1515

Blodigt börsår i Asien – men en börs pekar upp

De stora asiatiska börserna avslutar ett dystert år. Tokyobörsen backar för första gången på sju år och Shanghaibörsen är lika tung som under finanskrisen, men en marknad går mot strömmen.

Med 2018 i backspegeln kan de asiatiska börserna summera ett år präglat av kraftiga nedgångar. Japanska Nikkei backade under årets sista handelsdag ned 0,3 procent för att avsluta ett år när indexet har fallit över 12 procent, den första negativa årsutvecklingen sedan 2011.

En turbulent handel på Wall Street under torsdagen fick de japanska investerarna att dra öronen åt sig under den sista handelsdagen och gjorde att en möjlig återhämtning uteblev, menar analytikern Eiji Konouchi vid Daiwa Securities, enligt Reuters. 

”Amerikansk aktiehandel var väldigt volatil igår. Det var en lättnad att de slutade positivt, men på grund av volatiliteten var det svårt att ta risken på Tokyo-börsen”, säger han till nyhetsbyrån.

Makoto Sengoku, marknadsanalytiker vid Tokai Tokyo Research Center, förklarar de senaste sex årens börsuppgång med premiärminister Shinzo Abes generösa ekonomiska politik, enligt TT. Däremot förklaras vändningen snarare på Trumpadministrationen och hotet om ett handelskrig mellan USA och Kina som dämpat den japanska marknaden.

Flera av de asiatiska börserna skakades om av Wall Streets julras till följd av Donald Trumps Twitter-attack mot den amerikanska centralbanken som han pekade ut som ekonomins enda problem. Uttalandet New York-börsens index att falla runt 2 procent på måndagen och Nikkei att tappa 5,1 procent, medan Shanghaibörsens kompositindex föll 2,1 procent.

Det senare indexet återhämtade sig något under handelsårets sista dag och ökade 0,4 procent. Ökningen hjälpte dock föga i att ta igen tappet på närmare 25 procent sedan årsskiftet, vilket gör 2018 till det sämsta året för indexet sedan 2008.

Shanghai kompositindex, som har presterat sämst av alla stora aktieindex i världen 2018, steg till en högsta nivå på 3.587 i januari för att senare rasa 31 procent i oktober till följd av oro för en inbromsning i ekonomin och handelskriget med USA.

"Tappets omfattning är stor, men marknaden har inte sett någon panik, dumpade aktier eller en stor andel noterade bolag som har gått bankrut. Det här är en naturlig process i en marknadskorrektion. Marknadens aktörer har blivit mer mogna”, kommenterade Zhou Xuedong, representant för Kinas centralbank utvecklingen i ett uttalande på fredagen, enligt CNBC. 

Enligt den kinesiska centralbanken ska korrektionen innebära större trygghet på marknaden, då risken för brustna bubblor minskar vid lägre värderingar.

"När aktier är trygga, är även hela banksektorn generellt tryggare", säger Zhou Xuedong.

Även Hongkongbörsens Hang Seng har rasat närmare 15 procent under året, men har klarat sig relativt bra jämfört med CSI 300. Indexet, som följer de 300 största bolagen i Shenzhen och Shanghai, har under året fallit med över 26 procent.

Även i Sydkorea har det gått knackigt under 2018. Kosdaqs kompositindex är ned dryga 15 procent sedan årets början, medan storbolagsindexet Kospi 200 har tappat över 17 procent.

Mot strömmen går den indiska aktiehandeln. BSE Sensex-indexet, som följer de 30 mest handlade aktierna vid Mumbaibörsen, är upp 6 procent sedan årsskiftet. Det innebär att BSE Sensex har haft den bästa utvecklingen av samtliga index på de asiatiska marknaderna och näst bästa utvecklingen i världen näst efter Brasilien. 

Enligt den indiska finanstidningen Business Standard har marknaden att tacka fallande oljepriser och stora investeringar gjorda i inhemska aktier att tacka för den starka utvecklingen.


Innehåll från SkogsindustriernaAnnons

Minskat skogsbruk kan ge ökade utsläpp

Ökade fossila utsläpp – både på lång och kort sikt.

Resultaten av ett minskat skogsbruk i Sverige skulle kunna få stora konsekvenser.

Det framkommer av den nya rapporten ”The forest carbon debt illusion”.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

I debatten om skogen hävdar bland andra EU:s Joint Research Center och Chatham House att skogsbruk leder till ökade koldioxidutsläpp på kort sikt. Det här grundar sig på ett synsätt där skogsnäring och skogsbruk ofta betraktas isolerade från resten av värdekedjan. 

Det räcker inte, menar Peter Holmgren, tidigare chef för FAO:s globala klimatarbete och idag rådgivare inom hållbar utveckling: 

– För att kunna dra korrekta slutsatser om vi får ökade eller minskade koldioxidutsläpp genom skogsnäringen måste vi se till helheten. Vi behöver jämföra scenarier som spänner från ett aktivt till ett inaktivt skogsbruk och så långt möjligt använda data från verkligheten, säger han. 

”Mängden koldioxid skulle öka”

I rapporten ”The forest carbon debt illusion”, har Peter Holmgren därför analyserat hur olika nivåer av skogsbruk i Sverige påverkar kolflöden och koldioxidkoncentrationen i atmosfären. 

– Slutsatsen är att mängden koldioxid skulle öka i atmosfären om vi minskar vårt skogsbruk. Det är inte så sensationellt sett i ett längre perspektiv, eftersom de flesta är överens om att en obrukad skog varken levererar virke till förnybara produkter eller klarar att behålla allt kol som lagras in. Men det viktiga är att det även gäller i det korta perspektivet. Minskar vi användningen av skog ökar användningen av fossilbaserade material och då ökar de totala utsläppen. En tillfälligt ökad kolinlagring i skogen klarar inte att kompensera för detta, säger Peter Holmgren. 

Skogen – en del av lösningen

Magnus Berg, chef för näringspolitik på Skogsindustrierna, menar att slutsatserna i rapporten är viktig för alla som vill se en omställning från fossilt till förnybart, för alla som vill agera för ett mer hållbart samhälle redan idag. 

– Rapporten visar svart på vitt att skogen är en stor och viktig del av lösningen, både idag och i framtiden. Jag hoppas nu att våra politiker vågar fatta tydliga och snabba beslut för en växande bioekonomi som också leder till mindre koldioxid i atmosfären.

Den svenska skogens klimatnytta kommer alltså från två håll. Dels från att skogen sedan lång tid, genom aktiv skötsel, växer allt bättre och lagrar in alltmer kol. Dels från de produkter som kommer ur skogsråvaran – plankor, brädor, papper, kartong och bioenergi från restprodukterna. Produkter av skogsråvara har gjort att Sverige i snabb takt kunnat minska sitt fossilberoende.

Behov av fler vetenskapliga studier

Ambitionen med rapporten har varit att bredda perspektivet, att lämna diskussionen om enskilda avverkningar och istället ta in hela effekten av ett aktivt skogsbruk och träbaserade produkter. 

– Peter Holmgrens analys pekar på behovet av fler vetenskapliga studier av skogssektorns klimatpåverkan, där man väger in hela värdekedjan, inklusive konsekvenser för samhället i stort. En del av dagens tongivande forskning behandlar skogen som en isolerad ö när den istället ska ses som en integrerad del i den förnybara, biobaserade ekonomin, säger Magnus Berg.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

Mer från Skogsindustrierna

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skogsindustrierna och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?