1515

Blåljussabotage föreslås bli nytt brott

Ett nytt brott kallat blåljussabotage. Samtidigt ska domstolen se särskilt strängt på fall där någon angripits på grund av sitt arbete – det är några av förslagen från blåljusutredningen.

"Det är en viktig markering att samhällen tar de här brotten på allvar", säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Stenkastning, hot, våld och skadegörelse har varit ett stort problem för blåljuspersonal – polis, ambulans och räddningstjänst – de senaste åren, särskilt i landets utsatta områden. Med anledning av detta tillsattes den så kallade blåsljusutredningen, som fick i uppdrag att komma med förslag på hur dessa och andra utsatta yrkesgrupper bättre ska kunna skyddas.

Utredaren Anders Perklev har nu presenterat tre förslag på åtgärder. Införandet av brottet blåljussabotage, som ska kunna ge fängelse i högst fyra år för brott av normalgraden, är ett av dem. Även skadegörelse mot bland annat polisbilar, ambulanser och annan utrustning räknas till detta.

"Vi tycker de här angreppen är så allvarliga att man kan likna det här vid ett slags sabotage. Det drabbar samhällets förmåga att upprätthålla säkerheten och skydda sina medborgare, därför motiverar det också en sträng straffskala", sade Anders Perklev vid en pressträff.

Perklev föreslår också att straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps. Minimistraffet höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Maximistraffet höjs från fängelse i fyra år till sex års fängelse.

Ett tredje förslag är att en ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen "ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en person på grund av dennes arbete".

"Först och främst handlar det om att man tydliggör hur allvarligt samhället ser på de här angreppen vi sett, framförallt i de utsatta områdena. Och att man på det sättet också ger rättsväsendet verktyg för att kunna ingripa och döma ut straff som står i proportion till hur allvarligt man ser på detta", säger Anders Perklev.

Justitieminister Morgan Johansson (S) ser positivt på förslagen, och tror att de skärpta straffen kan ha en avskräckande effekt.

"Dessutom innebär det att de som vi lagför för de här brotten kommer få sitta i fängelse längre, och då är de borta från gatan längre", säger han till TT.

Men detta är bara en del av åtgärderna som måste till för att få bukt med attackerna mot blåljuspersonal. Han pekar också på behovet av förebyggande arbete:

"Framförallt kanske riktat mot de här lite yngre killarna som är på väg in i kriminalitet. Det handlar både om sociala insatser men också se till att de har en annan framtid att se fram emot, att minska arbetslösheten se till att skolorna är bra i området. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom. Vi måste se strängt på brotten men också bekämpa brottens orsak."

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?