1515
Annons

Bolag tävlar om att digitalisera fastighetsbranschen

Proptechsektorn växer så det knakar. Bara de senaste två åren har 150 bolag växt fram på den glödande svenska startup-scenen. 

”Fastigheternas informationsflöde är en jätteviktig del för att bygga en bättre och effektivare stad”, säger Christoffer Börjesson på Fastighetsägarna. 

Christoffer Börjesson, chief digital officer, Fastighetsägarna
Christoffer Börjesson, chief digital officer, Fastighetsägarna

Fastighetsbranschen har länge varit en sektor med ganska lite digital innovation, men nu börjar proptech ta ordentlig fart, enligt Christoffer Börjesson, som ansvarar för digitalisering på Fastighetsägarna.

”Proptech dyker upp allt mer och med det även bolag som med hjälp av teknologi fokuserar på att lösa problem inom fastighetssektorn”, säger han.

Sektorn har vuxit och blivit en allt mer kraftfull marknad, menar han. De senaste två åren har omkring 150 proptechbolag startat i Sverige och i USA och Europa har det tillkommit mellan 500 och 600 proptechbolag de senaste åren.

Enligt en rapport från McKinsey har fastighetsbranschen störst potential på marknaden men är sämst på att använda digitala verktyg, fortsätter Christoffer Börjesson.

”Där såg man att här finns det potential att göra någonting, vilket skapade en boom bland proptechbolag att ta fram erbjudande mot fastighetsbranschen”, säger han.

Samtidigt tar sektorn in mycket kapital. När stora bolag inom co-working nämns i medierna har det blivit ett skyltfönster för att fastighetsbranschen behöver jobba med data och har behov av nya typer av verktyg, enligt Christoffer Börjesson.

”Där kan proptechföretag få väldigt stor kraft på marknaden”, säger han.

Fastighetsägarna har omkring 15.000 medlemsföretag som är allt ifrån de mindre bolagen med ett fåtal lägenheter till de som har kommersiella gallerior och kontor.

”De största bolagen arbetar relativt aktivt med strategier utifrån hur de kan bli mer snabbfotade. Fler väljer att jobba strategiskt med mindre bolag som har tempo att testa lite olika typer av teknik. Det är många som har sådana bolag som deras innovationpartners istället för de stora konsultbolagen”, säger Christoffer Börjesson.

Mer utvecklade verktyg kan det var till stor hjälp i samhällsbyggnaden i stort, fortsätter han. Med den bostads- och kontrosbrist som slås mot fastighetsmarknaden kan tekniken hjälpa till att använda de ytor som redan finns istället och inte bara bygga ut.

”Fastigheter är en stor del av staden – tittar man på Stockholm som stad så ser du människor, byggnader och vägar och rörelser där emellan. Fastigheters informationsflöde är en jätteviktig del för att bygga en bättre och effektivare stad”, säger han. 

”Jag tror att proptechföretag kommer ha lättare att dela information till fastighetsägare eftersom de bygger sina tjänster på nyare teknik vilket gör att de har lättare att öppna upp sin innovation så att staden kan få mer insikter om staden och börjar planera”, fortsätter Christoffer Börjesson.

Norges regering minskar uttagen ur oljefonden

Norges regering, med statsminister Jonas Gahr Støre, drar åt oljekranen i sin budget för 2023.

Enligt förslaget som nu läggs fram ska 316,8 miljarder norska kronor ur landets gigantiska oljefond användas för att finansiera budgeten 2023, en åtstramning med 18,3 miljarder kronor jämfört med årets budget.

Oljepengarna som används motsvarar 2,5 procent av värdet på den stora norska oljefonden, Statens pensjonsfond utland (SPU), enligt den norska regeringen. Det kan jämföras med nivån 2,6 procent eller 335,1 miljarder norska kronor i år.

Syftet med åtstramningen – som följer på en räcka år med stora pandemistimulanser – är att kyla av ekonomin och därmed inte tvinga fram onödigt aggressiva räntehöjningar från Norges centralbank.

”Den ekonomiska politiken måste nu stramas åt för att dämpa inflationstrycket och behålla det gynnsamma läge vi har med låg arbetslöshet och hög sysselsättning”, skriver Norges finansdepartement i en kommentar.

Liksom resten av västvärlden har den norska ekonomin sedan en tid präglats av ovanligt hög inflation, som just nu pendlar på den högsta nivån på över 30 år.

Budgeten bygger på en prognos där BNP för Fastlandsnorge växer med 1,7 procent 2023, en inbromsning mot årets tillväxt, som beräknas till 2,9 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera