1515
Annons

Bitcoin över 60.000 dollar igen

På lördagen noterades en bitcoin i 61.222 dollar, den högsta noteringen på nästan en månad.

Uppgången har drivits på av hamstring av nyskapad valuta, i hopp om att efterfrågan ska öka ytterligare, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Foto:Anda Stanca

Den digitala kryptovalutan Bitcoin skapas genom att avancerade matematiska beräkningar löses med datorkraft, så kallad brytning. 

Varje slutförd beräkning belönas med ett ”mynt”.

På sistone har dock nybrutna Bitcoin inte gått ut på marknaden, utan i stället lagrats, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Orsaken tros vara att allt fler förväntar sig att den reala ekonomin mer och mer kommer att acceptera Bitcoin, varvid efterfrågan ökar.

”När nybrutna Bitcoins inte säljs, depåerna tangerar flerårslägsta och en strid ström av bolag, fonder samt stora och små investerare kastar sig över Bitcoin, då bröt vi igenom”, säger Justin D’Anethan, försäljningsansvarig vid mäklaren Diginex i Hongkong, till Reuters.

Bara sedan årsskiftet har kursen på Bitcoin fördubblats.

Men den senaste månaden har valutans snabba uppgång stagnerat.

I slutet av veckan vändes dock återigen investerarnas intresse mot Bitcoin, och kursen steg till som mest 61.222 dollar.

På söndagen hade priset fallit tillbaka något, och handlades strax över 59.000 dollar.

Årets lägsta notering, från den 4 januari, är 27.734 dollar. Som illustration till den snabba uppgången var kursen för bara ett år sedan, den 13 april 2020, 6.875 dollar.

”Eftersom det inte finns någon stabil och välskött ekonomi som backar förtroendet går detta i kraftiga vågor, med enorma fluktuationer i bitcoins värde som följd. Det är därför svårt att se att bitcoin skulle kunna vara något särskilt bra skydd mot en eventuell uppgång i inflationen eller över huvud taget någon bra investering för de allra flesta”, skrev vice riksbankschefen Per Jansson på Di Debatt den 15 mars i år.

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera