1515
Annons

Börsbolagen tänker om kring tjänsteresor – ”vi kommer nog inte gå tillbaka”

Digitala möten och distansarbete har blivit standard för många företag under corona-krisen. Med flera vaccin i sikte finns hopp om en snar återgång till en mer normal arbetstillvaro. Di:s enkät med 27 av börsens 100 största bolag tyder dock på att digitala möten och större flexibilitet kring hemarbetet är det nya normala. 

Foto:TT/Mostphotos

 

”Det har blivit normalt att interagera med kunder, leverantörer och kollegerna på ett virtuellt sett. Det är inte den enda vägen framåt men virtuella möten kommer öka eftersom covid-19 har visat att det funkar”, säger Aiko Bode, hållbarhetschef på Fenix Outdoor FOI B +1,27% Dagens utveckling .

Precis som så många andra organisationer har det svenska friluftsföretaget tvingats ställa om under pandemin. Pendlingsresorna har minskat när anställda arbetar hemma. Butikerna är stängda i många länder, medan försäljningen har flyttat över till nätet. 

LÄS OCKSÅ Anställdas pendling belastar företagets klimatkonto – ”kommer bli praxis”

Aiko Bode berättar att Fenix Outdoors tjänsteresor har minskat med uppskattningsvis 60–80 procent under pandemin, vilket kan tänkas vara utmanande för ett företag med verksamhet och leverantörer i många länder. Men de upparbetade kontakterna med leverantörer har underlättat övergången till resfria möten.

”I en viss utsträckning är det möjligt att jobba mer med virtuella möten eftersom vi redan hade goda relationer med våra affärspartners. Det skulle inte fungera med partners som vi inte känner sedan tidigare”, säger Bode. 

Han berättar att corona-pandemin har påverkat företagets inställning till tjänsteresor. De har fått ökade insikter om att virtuella möten i många fall är ett alternativ till standardförfarandet att boka en resa till platsen där mötet ska hållas. Därför planerar nu Fenix Outdoor för att även efter pandemin minska på det internationella resandet med 35-50 procent, jämfört med innan corona. 

”Det var tydligt redan innan att vi behöver adressera frågan, men pandemin har blivit en katalysator. Ledningsgruppen har kommit fram till slutsatsen att vissa typer av möten och interaktioner likväl kan ske virtuellt”, säger Aiko Bode. 

Dagens industris enkät pekar på samma trend som klimatstrategerna på Zero Mission ser. Av de 27 stor­bolag som har svarat på frågan har 90 procent räknat på utsläppen kopplat till tjänsteresor. Men för anställdas pendlingsresor har endast 23 procent koll på utsläppen. 

Enkäten tyder också på att bolag som mäter utsläppen från anställdas pendlingsresor i större utsträckning har satt mål för att minska dessa.

Aiko Bode, hållbarhetschef på Fenix Outdoor och Sebastian Carlsson, kommunikationsdirektör på Saab.
Aiko Bode, hållbarhetschef på Fenix Outdoor och Sebastian Carlsson, kommunikationsdirektör på Saab.Foto:Fenix Outdoor & Saab.

Pandemin har öppnat upp ögonen för många företag om att tekniken i dag gör det möjligt att jobba resfritt i stor utsträckning. Men så är inte fallet för alla företag.

”En stor del av våra anställda kan inte arbeta hemifrån eftersom jobbet kräver slutna säkra system”, säger Sebastian Carlsson, kommunikationsdirektör på Saab. 

Försvarsindustribolagets tjänsteresor har ändå minskat rejält under pandemin och inom Sverige ligger inrikes rörelse nära noll. Samtidigt jobbar 35 procent av personalen i Sverige hemifrån, och motsvarande siffra på global nivå är 50 procent. 

Sebastian Carlsson säger att företaget jobbar med att minska resandet, vilket de även gjort innan corona, men påpekar att pandemin också visar på vikten av möjligheten att resa. Därför är det nödvändigt med omställning, elektrifiering och effektivisering av transporter. 

Anledningen till att Saab i många fall är beroende av fysiska möten och arbete på kontoret är de säkerhetsrisker som digitala arbetssätt kan medföra. Företaget är inte ensamt om att göra bedömningen; cyberattacker och stöld av data ligger högt upp i World Economic Forum lista över globala risker. För ett företag som jobbar i försvars- och säkerhetsindustrin, med offentliga försvarsverksamheter bland kunderna, innebär det en särskild utmaning. 

”Många av de tekniska lösningarna som möjliggör hemarbete och -möten är molnbaserade och de får vi inte använda. Många digitala lösningar som möjliggör distansarbete är inte tillräckligt säkra för oss och därför finns ett lager av begränsning som gör att vi måste träffas fysiskt”, säger Sebastian Carlsson.

För Saab har utmaningen varit aktuell under många år, men pandemin har bidragit till att sätta fingret på behovet av att utveckla säkrare digitala kommunikationsverktyg säger Sebastian Carlsson. 

Många företag ser emellertid möjligheter att fortsätta utveckla det delvis resfria arbetslivet med mer digitala möten. Ett företag som har arbetat med detta sedan länge är Telia som redan 1999 tog fram en mötespolicy som gick före resepolicyn. 

”Då bestämde vi att man alltid ska utvärdera om det går att ta ett möte utan att resa. Tanken var redan då ur ett miljöperspektiv men även givetvis ett kostnadsperspektiv”, säger Anna Augustson, hållbarhetschef på Telia Sverige, och tillägger att det även finns en hälsoaspekt för anställda som slipper resa mycket. 

Sedan dess har tjänsteresandet, kostnaderna och koldioxidutsläppen från resor minskat med ungefär 80 procent. Samtidigt har telekombolaget under mer än 20 år haft en flexibilitet kring distansarbete för alla anställda som har haft förtroendearbetstid och en kultur som gör det möjligt att styra var och när man jobbar.  

Trots att det resfria arbetslivet länge varit närvarande i Telia har pandemin visat att det fortfarande finns möjligheter till optimering. Tjänsteresorna har minskat med nästan 95 procent under de senaste månaderna, men företaget har fortsatt leverera till kunder och slutit nya avtal. 

”Vi kan se möjligheterna att det går att fortsatt minska tjänsteresorna jämfört med normalläget. Sen kommer vi när pandemin är över givetvis inte sluta helt med tjänsteresor och bara jobba hemma men vi kommer nog inte gå tillbaka till samma läge som före pandemin”, säger Anna Augustson.

För att det allt mer digitala arbetslivet ska bli långsiktigt hållbart, även efter corona, menar Anna Augustson att företag behöver fundera på drivkraften till att arbeta mer resfritt. 

”Jag tror att det är viktigt att man stannar upp lite och reflekterar kring vilket arbetssätt man vill skapa och varför. Vad är drivkraften? Det finns flera tänkbara drivkrafter och det kan vara en kombination. Om man exempelvis ska tänka på medarbetarnas hälsa bör man både tänka på vad som påverkar på distans och vad som påverkar på kontoret”, säger Anna Augustson. 

När man har skaffat sig en bild av de primära drivkrafterna kan det vara vettigt att företaget tar fram en strategi för att skapa hållbara digitala arbetssätt. 

”Många fokuserar nog på tekniken nu under den akuta fasen under pandemin. Men det handlar också om att ändra beteenden och lära användarna att använda tekniken”, säger Anna Augustson.

Fotnot: Enkäten ingår i rapporten Mobility Insight #2 som går att ladda ner och läsa i sin helhet från och med onsdag 16 december.

Innehåll från Dina KubikAnnons

”Flexibilitet i kubik”: Dina Kubik hjälper företag och privatpersoner att förverkliga sina drömmar

Dina Kubik är först i Sverige med en helt ny typ av hållbara och flexibla lokaler. Till dags dato har man byggt över trettio industriradhus med totalt cirka 1000 lokaler – så kallade kubiker -– som säljs med lagfart. I och med att man hjälper privatpersoner och mindre företag att förverkliga sina drömmar är man också med och bidrar till utvecklingen av lokalsamhället.

Många mindre företag har svårt att hitta anpassningsbara lokaler där de kan bedriva sin verksamhet. Många privatpersoner har behov av extraytor där de kan ägna sig åt en hobby eller vinterförvara båten och/eller bilen. Dessa problem såg företaget Dina Kubik som en möjlighet – och utvecklade idén om flexibla och hållbara lokaler i industriradhus. Dina Kubik bygger även klimatsmart med såväl stomme som fasad i trä. De har följt utvecklingen och vill bidra med hållbart byggande av industriradhus. 

Flexibla ytor där drömmar blir verklighet

Idag har de hunnit färdigställa över trettio industriradhus där kunderna själva äger sina lokaler med lagfart. Varje ”kubik” är anpassningsbar och kan bli garage, lager, förråd eller kontor. 

Vårt mål har varit att skapa en stark position inom sektorn för små industrifastigheter och vi har till dags dato byggt strax över tusen fastigheter i södra delarna av landet och Mellansverige. Dessa lokaler möjliggör kreativitet och främjar entreprenörskap på orterna där vi bygger – det har gjort att många mindre företag kunnat nyanställa och vidareutveckla sin firma på olika sätt, berättar Dina Kubiks vd och grundare Henry Lundhammar.

Varje lokal är en egen fastighet och storlekarna varierar från 70 till 300 kvadratmeter med egen port och ingång . Takhöjden är generös vilket möjliggör en andra våning och en extrayta på ytterligare mellan 35 till 140 kvadratmeter. Husen är fullisolerade med indragen el, vatten och avlopp. 

Hållbart och klimatsmart med stomme och fasader av trä

Henry framhåller gärna också att man är ensam om att bygga industrilokaler med stomme och fasad av trä.

Trä har en mycket mindre klimatpåverkan än stål, plåt eller betong. Det bidrar också till en trivsammare miljö, både internt och exteriört. Vi är stolta över att kunna erbjuda optimerad ytanvändning och stå för ”utmärkt klimatval”. Vi ligger just nu i planeringsfasen att bygga en egen fabrik så vi kan öka kapaciteten att bygga än fler industrifastigheter av trä, berättar Henry.

Henry Lundhammar, vd och är civilingenjör och har tidigare arbetat inom tågnäringen. Han kommer från en familj som under generationer arbetat inom byggvaruhandeln. 

Det är också en anledning till att det känns extra roligt att Dina Kubik idag bygger helt i trä från svenska skogar, fortsätter han.

Stark värdeutveckling hittills

Dina Kubik har en stor variation av kunder. Alltifrån städfirmor och hantverkare till målare och ett museum (!) har etablerat sig i kubikerna.

Vi har till exempel en kund i Falkenberg som började i en lokal på 72 kvm. Han kunde utveckla företaget vilket innebär att de köpte till fler kubiker och anställde fler. En annan kund köpte två lokaler och kunde på så sätt samla företaget på en plats med kontor och lager intill varandra. Det innebar att de halverade sina löpande kostnader, berättar Henry.

I och med att Dina Kubik bygger äganderätter så blir kunden fastighetsägare med rätt att utveckla sina lokaler själv. 

Den löpande kostnaden blir då minimal och det är samtidigt en bra investering för kunden., avslutar Henry.

Om Dina Kubik
Fem fördelar med att köpa en lokal från Dina Kubik prisvärd lokal med låg månadskostnad klimatsmart byggande i trä från svenska skogar friköpt lokal med möjlighet till egen design hållbara byggnader som ger ett högt andrahandsvärde inga mäklare eller mellanhänder

Läs mer om Dina Kubik här!

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Dina Kubik och ej en artikel av Dagens industri

Bluetooth ska hjälpa förare att upptäcka faror i trafiken

Den amerikanska biljätten Ford jobbar på att ta fram en app som varnar bilförare om det finns fotgängare eller cyklister i närheten. Det skriver nyhetssajten Techcrunch.

Foto:Dmitry Rukhlenko

Den nya appen kommer att fungera med Fords senaste infotainmentsystem och fungerar så att den känner av andra mobiltelefoner i direkt närhet till fordonen. Systemet kan sedan beräkna potentiella risker och ge varningar till föraren. Tekniken har, enligt Ford, också andra potentiella användningsområden, som att upptäcka byggarbetsplatser och byggnadsarbetare.

”De fordon som redan har Fords Co-Pilot360-teknologi kan upptäcka och hjälpa till att varna förare för fotgängare, cyklister, skoterförare och andra trafikanter - och till och med bromsa om förarna inte reagerar i tid”, säger Fords forskningschef Jim Buczkowski i ett uttalande.

Till skillnad från exempelvis kameror och radar kan tekniken som används, Bluetooth Low Energy, även känna av vad som finns bakom byggnader och andra hinder. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera