Bolagsflykt pressar Katalonien

När storbanker och andra företag lämnar Katalonien ökar trycket på de separatistiska politikerna att inte ensidigt utropa självständighet, säger Nordeas chefsstrateg Jan von Gerich.

Uppdaterad: 8 oktober 2017, 13:06Publicerad: 8 oktober 2017, 12:55

TT

Inför hotet om utbrytning godkände Spaniens centralregering i fredags ett lagdekret som underlättar för bolag att flytta sin juridiska hemvist utan att hålla en extra bolagsstämma.

Storbankerna Banco Sabadell och Caixabank reagerade med snabba beslut om att flytta sina huvudkontor till andra ställen i Spanien. Flera andra företag har följt efter, däribland energibolaget Gas Natural Fenosa.

Caixabank, Spaniens tredje största bank och Kataloniens största långivare, motiverar sitt beslut med "den nuvarande politiska och sociala situationen i Katalonien".

För bankerna gäller det att säkra fortsatt tillgång till de garantier som eurosamarbetet ger.

Flyttarna kan bli ett hårt slag dels för det regionala näringslivet, dels för Katalonien som riskerar att bli av med skatteintäkter.

På tisdag ska regionpresident Carles Puigdemont tala i det katalanska parlamentet om "den nuvarande politiska situationen". Frågan är om en självständighetsförklaring kommer då.

”Om företagsflykten fortsätter nästa vecka börjar de ekonomiska konsekvenserna bli ganska stora och det ökar trycket på den katalanska regeringen att tänka om”, säger Jan von Gerich till TT.

Signalerna från Bryssel är inte gynnsamma för separatisterna. Ett Katalonien som utropar självständighet hamnar utanför EU.

Skulle Katalonien ha råd att lämna EU och eurosamarbetet?

”På längre sikt, ja, men till en början skulle det vara problematiskt med all osäkerhet. Skulle de lämna euron kommer säkert fler företag att fly och ingen vill investera. Och det skulle ta många år innan stabiliteten kom tillbaka”, svarar Jan von Gerich.

Internationella valutafonden (IMF) har varnat för att utvecklingen i Katalonien kan leda till en dipp för hela den spanska ekonomin.

”Spänningarna och osäkerheterna kopplade till Katalonien kan påverka förtroende och investeringsbeslut”, sade Andrea Schaechter, chef för IMF i Spanien, häromdagen.

På frågan om Katalonien har råd att isoleras ekonomiskt, svarar Raül Romeva, som motsvarar utrikesminister i den katalanska regeringen, i Svenska Dagbladet:

”Ja, vi har råd. Men det är inte poängen. Frågan du borde ställa är: Vem tjänar på att slänga ut oss ur EU? Inte företagen, inte investerarna, inte EU, inte Spanien.”

Innehåll från LinnéuniversitetetAnnons

Spännande forskning med internationell lyskraft bygger kunskap för framtiden

Publicerad:14 mars 2023, 09:00Uppdaterad:24 mars 2023, 12:16

Hur kan vi greppa utmaningarna inom digitaliseringen av samhället? Hur använder vi AI och ny teknik för att utveckla hållbara lösningar? På Linnéuniversitet arbetar man tvärvetenskapligt, med särskilt fokus på tillämpad artificiell intelligens. ”Hur vi hanterar dessa utmaningar är avgörande för framtiden”, säger professor Marcelo Milrad.

Att möta de utmaningar vårt samhälle står inför med kunskap och i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan genomsyrar Linnéuniversitetets arbete. Tvärvetenskaplig, högkvalitativ och spännande forskning bedrivs bland annat inom e-hälsa, smart industri, digitalt lärande, digital humaniora samt digital affärsutveckling, med såväl nationell som internationell lyskraft.

Spetsforskning och industridoktorander till nytta för företag

Vid Linnéuniversitetet finns en spetsforskningsmiljö med tillhörande forskarskola som fokuserar på tillämpad forskning inriktad mot digitaliseringsutmaningar inom industrin. Forskarskolan delfinansieras av KK-stiftelsen och industriföretag som vill stärka sin utveckling inom data och AI.

– Vi formulerar vad forskningen ska handla om tillsammans - det ska ligga i linje med företagens interna utveckling, men också ha en koppling till dataintensiva tillämpningar och vara långsiktigt så att det blir en röd tråd för doktoranden, förklarar professor Welf Löwe.

Innovativa pedagogiska och tekniska lösningar i skolan

Digitalt lärande ligger i fokus i ett flertal projekt vid Linnéuniversitetet. Ett av dessa, Extending Design Thinking with Emerging Digital Technologies, var ett av endast fem projekt av de mer än 75 som sökte till EUs stora forskningsprogram Horizon Europe som fick bidrag sommaren 2022. Linnéuniversitetet är koordinator och leder detta projekt där 6 europeiska länder deltar i.

– Målet med projektet är att designa och utveckla innovativa pedagogiska och tekniska lösningar som ska användas i skolor i Europa. Lösningarna skapas med hjälp av tekniker som artificiell intelligens, augmented reality, 3D Printing och virtuella robotar, säger Marcelo Milrad.

E-hälsolösningar förstärker vård och omsorg

Vid Linnéuniversitetet finns även en unik samling av kunskap och kompetenser inom området e-hälsa. Tillsammans med Region Kalmar län satsar nu Linnéuniversitetet flera hundra miljoner kronor under de närmaste tio åren inom e-hälsa. En vital del av forskningen inom e-hälsa rör nya metoder för systematisk datainsamling, övervakning och visualisering av hälsodata. Universitetet är därför en del av Health Data Sweden, en av fyra Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) i Sverige som startades i januari i år.

– Digital transformation inom sjukvården innebär bland annat nya sätt att möta och interagera med patienten. Vi kan ta hjälp av patienten för att fånga den typ av hälsodata vi inte haft tillgång till tidigare. Med analyser som använder olika AI lösningar kan vi göra prediktioner och skapa vassa medicinska beslutsstöd, förklarar docent Evalill Nilsson.

Fakta:
- Marcelo Milrad leder Kunskapsmiljö Digitala transformationer: forskning, utbildning och samverkan med externa aktörer.
- Welf Löwe leder spetsforskningscentrum DISA: insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder.
- Evalill Nilsson leder eHälsoinstitutet: forskning och utbildning inom e-hälsa.

Lnu.se