1515
Annons

Boxfabriken ser ljusning efter pandemistopp – "fullständigt exploderat"

Tack vare den rådande e-handelsboomen säljer Nybroföretaget Bigso sina förvaringsboxar i papp som aldrig förr. 

”Hösten blev så intensiv att vi tog ett beslut vid fikabordet att bygga en ny fabrik”, säger Henric Adolfsson, vd för Bigso. 

Foto:Jesper Frisk

När Dagens industris sommarbil besökte Bigso ifjol hade bolaget tagit en rejäl smäll på grund av pandemin. Bolaget tillverkar förvaringsboxar i papp som kan kläs i tyg eller papper och som säljs genom möbel- och inredningskedjor i över 50 länder. När butikerna tvingades stänga ned drabbades Bigso hårt. Samtidigt märkte bolaget hur efterfrågan från e-handelskedjor, som då stod för en ganska liten del av omsättningen, började ta fart. 

”Det visade sig bara vara början för det senaste halvåret har efterfrågan fullständigt exploderat och det är våra kunder inom e-handelssegmentet som helt och hållet driver på”, säger Henric Adolfsson som är vd för familjebolaget som hans far grundade och där hans bror Anders Adolfsson är ansvarig för vissa större kunder. 

Ett avgörande beslut togs 2002 när bolaget flyttade sin produktion från småländska Nybro till Litauen där Bigso har två fabriker. I höstas fattades beslut om att investera 35 miljoner kronor i en tredje fabrik på 6 000 kvadratmeter, även den i Litauen. 

”Vi tog faktiskt beslutet över en kaffe i fikarummet, så självklart var det att vi behövde mer kapacitet för att svara upp mot efterfrågan”, säger Henric Adolfsson och lägger till att ett annat syfte med investeringen är att öka automatiseringen för att hålla nere bolagets tillverkningskostnader och stå sig konkurrensmässigt. 

Facit för fjolåret blev ett omsättningstapp på 10 procent på grund av tvärstoppet under pandemin. I år räknar bolaget med att öka omsättningen med 15 procent. Förutom behovet av mer kapacitet förklarar Henric Adolfsson att familjebolaget måste anpassa sig till e-handelsboomen även på andra sätt. 

”Det handlar om att ta fram smartare och mindre skrymmande boxar för att underlätta transporter. Även organisationen måste hela tiden anpassas.”

Ett nytt segment, som Henric Adolfsson tror mycket på för Bigso, är present- och lyxförpackningar i papp. 

”Det har vuxit starkt, även under pandemin och vi har fått flera prestigeorder som till och med förvånat mig. Så det är mycket positivt.”

Innehåll från KellerAnnons

Global styrka med lokal fokus för en hållbar grundläggning

För att skapa en långsiktig hållbarhet vid byggprojekt krävs rätt grundläggning. Som specialister på nordiska markförhållanden, ett komplett utbud av tekniker och med en världsledande styrka i ryggen ligger Keller Grundläggning i klar framkant. 

De senaste åren har varit framgångsrika för Keller Grundläggning och företaget har växt i takt med uppdragen. Samtidigt är man också med att driva på den geotekniska utvecklingen framåt, både med egen produktutveckling och genom medverkan i flera akademiska forskningsprojekt med miljörelaterad fokus.

Med en väl utvecklad maskinpark, en bred produktportfölj och en egen konstruktions- samt projekteringsavdelning levererar Keller Grundläggning optimala geotekniska lösningar över hela byggsektorn. Lång kännedom om de speciella svenska markförhållandena är en stark tillgång liksom fördelen med globala resurser.

Läs mer om Keller Grundläggnings tekniker här

– Det är förstås en extra styrka att vi kan ta in specialkompetens, en metod eller en teknik som inte är standard i Sverige från våra globala kollegor. Det ger oss ett bredare perspektiv som gör att vi kan presentera fler olika alternativ för våra kunder och även lyfta fram vilka som är särskilt miljösmarta, säger Robert Thurner, vd för Keller Grundläggning.

De markförstärkande tekniker som företaget erbjuder har ett brett spann, från de mer traditionella som kalkcementpelare till alternativa som exempelvis stenpelare. En lösning som använder sig av stenpelare i stället för kalkcementpelare kan spara upp till tio gånger så mycket koldioxid. 

Läs mer om Keller Grundläggnings projekt 

– Branschen kan inte bara fortsätta att bygga likadana infrastrukturprojekt som tidigare utan behöver utveckla såväl tekniker som hållbarhet och lönsamhet. Vi har alla ett ansvar och kompetensen finns i branschen. Tillsammans med våra kollegor bygger vi för våra medmänniskor med vår gemensamma framtid i fokus, avslutar Robert Thurner. 

Om Keller:
Keller Grundläggning är ett oberoende dotterbolag till Keller Group som med verksamhet på fem kontinenter är världens största geotekniska lösningsspecialist. För sina kunder utvecklar företaget såväl ekonomiska som alternativa miljövänliga lösningar och genom att koppla samman globala resurser och lokala kunskaper är Keller med på några av de största och mest utmanande projekten runt om i världen. I det dagliga arbetet genomför Keller runt 6 000 projekt varje år.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Keller och ej en artikel av Dagens industri

Vingården som överlevde mot alla odds: ”Som att skaffa barn”

BURGSVIK.

”Hej vännen. Hur mår du i dag?”

Med nedskruvad röst och varsam hand, ungefär som om han mötte ett barn, sträcker sig Andrea Guerra mot en av 26.000 vinrankor på det stora fältet med tydligt adresserade rader.

”Jag känner varenda vinranka här. När man kämpat så hårt för sin skörd och i så många år blir kopplingen väldigt stark. Att se att skott fryser kan få en att bryta ihop”, säger han.

Emma Serner & Andrea Guerra driver Långmyre Vineri.
Emma Serner & Andrea Guerra driver Långmyre Vineri.Foto:Anna Bredberg

Emma Serner ler lite snett och skakar på huvudet.

”Starten vi fick 2018, med den varmaste sommaren på bra många år, var tuff. Men känslan av att få korka upp sitt eget vin är helt overklig. I år har vi för första gången lyckats köpa ut några flaskor och kan njuta av ett helt glas istället för bara ett smakprov. Det känns som en sådan enorm lyx. Vi vågar knappt öppna några flaskor.”

Tillsammans står paret bakom satsningen på Långmyre Vineri, Gotlands andra vingård i ordningen. Det senaste året har de producerat både ett vitt vin och ett rosévin. Det senare blev en försäljningssuccé när det släpptes i Systembolagets tillfälliga sortiment i början av april.

”Jag minns att jag fick en massa sms från vänner som undrade om det var fel på hemsidan eftersom det inte gick att lägga vinet i varukorgen. Klockan fem över tio, alltså fem minuter efter själva släppet, ringde butikschefen i Visby och sa att de behövde fler flaskor. Då förstod jag att det skapats en hajp kring vårt rosé”, säger Emma Serner.

Långmyre Vineri.
Långmyre Vineri.Foto:Anna Bredberg

Sedan 2017 har de via sitt Instagram-konto bjudit med följarna på hur en vingård blir till, från idé till handling.

”Många har en romantisk bild av att saker och ting bara sker, men vi har fått lära oss att det är mycket arbete, vetenskap och mänskliga faktorer inblandat. Nu står vi här med egenproducerat vin och njuter, men det är som att skaffa barn – man glömmer hur tufft det var i början”, säger Emma Serner. 

De träffades i Toscana, i hjärtat av Chianti Classico-distriktet, 2016. Andrea Guerra jobbade på en turisttät vingård och Emma Serner, som tröttnade på vardagen i en klädbutik och ville testa något nytt, hade fått en praktikplats där.

”Jag hade förberett mig på några månader med lugn och ro. Jag trodde att det bara var en massa ’gamlisar’ på gården och visste inte att jag skulle springa på en 30-årig vinmakare som var helt annorlunda än den stereotypa bilden av italienare jag hade. Vi blev kära och efter tre månader ville ingen av oss skiljas åt”, säger Emma Serner.

Tillsammans mejslade de fram en gemensam dröm om att driva en vingård tillsammans. Visionen, som från början var avlägsen, blev efterhand mer och mer konkret.

”Jag tänkte mig nog framför allt norra Frankrike, Tyskland eller Österrike. Jag hade hört talas om att det fanns vinodlare i Sverige, och ärligt talat var det inget jag trodde på. Det lät absurt. Så här i efterhand är det ju en ren fördom, men jag förutsatte att svenskt vin var äckligt utan att jag hade ens hade provat på det”, säger Andrea Guerra.

I samma skede började det talas i vinvärlden om plantor som frös sönder, torkade ut eller brann upp på vingårdar i södra Europa.

”Vi insåg att vi behövde förhålla oss till en ny spelplan. I framtiden kommer alla traditionella vinregioner se annorlunda ut. På ett sätt är vinvärlden väldigt fyrkantig. Det är ortsbestämda recept som går hundra år i tiden och som dikterar vilken druva som ska odlas på vilken plats. Och det saknas ofta ekonomisk trygghet att gå emot den strömmen”, säger Andrea Guerra.

Efterhand började Emma Serner och Andrea Guerra zooma in blicken mot mindre etablerade, och dessutom svalare, vinregioner. Tillsammans pratade de om att testa en liten plantering intill det sommarhus på Gotland som Emma Serners morföräldrar ägt sedan 70-talet. Tanken ledde till provtagning och det visade sig att marken var kalkrik, något som är karaktäristiskt för vindistrikt som exempelvis Chablis, Champagne och Alsace. 

”Vi analyserade SMHI:s alla mätvärden i Hoburgen från 1952 och framåt, och scrollade upp och ner i en Excel-fil i flera veckor. Till slut var det som om alla pusselbitar bara passade. I labyrinter i barntidningar råkar man ibland välja rätt väg från början, så var det också när vi nystade i en ände och insåg att södra Gotland hade alla de parametrar vi sökte efter”, säger Emma Serner.

Vingården i Långmyre visade sig vara anpassad för att producera 26.000 flaskor. Ambitionerna var höga från början: redan 2019 påpekade Emma Serner att de hade som ambition att bli bäst i norra Europa och att sticka ut i en internationell provning av viner. Samma år hjälpte artisterna Petter, Magnus Uggla, Orup och Jill Johnson till att gallra skott på gården under ett gästspel i Så mycket bättre.

”Vi ville väldigt mycket men stötte på en del motgångar i början. 2018 var rekordvarm och rekordtorr. Den sommaren var den tuffaste i mitt liv”, säger Andrea Guerra.

”Det kom inte en droppe regn på säkert två månader. Samtidigt var det bevattningsförbud på ön. När vi gick ut på fältet kring midsommar såg det ut som i november. Det fanns inte ett grässtrå någonstans. Det var förkrossande”, fortsätter Emma Serner.

Den 31 juli kom det efterlängtade regnet. En solblekt vattenmätare fylldes med 45 millimeter vatten på drygt en timme.

”Jag minns att vi vaknade av ett enormt buller och att det piskade på taket. Vi sa inte ett knyst utan låg knäpptysta och bara hoppades att det inte skulle sluta regna”, säger Emma Serner.

Andrea är utbildade vinmakare från Italien som mötte kärleken i marknadsexperten Emma och tillsammans startade de sin dröm på Gotland.
Andrea är utbildade vinmakare från Italien som mötte kärleken i marknadsexperten Emma och tillsammans startade de sin dröm på Gotland.Foto:Anna Bredberg
På bild syns några av vingårdens viner.
På bild syns några av vingårdens viner.Foto:Anna Bredberg

Efter tre dygn började det växa små gröna skott. 85 procent av plantorna, som kommer från en plantskola i Italien som specialiserat sig på hybridsorter, överlevde.

”Det var en kaotisk tid men efter det fick vi ett bevis på att våra nollåringar till plantor inte behöver så mycket vatten. Om de kunde klara av den sommaren vet vi att en vuxen planta knappt kommer visa stressymptom. Vi kunde stryka ett orosmoment. Dessutom fick vi svart på vitt att vi valt rätt plats. Vi tror stenhårt på Gotland”, säger Andrea Guerra.

Efter den kämpiga starten har medvinden vänt ute på Långmyre Vineri. Man har bland annat blivit omskrivna i Gambero Rosso och Le Monde. Sveriges har av EU bara klassats som vinland sedan 1999, men att vinindustrin flyttar norrut blir allt tydligare.

”Jordmånsmässigt och klimatmässigt uppfyller Gotland alla kriterier för att vi ska kunna producera riktiga bra viner. Vi ser på sikt stor potential i mousserande viner. Sverige utpekas som framtidens nya champagnedistrikt på grund av klimatförändringarna”, säger Emma Serner.

Både hon och Andrea Guerra säger sig vara besatta av hållbarhet. Man arbetar med uteslutande hållbara principer i vingården: ingen kemisk besprutning, ingen bevattning, begränsad traktorkörning och mycket arbete för att få en rik biologisk mångfald i jorden. Ekfaten är återvunna för att inte bidra till mer trädfällning. Glaset i flaskorna är återvunnet, pappret till etiketten likaså och korkarna är av ekologiskt sockerrör producerade i en fossilfri anläggning.

”Alla produkter i vinmakningen som jästnäring, sulfiter och potatisprotein till klarning av vinet är valda ur ett så hållbart perspektiv som möjligt. Senaste tillskottet är vår elbil som vi använder till alla leveranser av vinet på ön samt resor till och från vingården och vineriet.”

Totalt har paret investerat cirka 2,5 Mkr, dels ur egen ficka men också med hjälp av 100 nyblivna aktieägare. 

”Ifjol omsatte vi en halv miljon kronor, men hoppas på det dubbla i år. Jag tror inte att det finns någon som startat en vingård med så lite pengar. Vi håller hårt i plånboken och är oerhört snåla. Varje krona räknas. Men vi ser inte heller detta som en hobby. Ska man satsa på en vingård måste man gå runt och tjäna pengar”, betonar Emma Serner.

Hon är ordförande i Sveriges Branschorganisation för Oenologi & Vitikultur, och ser i sin vardag att intresset för svenskt vin växer stadigt.

”Produktionen har ökat och kvaliteten har absolut blivit allt bättre. Men varumärket svenskt vin förtjänar mer uppmärksamhet. Vi kan bara göra vårt för att sprida den bilden vidare.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera