1515

Bombardier kan ha mutat för nästan 1 miljard

Här finns kossor, här finns höns.
Här finns ett nedgånget hyreshus.
Men av svenska Bombardiers partner i Azerbajdzjan syns inte ett spår.
TT och SVT:s Uppdrag granskning kan avslöja nya absurda uppgifter om hur nära en miljard kronor kan ha gått till mutor.

Bild:TT

Den 10 mars häktades en chef på Bombardier av Stockholms tingsrätt, misstänkt för grovt mutbrott i samband med teknikföretagets affär i Azerbajdzjan. Flera höga chefer misstänks för samma sak.

Ett skäl är att Bombardier i Sverige fakturerar utrustning för signalsystem via en till synes meningslös mellanhand, brevlådeföretaget Multiserv Overseas, till Bombardier i Azerbajdzjan.

TT och Uppdrag granskning har kommit över mängder av hemliga handlingar från svenska Bombardier som avslöjar upplägget. Bland annat visar två kontrakt att Multiserv, lågt räknat, lägger på 450 procent eller 570 miljoner kronor på utrustning som skeppas direkt från Stockholm till den azeriska huvudstaden Baku.

Då är risken med brevlådeföretaget ändå känd. I ett internt mejl hos Bombardier står det att Multiserv används "för att slussa pengar från den offentliga sektorn till privatpersoners fickor".

"Det är ett legitimt företag", sade däremot Bombardiers talesperson Barbara Grimm i telefon i februari, före häktningen. Hon hänvisade då till Multiservs kontor i Londons finansdistrikt.

Adressen går till advokatbyrån Charles Russell Speechlys futuristiska kontor.

"Jag tror inte att de finns här", säger receptionisten i entrén.

Sen hittar hon Multiserv i en lista över hundratals bolag, alla registrerade hos byrån.

"Det här är bara en adress, det finns ingen personal från det företaget här", säger receptionisten.

Men absurditeterna slutar inte där. Inte på långa vägar.

Hela historien tar fart 2013 när ett Bombardier-lett konsortium vinner den åtråvärda upphandlingen om att modernisera signalsystemet längs 50 mil järnväg för över 2,2 miljarder kronor. En azerisk partner, Trans-Signal-Rabita, får cirka 375 miljoner kronor för att dra fiberkabel.

"Trans-Signal Rabita har stor erfarenhet av att dra kommunikationskabel" och att "installera radio- och signalutrustning", enligt ett pm hos Bombardier.

Men trots storaffären har få hört talas om partnerföretaget eller den ende registrerade ägaren.

TT:s samarbetspartner OCCRP, som granskar korruption, söker upp adressen där Trans-Signal-Rabita är registrerat.

Det är en lägenhet i ett fattigt kvarter i Baku. Kvinnan som öppnar dörren har bett Postverket att få slippa brev till det mystiska Trans-Signal-Rabita.

"Det är bara en vanlig bostad här. Det har aldrig varit något företag här", säger hon.

Den svenska korruptionsexperten Louise Brown tvekar inte om slutsatsen när hon får se bilder på hyreshuset:

"Ett icke-existerande bolag. Finns inte".

Men det ska bli ännu konstigare.

OCCRP:s reporter åker till en by i det fattiga distriktet Füzuli, 20 mil väster om Baku. Där bor den man som står som ägare till Trans-Signal-Rabita.

På adressen finns höns och kossor vid ett litet slitet hus med korrugerat plåttak. Mannen som bor där har knappast dragit in hundratals miljoner kronor på ett fett kontrakt med staten. Han är elektriker.

"Företaget är registrerat i mitt namn, men det är andra som driver det. Jag vet ingenting", säger mannen.

Totalt kan alltså nästan en miljard kronor – 570 miljoner via Multiserv och 375 miljoner via Trans-Signal-Rabita – ha hamnat i azeriska politikers och tjänstemäns fickor.

Bombardiers ledning avböjer intervjuer. Bland många anställda finns dock de som anonymt vittnar om besvikelse. Affären kan slå hårt mot dem, mot chefer och ägare.

Några som redan ser ut att ha drabbats är de som står för notan i Azerbajdzjan – skattebetalare och tågresenärer som ofta bor i lantliga ruckel och fallfärdiga lägenheter.

"Korruptionen är en av vår tids största gissel. Den är roten till mycket fattigdom, miljöförstörelse och brott mot mänskliga rättigheter", säger Louise Brown.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bygg för framtiden: Bygg för de äldre

”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.
”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.

Behovet av särskilda boenden och trygghetsboenden för äldre är fortsatt stort men att investera i dessa boenden kräver resurser som kommunerna inte alltid har. Här har Riksbyggen, som långsiktig samhällsbyggare, en lösning med deras koncept för kooperativ hyresrättsförening.

– Vi vill vara med och motverka ensamhet och se till att de sista åren i ens liv är så bra de kan bli. Därför krävs både boenden där man får en gemenskap, med gemensamma middagar och ett aktivt liv, och särskilda boenden dit man kommer en senare tid i livet om man behöver vård dygnet runt, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen. 

I Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2021, uppgav 68 kommuner att det finns ett underskott på särskilda boenden, 145 att de saknar trygghetsboenden och 55 önskar fler biståndsbedömda trygghetsboenden. 

Så kan Riksbyggens KHF-modell möta kommunernas behov

Trots det uttryckta behovet räcker många gånger inte kommunens resurser till. För att slippa investera kan kommuner i stället upphandla samarbetspartner som har kompetens och erfarenhet av att tillsammans med kommunen beskriva behoven, bygga och förvalta.  Med Riksbyggens koncept för en kooperativ hyresrättsförening (KHF) stiftas en förening gemensamt av kommunen och Riksbyggen. Föreningen finansierar bygget och hyran täcker kostnaderna. 

– Förenklat är KHF ett mellanting mellan att kommunen äger fastigheten själv och att de hyr lokaler av en privat fastighetsägare.  Föreningen har inget vinstintresse och Riksbyggen jobbar långsiktigt med kommunen för att möta behoven. Samma förening kan växa med fler boenden inom kommungränsen och kan därmed över tid tillgodose en förändrad behovsbild, säger Yvonne Westerlund. 

Riksbyggen har arbetat med samverkan i KHF-form sedan 1992 och samarbetar i dag med 35 kommuner. Bland annat med Lysekils kommun där Fiskebäck äldreboende utsågs till årets vård- och omsorgsboende 2021. 

Flaggskeppet: Innovationsprojekt för välfärdsteknik

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE samt Haparanda- och Hudiksvall kommun har Riksbyggen nu inlett ett två-årigt projekt om framtidens boende för äldre. 

– Det här är ett strategiskt innovationsprogram inom ramen för IoT Sverige; en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Syftet är att se hur vi kan använda fastigheter som nav för att samla in data som skapar värde utifrån såväl resursoptimering som bättre hälsa. Med äldreboendet Flaggskeppet vill vi fördjupa oss i hur man kan bygga framtidens äldreboende för att bidra till en ökad livskvalitet för de boende, avslutar Yvonne Westerlund.

Om Riksbyggen
Riksbyggen startades 1940 och har sedan 1992 arbetat med sin KHF-modell. Idag samarbetar Riksbyggen med 35 kommuner i hela Sverige med totalt 4000 bostäder. De erbjuder en unik helhetslösning och arbetar från behov till väl underhållna fastigheter med fokus på livet i huset. 

Läs mer på riksbyggen.se/kommun/bostader-for-aldre/

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?