avkastade 1 procent under 2017.

Fondens enda riktiga nitlott har varit hedgefonderna som backade med 2,6 procent. Det motsvarar en smäll på 400 Mkr för Första AP-fonden.

Näst bäst i klassen under fjolåret var Fjärde AP-fonden med en avkastning på 9,1 procent. Andra AP-fonden, under ledning av Eva Halvarsson, knep tredjeplatsen med 9 procent i avkastning.

Värt att notera är att Fjärde AP-fondens aktierisk är hög, då nästan 60 procent av portföljen består av svenska och globala aktier. De andra AP-fonderna har långt mindre än hälften placerat i aktier.

De räntebärande tillgångarna är 32 procent av Fjärde AP-fondens portfölj.

”Räntenivåerna har varit i princip oförändrade på extremt låga nivåer och ränteinvesteringar har därför som väntat gett en låg avkastning under 2017”, säger Niklas Ekvall, vd för AP 4.

Fondens fastighetsportfölj på 29 miljarder kronor avkastade närmare 19 procent under fjolåret.

I fondernas årsredovisningar framhävs att AP-fonderna ser fram emot de nya placeringsregler som är på gång. Nuvarande regler, som inte har ändrats sedan 2001, säger bland annat att minst 30 procent av kapitalet måste ligga i räntebärande placeringar med låg risk. Onoterade investeringar får maximalt vara 5 procent och 10 procent av fondens kapital ska ligga under extern förvaltning.

Det nya förslaget, som regeringen har redogjort för men ännu inte har genomfört, säger bland annat att golvet för räntor sänks till 20 procent, kravet på extern förvaltning tas bort och att fonderna får ha högst 40 procent illikvida tillgångar, inklusive fastigheter. 

Dessutom ska hållbarhetsaspekter in i förvaltningen. AP-fonderna räknar med att de nya placeringsreglerna kan börja gälla nästa år.

Som en lillebror i syskonskaran finns Sjätte AP-fonden som förvaltar närmare 32 miljarder kronor i onoterade tillgångar. Sjätte AP-fonden fördubblade sitt resultat till 12,3 procent under fjolåret.

Bland de större investeringarna under 2017 märks stora köp, tillsammans med riskkapitalbolaget EQT, i Anticimex samt i nischbanken Bluestep.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Från kompost till klädbutik

Det är först på senare år som textilindustrins klimatpåverkan på allvar har granskats, trots att dess utsläpp av växthusgaser är större än den så utskällda flygsektorn. Men det vill Fortum ändra på med satsningen på Bio2X där både skog- och fruktrester omvandlas till textilfibrer. 

”Kan vi ge restprodukter nytt liv så är det mer än bara klimatet som tjänar på det”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum, som menar att textilindustrin måste ställa om för att klara ökande hållbarhetskrav från både konsumenter och myndigheter. 

30 kilo koldioxidekvivalenter och drygt 3 700 liter vatten kostar ett par jeans över sin livscykel och det vatten som används i produktionen släpps i flera fall ut helt orenat, något som skapar stora miljöproblem. Genom att använda restprodukter och mer resurssnåla tekniker kan detta förändras. 

Den finska energikoncernen Fortum jobbar sedan ett antal år med olika lösningar inom cirkulärekonomi, exempelvis återvinning av hushållsplast och elbilsbatterier. Med Bio2X är det helt andra branscher som gäller och för att kunna omvandla biomassa till textilfibrer samarbetar Fortum med Spinnova, ett finskt innovationsföretag som fokuserar på textil. 

Win-win för alla – inte minst miljön 

Allt från vetehalm till gamla fruktskal och rester från skogsbruket kan användas som råvara till att producera textilfibrer. I processen, som kallas för fraktionering, separeras biomassan i cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är cellulosan som sedan används och omvandlas till textilfibrer och därefter tyger. Att använda trä- eller bambufibrer för att tillverka tyg är i sig inte nytt, däremot behöver den process som används inom Bio2X mindre vatten och kemikalier än vad som är vanligt. Dessutom ligger fokus på att använda just restprodukter. 

– I många fall är det här restprodukter som inte kommer till användning och kan vi använda det som går av biomassan till textilfibrer och resten till biobränslen så bidrar till en mer hållbar textilindustri och ett mer effektivt användande av resurserna, säger Per-Oscar Hedman. Även om Fortum är med och driver projektet finns det inga tankar på att bli textilproducent försäkrar han, -Vi har massor av erfarenhet av att ta hand om biomassor och det är där vår styrka i projektet ligger.  

Än så länge kan du inte köpa kläder i butik som tillverkade av textilfibrer från projektet, men om du inte redan gör det så kan du börja med några knep som spelar roll. Återanvänd och köp second hand. Lämna in kläder som inte längre kan användas till återvinning. Håll utkik i affären efter kläder gjorda av certifierat material, helst viskos eller bambu. 

Läs om vad vi gör för att ta hand om framtiden redan i dag 

 

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?