1515
Annons

Borgerlig seger i Norge men oklar framtid för regeringssamarbetet

Den borgerliga regeringen ser ut att ha klarat valrysaren i Norge. Statsminister Erna Solberg får mandat för fyra år till. Men hur hennes regering ska se ut är fortfarande oklart.

Bild:Amanda Lindgren

Redan när de första vallokalsundersökningarna publicerades klockan 21 på måndagen hade anhängarna på konservativa Høyres valvaka i centrala Oslo anledning att fira.

Så väl NRK och TV2 gav det borgerliga blocket en majoritet och det höll hela vägen fram till efter midnatt, då partiledarna samlades i stortinget samtidigt som över 90 procent av rösterna räknats.

In i det sista var det oklart om stödpartiet Venstre skulle klara fyraprocentspärren. De partier som hamnar under den har svårt att skrapa ihop mer än ett par mandat i stortinget. Men både Venstre och Kristelig folkeparti klarade spärren och säkrade därmed ännu en mandatperiod för statsminister Erna Solberg.

Hur hennes regering ska se ut är däremot oklart. Statsministern har bjudit in regeringskollegan Fremskrittspartiet samt stödpartierna Venstre och Kristelig folkeparti för samtal.

Stödpartierna tappade tydligt i valet och medan Venstre uttryckte en öppenhet för att fortsätta med samma samarbete som de senaste fyra åren var Kristelig folkepartis ledare Knut Aril Hareide desto hårdare.

Han sa att han inte var nöjd med samarbetet de senaste fyra åren och att han önskade en mitthögerregering.

”Det vi har känt har varit en besvikelse är att vi inte har fått tillräckligt goda möjligheter att komma fram med vår politik”, sa han.

Samtidigt upprepade Knut Arild Hareide att hans parti skulle vara konstruktiva i förhandlingarna, eventuellt en öppning för att det inte kommer vara omöjligt för statsminister Solberg att hitta en lösning.

”Vi ska förvalta fyra partiers väljare. Det är min ambition i framtiden också”, sa Erna Solberg.

Det har inte alltid varit god stämning i den borgerliga gruppen under valkampanjen. Framför allt har de två stödpartierna, inte minst Kristelig fokeparti, stött sig med regeringspartiet Fremskrittspartiet.

Valet stora förlorare är ändå Arbeiderpartiet. Trots att partiledaren Jonas Gahr Store fortfarande kan titulera sig som ledaren för Norges största parti gjorde socialdemokraterna sitt sämsta val sedan 2001, där den dåvarande statsministern Jens Stoltenberg förlorade makten.

Jonas Gahr Store stack inte under stol med att resultatet var en besvikelse.

Flera av de mindre partierna inom det rödgröna blocket gick däremot framåt. Senterpartiet gjorde ett kanonval och ser ut att utöka stortingsgruppen från 10 till 18 mandat.

Även Sosialistisk venstre gick framåt och ökade från sju till 11 mandat. Vänsterpartiet Rødt fick in sin första ledamot i stortinget någonsin med stöd av 2,4 procent av väljarna.

”Vi vill ha en mycket mer central roll i oppositionen”, sa Audun Lysbakken, partiledare för Sosialistisk venstre, under utfrågningen.

Uppstickaren Miljøpartiet, som hade hoppats på att en grön våg skulle lyfta partiet över fyraprocentsspärren, fick nöja sig med 3,2 procent och fortsatt ett mandat i stortinget. Språkröret Una Bastholm valde att fokusera på det något högre stödet, upp 0,4 procentenheter från valet 2013.

”Vi har visat att vi är ett parti som kommit för att stanna”, sa hon i partiledarutfrågningen.

EU lägger fram åttonde sanktionspaket mot Ryssland

EU-kommissionen lägger nu fram ett förslag för ett åttonde sanktionspaket mot Ryssland. Det meddelar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och vice ordförande Josep Borrell på en presskonferens. 

Foto:Genevieve ENGEL

Det nya förslaget utökar listan av varor som inte får exporteras till Ryssland, och innefattar nu även vissa flygteknikprodukter, elektroniska komponenter och specifika kemiska produkter. Dessutom vill man förbjuda import av vissa varor från Ryssland som man hoppas ska beröva Ryssland på 7 miljarder euro, 76 miljarder kronor, i intäkter, säger Ursula von der Leyen.

 ”Förra veckan trappade Ryssland upp sin invasion av Ukraina till en ny nivå. Skenomröstningarna som har organiserats i territorium som ockuperats av Ryssland är ett olagligt försök att tillskansa sig mark och med våld förändra den internationella ordningen. Mobiliseringen och Putins hot om att använda kärnvapen är ytterligare steg av eskalering. Vi accepterar inte skenomröstningarna eller någon sorts annektering i Ukraina och vi är fast beslutna att låta Kreml betala för eskaleringen”, säger Ursula von der Leyen. 

Det åttonde paketet lägger även grunden för att man ska kunna införa G7:s föreslagna pristak på rysk olja för försäljning till tredjepartsländer. 

Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico ska pristaket på rysk olja sättas vid det pris som oljan nu säljs för i Asien – ungefär 30 procent lägre än i Europa.

Tanken är att det sedan ska bli förbjudet för EU-fartyg att skeppa rysk olja – och för försäkringsbolag att försäkra transporten – om priset ligger över den nivån.

Dessutom ökar man insatserna för att slå ner på personer som gör det möjligt för Ryssland att kringgå sanktionera. 

”Om någon till exempel köper varor i EU och för ut dem till ett tredjepartsland och sedan till Ryssland så kringgår de sanktionerna och de individerna kommer att listas”, säger Ursula von der Leyen.

Enligt Josep Borrell kommer de individerna nu att ingå på EU:s sanktionslistor, även om de inte är ryska medborgare. 

Dessutom utökar man nu även den tidigare listan av ryska medborgare och enheter som omfattas av EU:s sanktioner för att innefatta personer som har varit inblandade i att organisera skenomröstningarna i de ukrainska regionerna, samt personer som hjälper till att rekrytera nya soldater och de som sprider falsk information om kriget. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera