1515
Annons

Börsbolagen som har Sveriges bästa årsredovisning

Gruvbolaget Boliden, it-företaget Addnode och forskningsbolaget Alligator Bioscience prisas i tävlingen Sveriges bästa årsredovisning.

”Ytterst handlar om att investerare ska förstå hur bolaget tjänar pengar”, säger Nils Liliedahl, generalsekreterare för Sveriges Finansanalytikers Förening.

För 55:e året i rad delas nu priset Sveriges bästa årsredovisning ut. Nasdaq, Sveriges Finansanalytikers Förening, FAR och Sveriges Kommunikatörer, som står bakom tävlingen, har granskat sammantaget 308 bolag på Stockholmsbörsen och korat tre vinnare.

Vinnarna i respektive storleksklasser är gruvbolaget Boliden BOL -1,74% Dagens utveckling (Large Cap), it-företaget Addnode ANOD B -2,65% Dagens utveckling (Mid Cap) och forskningsbolaget Alligator ATORX -1,86% Dagens utveckling Bioscience (Small Cap).

Pris för Bästa design tilldelas SAS SAS -2,45% Dagens utveckling – ett pris som ges separat av Sveriges Kommunikatörer. 

Syftet med att utse Sveriges bästa årsredovisningar är att utveckla och förbättra bolagens externa information. Sedan mitten på 60-talet, då tävlingen drog igång, har det hänt en del på årsredovisningsfronten, konstaterar Nils Liliedahl, generalsekreterare för Sveriges Finansanalytikers Förening.

”Förr tittade man på redovisningsprinciper, att man följde de regler som fanns och att man inte busade för mycket redovisningsmässigt”, säger han till Di. 

Vad kännetecknar en bra årsredovisning?
”Det handlar mycket om att på ett enkelt, tydligt och tillgängligt sätt beskriva bolaget, affärsmodellen, visionen och hur man tjänar sina pengar. Att redovisa risker är också en viktig del för oss. Och givetvis är hållbarhet viktigt i dessa tider. Ytterst handlar om att investerare ska förstå hur bolaget tjänar pengar”, säger Nils Liliedahl.

Juryn tittar bland annat tittar på vd-ord, information om marknad och konkurrenter, bolagsstyrning samt på grafisk utformning. Man undersöker även på vilket sätt den obligatoriska informationen i förvaltningsberättelsen och bakvagnen redovisas.

Vad får vinnarna för pris?
”Man får ett diplom, blommor, ära och en återkoppling på att man har gjort något bra.”

 

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera