1515
Annons

Börje Ekholm: Medelklassen måste stärkas

Presidentvalen vart fjärde år lär oss något nytt om USA. Helt otippat bjöd Bernie Sanders på stort motstånd mot Hillary Clinton, och Donald Trump blev republikanernas kandidat. Deras framgångar sätter ljuset på en fråga: Fördelningen av välståndet som skapats av globalisering och digitalisering.

Börje Ekholm är styrelseproffs, ordförande för Nasdaq OMX, styrelseledamot i Alibaba, chef för Patricia Industries och tidigare vd för Investor.
Börje Ekholm är styrelseproffs, ordförande för Nasdaq OMX, styrelseledamot i Alibaba, chef för Patricia Industries och tidigare vd för Investor.

 

Globaliseringen har tveklöst höjt planetens välstånd. Frihandeln har betytt långt mer för att lyfta många länder ur extremfattigdom, och skapandet av nya medelklasser, än allt bistånd de fått.

Argumentet har främst varit att frihandel skapar ökat välstånd genom sänkta kostnader för många varor som sprids över ett stort antal medborgare. Därigenom kompenseras för de industrier som går under och de jobb som förloras.

Detta är fortfarande korrekt. Genomsnittligt välstånd har ökat, men det är kanske lika relevant som att prata om genomsnittstemperaturen när man har ena foten i kokande vatten och den andra i en ishink. Problemet är fördelningen. Frihandelns vinnare och förlorare är inte desamma.

Digitaliseringen driver i samma riktning. Många jobb har redan försvunnit trots att vi bara är i början. Yrken som tidigare var skyddade, såsom finansbranschen, står i tur att automatiseras.

Globaliseringen och digitaliseringen har inneburit att dels kapitalägare och dels individer med globalt konkurrenskraftig kompetens har fått en oproportionerligt stor del av inkomstökningen.

I USA har den mest välbeställda kvartilen dragit ifrån de övriga samtidigt som den sociala rörligheten minskat. Att genom hårt arbete öka sitt välstånd har blivit allt svårare. ”The American Dream” förblir för allt fler bara en dröm, och många har förlorat framtidstron. Jag tror att Sanders och Trumps framgångar, liksom populistiska partier i Europa, är en revolt mot etablissemanget och dess politiker.

Historiskt sett har en stark och växande medelklass, drivet av en ökande andel med bra utbildning, varit motorn i ekonomin. Med nuvarande utveckling hotas denna. Många amerikanska familjer har i dag inte råd att sända sina barn till college och i Sverige börjar det återigen bli möjligt att förutsäga ett barns betyg genom att titta på föräldrarnas utbildningsnivå.

Traditionellt har företagens agenda för att skapa tillväxt inkluderat avreglering, sänkta bolagsskatter och utökad frihandel. Dessa frågor är fortsättningsvis viktiga då de ökar storleken på kakan, men nu måste vi även diskutera hur kakan ska distribueras. Investeringar som ökar social rörlighet blir viktiga. Exempel inkluderar kraftigt ökade satsningar på skola och högre utbildning samt utbildningsprogram för dem som har omställningsbehov.

Det är viktigt att även vi företagare hör väljarnas oro och anpassar vår agenda. Att återskapa en stark och växande medelklass med framtidstro är inte bara bra för samhället utan är även bra för efterfrågan på våra produkter.


Finland: Turkiets relation till USA påverkar Nato-processen

BRYSSEL. Turkiets motstånd mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap handlar inte bara om relationen mellan de nordiska länderna och Ankara, utan även om relationen mellan USA och Turkiet. Det säger Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen till Di.

Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen.
Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen.Foto:Christine Olsson/TT

”Det är kanske någonting som har att göra med förhållandet mellan Nato som en helhet och Turkiet. Och kanske är det också någonting mellan USA och Turkiet”, säger Tytti Tuppurainen till Di på väg in till EU-ministrarnas möte i Bryssel på måndagen.

Turkiet har länge använt sig av de amerikanska stridsflygen F-16 och F-35, men blev utkastade ur F-35-programmet av USA 2019 efter att man köpt det rysktillverkade robotsystemet S-400. 

Nu tror många experter att Turkiet kan försöka använda sig av Sverige och Finlands ansökan om Natomedlemskap för att pressa USA att upphäva blockaden, och ge svar på en förfrågan från Turkiet om att få köpa fler F-16-plan. Landet vill även uppgradera sin nuvarande flotta. 

”Priset kan mycket väl vara att amerikanerna måste lyfta sin blockad av F-16-planen”, sa Natos tidigare generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer till Politico förra veckan. 

Enligt tidningens källor kan det vara ett pris som USA är beredda att betala och frågan diskuteras just nu i Vita huset och i den amerikanska kongressen. Men det amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price sa förra veckan till Reuters att det inte är USA:s ansvar att lösa problemen kring den svensk-finska ansökan. 

”Frågan om Turkiets inställning till Finlands och Sveriges Natoanslutning är inte en bilateral fråga mellan USA och Turkiet”, sa han. 

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto sa på söndagen till Yle Uutiset att han tror att det kan ta flera veckor innan man lyckas komma överens med Turkiet.

Enligt honom är Finland berett att ge Turkiet de garantier som krävs för att landet ska godkänna Finland och Sverige i Nato. Det handlar bland annat om att mer noga följa den kurdiska gerillagruppen PKK och kopplingar till terrorism. Och Tytti Tuppurainen bekräftar bilden av att problemen inte ligger i relationen mellan Finland och Turkiet. 

”Det är ingenting bilateralt mellan Finland och Turkiet och jag hoppas att vi tillsammans kan behandla frågan vidare”, säger hon på måndagen och tillägger: 

”Det är en fråga om trovärdighet för hela alliansen.” 

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren var desto mer tystlåten om Nato-frågan på väg in till mötet. 

”Jag har ingen bedömning att göra i dag”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?