1515
Annons

Bolund sätter press på V inför budgetomröstningen: ”För Sverige bakåt”

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) ökar pressen på Vänsterpartiet inför budgetomröstningen. Han kallar oppositionens budget extremt destruktiv.

”Det räcker inte att man lägger ned sin röst. Den handlingen innebär att man släpper fram en budget som för Sverige bakåt.”

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och V-ledaren Nooshi Dadgostar.
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och V-ledaren Nooshi Dadgostar.Foto:Amanda Lindgren, Anders Wiklund/TT

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har i en historisk uppgörelse gjort flera ändringar i regeringens budget. Av 74 miljarder kronor i reformer har 20 miljarder prioriterats om.

Skatten sänks mer på arbete och pensioner, bensin- och dieselskatten sänks med 50 öre litern, polisen får en riktad lönesatsning och mer pengar prioriteras till rättsväsendet, bland annat.

”I morgon ligger vår budget på bordet. Den innebär satsningar på polis och rättsväsende med 1,5 miljarder”, säger M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

”Vi gör viktiga satsningar mot att få ordning på Sverige. De partier som tänker rösta nej till budgeten kommer att slakta satsningar på polis och rättsväsende. De kommer slakta satsningar på pensionärer”, fortsätter hon och framhåller dödsskjutningar och framväxten av kriminella gäng som Sveriges största fråga just nu. 

Liberalerna ställde sig utanför budgetuppgörelsen med M, KD och SD med hänvisning till den sänkta bensin- och dieselskatten. Miljö- och klimatminister Per Bolund kallar drivmedelsförslaget för klimatskadlig politik.

”Jag tycker att det är en extremt destruktiv budget som är väldigt provocerande. När världens länder precis enats i Glasgow om att öka takten i klimatomställningen då lägger den brunblå oppositionen en budget som för klimatarbetet inte bara ett utan flera steg bakåt.”

Han hänvisar till en ung generation som kräver att vuxna tar ansvar. Samtidigt blir det enligt Bolund svårt för Sverige att uppnå de klimatmål som riksdagen ställt sig bakom med sänkt bensinskatt.

”Det är klimatmässigt helt hål i huvudet.”

SD:s ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt:

”Det är ganska tondöva invändningar om man tänker på att det finns människor som inte kan åka tunnelbana till jobbet. Det kanske Miljöpartiets väljare kan, men det finns ett land utanför Stockholms innerstad också.”

Elisabeth Svantesson påtalar att man måste se högerns budget i sin helhet, med förslag om ökad infångning av koldioxid och utbyggd laddinfrastruktur som andra satsningar. Hon frågar sig hur höga priser på drivmedel regeringen egentligen ser framför sig.

”Är man bilberoende måste man kunna köra bilen. Samtidigt är vi tydliga med att vi måste ställa om. Men en grupp kan inte bära hela bördan av omställningen. Jag funderar lite på vad Bolund tycker att drivmedel ska kosta?”

Det mest troliga scenariot på onsdag eftermiddag är att regeringens budget, som har aktivt stöd av S och MP, ställs mot de tre högerpartiernas förslag. Då krävs att regeringen också har med sig Centerpartiet och Vänsterpartiet för att få igenom sitt förslag. 

Inför omröstningen ökar Per Bolund pressen på V:

”I slutändan kommer det vara ett val man har mellan att släppa fram M, KD och SD:s politik – ge Sverigedemokraterna aktivt politiskt inflytande, vilket de sökt under väldigt lång tid – och att ge sitt stöd till en rödgrön budget som för både miljö- och klimatpolitiken framåt.”

”Då räcker det inte att man bara lägger ned sin röst, utan den handlingen innebär att man släpper fram en budget som för Sverige bakåt. Och det tycker jag man måste ta ansvar för”, säger Bolund.

I M-, KD- och SD-budgeten slopas 1,3 miljarder i byggsubventioner till förmån för andra, enligt dem, mer prioriterade reformer. Subventionerna är ineffektiva och snedvrider konkurrensen på marknaden, enligt högerpartierna.

Lisa Nåbo, ordförande för Socialdemokraternas ungdomsförbund, är kritisk och hänvisar till att investeringsstödet för hyresbostäder bidragit till 50 000 hyresrätter sedan det återinfördes 2016.

”Bostadsbristen är ett stort samhällsproblem och det är unga som lider mest av det. Vi står sist i bostadskön och har sällan fasta anställningar som krävs för bostadslån”, skriver hon i en kommentar.

Innehåll från ZipforceAnnons

Zipforces nylanserade elcykelkit får internationell uppmärksamhet

I en värld där allt fler sitter still medan bekväma prylar utvecklas och miljön mår sämre gäller det att tänka smart, hållbart och utanför boxen. Det menar Måns Bengtsson, grundare av Zipforce som snabbt kan förvandla vanliga cyklar till elcyklar.

– Vi har just slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och dessutom lanserat den lättaste och det mest prisvärda elcykelkitet på marknaden, säger han.

När elcykeln introducerades på marknaden var succén snabbt ett faktum. Plötsligt kunde de som vanligtvis tog bilen till jobbet antingen cykla hela vägen eller på ett smidigt sätt ta sig till och från kollektivtrafik, och på så sätt bidra till ett minskat trafiktryck i städerna. Att investera i en ny elcykel innebär dock att ens gamla cykel lämnas i förrådet och en ny behöver produceras och transporteras, ofta från ett annat land – något som inte är optimalt för klimatet.

Brinner för återvinning

2020 lanserades den första produkten hos Zipforce, ett bolag som kombinerar smart teknologi med svensk ingenjörskonst och brinner för smart och kreativ återvinning. Det är det enda svenska bolaget som är med på EIT Urban Mobility Program, ett nytt EU-initiativ som satsar på start-ups som bidrar till ett mer hållbart och grönt sätt att transportera sig.

– Vi vill lösa trafik- och transportutmaningarna som finns i världen och samtidigt hjälpa till att reducera människans klimatpåverkan. Många äger redan en cykel i dag – varför behöva köpa en ny? Zipforce ger befintliga cyklar ett nytt liv och att den är portabel, vilket gör att den är smidig, minskar stöldrisken och gör att familjen kan dela.

Lättast på marknaden

Motorn är liten, smart och effektiv och Zipforce har sammanställt ett komplett kit med allt från batteri till pedalsensor för att göra installation och användande enkelt. Nu presenterar de två revolutionerande produkter som bara dagar efter lanseringen fått stor internationell uppmärksamhet: Zipforce Distance och den lättare versionen Zipforce Slim som enbart väger två kilo. 

– Det gör Slim till den lättaste produkten på marknaden. Båda är prisvärda, har tystare motorer och installationen är betydligt enklare då trampsensorn sitter trådlöst på cykelns pedalarm.

I samband med lanseringen har Zipforce slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och de har redan siktet inställt på nya marknader.

– Vårt mål är att skapa ett hållbart, prisvärt och kul sätt för cykelanvändare att elektrifiera sin cykel och göra fysisk aktivitet både enklare och roligare, var man än befinner sig. Vi är glada att kunna bidra till att göra världen lite mer bekväm, utan att behöva tumma på faktorer runtomkring.

Läs mer om Zipforce här

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Zipforce och ej en artikel av Dagens industri

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera