Bonnierkoncernen styckas - blir självständiga dotterbolag

Mediekoncernen Bonnier styckas upp genom att dagens affärsområden blir självständiga dotterbolag.

Ordförande Carl-Johan Bonnier öppnar samtidigt för att helt eller delvis sälja ut ytterligare verksamheter. 

Carl-Johan Bonnier och Tomas Franzén om nyheter inom bonnierkoncernen.
Carl-Johan Bonnier och Tomas Franzén om nyheter inom bonnierkoncernen.Foto:Jonas Eng

I juli i år beslutade Bonnier att sälja sitt största affärsområde, Broadcasting, till telekombolaget Telia för 9,2 miljarder kronor. Trots att affären inte är avslutad - den konkurrensrättsliga prövningen väntas pågå till nästa år - har den fått mediekoncernen att fundera över sin framtida struktur.

Familjen Bonnier har nu beslutat att stycka upp koncernen i självständiga dotterbolag med ett mindre ägarbolag. Planen är att den nya strukturen ska vara på plats den 1 januari 2019.

"I och med den här affären med Telia har vi beslutat att strukturera om mediekoncernen Bonnier till en företagsgrupp med självständiga bolag med egna ledningar, styrelser och balansräkningar", säger Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier, till Di.

"Vi tror att med den finansiella styrka som nu Bonnier får i samband med försäljningen så har vi en bra förutsättning för att de här dotterbolagen, våra tidigare affärsområden, kan utvecklas på ett positivt sätt med en mycket större rörlighet när beslutsfattande och ansvaret förs långt ut i verksamheten. Så det är grunden till den nya strukturen, att vi försöker få en dynamisk effekt och större tillväxt och större ansvar för de här dotterbolagen", fortsätter han.

Förändringen innebär att rollen som koncernchef försvinner. Den nuvarande koncernchefen Tomas Franzén kommer dock att stanna kvar som styrelseordförande i tre av de blivande dotterbolagen: News, Adlibrisgruppen och Broadcasting som alltså är på väg att säljas till Telia.

"Broadcasting står för en tredjedel av koncernens omsättning, så det blir ganska naturligt att fundera på överbyggnaden och strukturen när man faktiskt säljer bort en hel tredjedel av verksamheten", säger Tomas Franzén.

Förutom att den nya strukturen ska göra verksamheterna mer snabbfotade handlar det också om att öka ansvaret på de enskilda verksamheterna att bära sina kostnader.

Vad kommer det här innebära för de mindre lönsamma affärsområdena, som inte längre kan hållas under armarna av koncernen på samma sätt?
"Det är en sådan fråga som ägarbolaget får arbeta med, det är en fråga om kapitalallokering från ägarbolagets sida. Men företagen ska klara sig själva, det är så att säga förutsättningen", säger Carl-Johan Bonnier.

Hur ser Bonniers tålamod ut med de mindre lönsamma affärsområdena, som nu blir självständiga bolag?
"Det beror lite på, men våra grundvärden är fortfarande att försvara det fria ordet och jobba inom förlags- och tidningsverksamhet. Det är klart att vi kommer att ha en flexibilitet, men det finns grader i flexibiliteten. Vi har en tradition inom den verksamheten, och den kommer vi att bevara. Men självklart måste man bli mer snabbrörlig och mer flexibel."

När du säger flexibel, inkluderar det att sälja hela eller delar av det som i dag är era affärsområden?
”Ja det kan det göra, men som huvudregel kommer vi att fortsätta att vara extremt långsiktiga ägare i helägda dotterbolag.

"Det finns inga aktuella projekt, men det blir en enklare situation att du kan ha partners med i olika fall och varje styrelse kan diskutera strategiska öppningar där", fortsätter Carl-Johan Bonnier.

Tomas Franzén pekar på att det i dag är ett väldigt stort fokus på resultaträkningen i de olika affärsområdena, medan koncernen har suttit med balansräkningen.

"Tanken med det här är att när du får ut balansräkningen i verksamheten och får trycket där ute så ska man också förstå att bära sin egen kapitalkostnad på ett annat sätt, och inte räkna med att det finns en mamma som man hela tiden kan ropa på i olika lägen", säger Tomas Franzén.

Bonnier hade i våras en nettoskuld på 8,8 miljarder kronor. Hur ska det fördelas över dotterbolagens balansräkningar?
"Förhoppningsvis kommer den här affären med Telia medföra att mediekoncernen i stort sett blir skuldfri, vilket innebär att det blir enklare att fördela lånen och skulderna i koncernen", säger Carl-Johan Bonnier.

Om jag läser lite mellan raderna så framstår det här som ett uttryck för att ert tålamod är slut, och att ni vill sätta större press på de enskilda affärsområdena att bära sina egna kostnader?
"Ja, det kan du väl delvis säga. Vi tror verkligen att om du konsekvent delar ut ansvar till de företagsledningar och styrelser som ska finnas i dotterbolagen och ställer krav där ute så är förutsättningarna bättre att få till stånd en tillväxt och utveckling av de här företagen."

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?