1515

Bilden som fick Trangias försäljning att explodera

Det finns många skäl till att Trangia ökade omsättningen med 52 procent under coronaåret 2020: årets julklapp, en japansk mangatidning och ökat intresse för krisberedskap och friluftsliv är några av dem. Men arbetet mot kraftig tillväxt började redan 2017 när den nya vd:n Magnus Rydell tillträdde.

Blanka metallkärl i långa rader, aluminium som pressas till stekpannor, spritbrännare som skruvas samman, enhet för enhet. I år kommer Trangia i jämtländska Trångsviken att tillverka 200.000 stormkök. När Magnus Rydell tillträdde, som första externa vd i familjeföretaget, tillverkades 100.000 kök. 

”När jag började här 2017 var det viktigaste att Trangia skulle finnas här om 100 år”, berättar han när han visar runt ute på fabriksgolvet. 

Han har precis haft ett digitalt styrelsemöte med ägarfamiljen, som består av bröderna Lennart och Bengt Jonsson och Bengts dotter Sara Bernow som tagit över sin pappas ägarandel. Bröderna är barnbarn till John E. Jonsson, som grundade Trangia år 1925. Bengt Jonsson pensionerade sig från vd-posten 2017, men Lennart Jonsson arbetar fortfarande i företaget. 

Framtidsplanen när Magnus Rydell tillträdde krävde utveckling, modernisering och digitalisering. Tidigare satt mycket av företagets kunskaper i huvudet på några nyckelpersoner. För att kunna jobba med utveckling och skapa hållbarhet över tid krävdes ökad omsättning. 

Det tog Magnus Rydell tre år som vd för att dubbla verksamheten.
Det tog Magnus Rydell tre år som vd för att dubbla verksamheten.Foto:Jack Mikrut

”Det blev liksom bakvänt. För att säkerställa att vi ska finnas här om 100 år måste vi vara fler människor på kontoret, det kommer att kosta mer pengar då måste vi omsätta mer. Det var inte vinstintresse som drev fram det här utan att vi ville tänka långsiktigt”, säger Magnus Rydell.

Planen var att dubbla verksamheten på fem år, men målet nåddes redan efter tre år. 2017 års omsättning på 47,9 Mkr hade år 2020 vuxit till 93,2 Mkr och antalet anställda har gått från 21 till 74 personer som jobbar treskift. 

Det finns flera förklaringar till Trangias tillväxt. En av de mer oväntade förklaringarna är en bild i en japansk mangatidning. Sedan värmeskåpens tid på 1960-talet har Trangia tillverkat matdosor i aluminium i samma utförande.

”I Sverige blev den utkonkurrerad av plastburkar för mikrovågsmat när värmeskåpen försvann.”

När en populär mangatidning avbildade Trangias matdosa exploderade försäljningen i Japan.

”Det som gör matdosan så lyckad för asiatiska länder är att det är väldigt fokus på risrätter. Det blir en form av tryckkokning när locket sitter på och sluter tätt”, säger Magnus Rydell. 

Matdosan som alla japaner ville ha efter bilden i mangatidningen.
Matdosan som alla japaner ville ha efter bilden i mangatidningen.Foto:Jack Mikrut

För fem år sedan tillverkades 50.000 matdosor per år, nu tillverkas över 300.000 matdosor. 80 procent av dem går på export till Japan. 

”Det är en fantastisk saga i sig”, säger Magnus Rydell. 

När företaget i fjol behövde mer utrymme för att hantera webordrar och privatkundsförsäljning blev lokalen som rymde den första Trangiafabriken ledig. Läget, några hundra meter bort, precis intill E14 på väg mot den jämtländska fjällvärlden, väckte tankarna på att skapa en publik yta. I december invigdes museet som berättar företagets historia från 1925 och framåt och en fabriksbutik som även säljer andrasortering. 

När Anna Johansson började jobba med webbutiken för ett år sedan hanterade hon allt själv. Nu är det sex personer som hjälps åt, men då hanteras även annan paketering och kundsupport. I dag står de egna försäljningskanalerna för drygt fem procent av omsättningen. Merparten säljs fortfarande via distributörer i Sverige och världen över. Båda ökade under fjolåret.

”Den egna försäljningen är mer av ett skyltfönster, men också en bra möjlighet att lära känna våra kunder. Det är ju våra slutkunder vi kommer i kontakt med. Vi har också satsat stenhårt på en väldigt personlig kundkontakt”, säger Magnus Rydell. 

I början av pandemin fick kundsupporten många frågor om hur man kan använda ett stormkök för att förbereda sig för en kris. 

”Det var många frågor som: ’Kan man laga mat inne på ett kök?’ Och, ja det kan man om det är bra ventilation”, säger Anna Johansson.

Ett tilltagande friluftsintresse fanns redan innan pandemin, men har ökat ytterligare under 2020. När sommaren kom blev hemesterfrågorna från kunder som ville ge sig ut i skog och mark fler. 

En morgon i november presenterade Handelns utredningsinstitut Årets julklapp 2020: stormköket. Trangia syntes inte bara i svenska medier utan också i tysk tv och många företag köpte stormkök i julklapp till sina anställda. 

”Det ringde i ett, i veckor efter det. Vid jul satte vi ihop 1.500 kök om dagen. Det är ganska mycket när man tänker på hur många delar det är i ett kök och hur många olika typer av kök som finns”, säger Anna Johansson. 

Ett stormkök innehåller många delar som ska sättas ihop. Här fixar Ulla Rosengren och Cornelia Thorén brännare.
Ett stormkök innehåller många delar som ska sättas ihop. Här fixar Ulla Rosengren och Cornelia Thorén brännare.Foto:Jack Mikrut

Merparten av de material som används kommer i dag från Europa. Det aluminium som används är numera till 50 procent återvunnet. 

”Vi tittar på att höja den halten men det gäller att det är bra kvalitet”, säger Magnus Rydell. 

Många av komponenterna i köken kommer från lokala producenter: 

”När vi växer så det knakar är det viktigt att ha duktiga leverantörer som kan hjälpa oss med information och kunskap, det kan vara viktigare än sista öret på priset”, säger han. 

Den nya tillväxtplanen är att fördubbla omsättningen om fyra år – och redan om tre år kan det bli aktuellt att bygga ut fabriken. 

”Av det vi gör går 80 procent på export. Det är väldigt roligt att kunna bidra med exportintäkter. Jag tror att nu i år kommer Japan för första gången att bli det land vi säljer mest i, på plats två efter Sverige”, säger Magnus Rydell.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?