1515
Annons

Bob Persson trampar på gasen – igen

Bob Persson slår till med ett nytt förvärv – den här gången är det Nordiska Bil i Luleå med 900 miljoner kronor i försäljning. I affären ingår fyra fastigheter på 30.000 kvadratmeter. Persson Invests bilhandel närmar sig nu en årsomsättning på 3 miljarder och 10.000 sålda bilar.

HEMLIG PRISLAPP. ”Vi har sagt att vi inte ska avslöja köpeskillingen och det måste jag respektera”, säger Bob Persson angående köpet av Nordiska bil i Luleå.
HEMLIG PRISLAPP. ”Vi har sagt att vi inte ska avslöja köpeskillingen och det måste jag respektera”, säger Bob Persson angående köpet av Nordiska bil i Luleå.Bild:Jesper Frisk

”Vi finns i Umeå sedan förut och Luleå är en väldigt bra marknad. Det är en stark utveckling i staden med SSAB och Luleå Tekniska universitet”, säger Bob Persson, ordförande i Persson Invest.

Nordiska Bil säljer i år ungefär 1.600 nya bilar av märkena Volvo, Renault, Dacia, Nissan och Ford, och lika många begagnade.

Ägare är Sten Bergman som 2013 sålde hela sin verksamhet inom lastvagnar till Persson Invest. Nu var det alltså dags för personbilarna. Bolagen kompletterar varandra väl. Persson Invest finns på tio orter i Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Malmfälten – Nordiska Bil har bilhallar i Luleå, Piteå, Boden och Kalix.

Nu blir Bob Persson med familj ensamma Volvohandlare i Norrbotten och årsomsättningen ökar med 50 procent till 2,7 miljarder kronor.

Bilhallarna och verkstäderna på 30.000 kvadratmeter som ägs av separata bolag ingår i affären. Enbart fastigheten i Luleå var i senaste årsredovisningen bokförd till nära 50 Mkr, enligt årsredovisningen för Bil & Traktor Luleå Fastighets AB.

Samtalen mellan Persson Invests vd Björn Rentzhog, Bob Persson och Sten Bergman med familj började i våras och nu i veckan gick affären alltså i mål.

Det är Persson Invests andra större affär på en månad. I slutet av november förvärvade närstående Diös en portfölj med fastigheter i norra Sverige av Castellum för 4,5 miljarder kronor som delvis betalas med en nyemission, där Persson Invest stoppar in 270 Mkr.

”I Diös fall var det så att vi hade ett tillfälle och måste passa på. Det var ute på marknaden och ville vi vara med så gällde det att vara med nu”, säger Bob Persson.

Först Diös och sedan Nordiska Bil, kommer det fler förvärv före årsskiftet?

”Nej, verkligen inte. Nu måste vi se till att vi klarar av det här först innan vi gör mer.”

Köpeskillingen för bilhandeln är hemlig, men eget kapital och obeskattade reserver uppgick till 47 Mkr i senaste årsredovisningen för Nordiska Bil och krediterna till blygsamma 11 Mkr. Resultatet i år blir cirka 16 Mkr. Det borde betyda att prislappen ligger på nära 100Mkr. Ovanpå det kommer alltså fastigheterna i systerbolagen som är värda ett tresiffrigt miljonbelopp.

”Vi har sagt att vi inte ska avslöja köpeskillingen och det måste jag respektera”, säger Bob Persson.

”Vi har resonerat oss fram. De ville sälja och vi hittade en nivå som var acceptabel både för dem och oss.”

Persson Invests försäljning ligger efter bilaffären på 5,5 miljarder kronor.

”Vi kommer ha närmare 1 200 medarbetare från första mars”, säger Bob Persson.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?