1515
Annons

Bidens vädjan: Vänta med godkännandet av Barrett

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden vädjar till senaten att vänta med att godkänna Amy Coney Barrett som ny domare i USA:s högsta domstol till efter presidentvalet den 3 november.

Nomineringen sätter allvarligt Obamacare på spel, anser Biden.

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden.Foto:Matt Rourke

”Senaten bör inte tillsätta den här vakansen förrän efter det att det amerikanska folket har valt sin nästa president samt en ny kongress”, skriver Joe Biden i ett uttalande , efter det att president Donald Trump tillkännagivit sin nominering av Amy Coney Barrett.

Trump förutspår att Barrett, som är en djupt konservativ domare, snabbt kommer att godkännas av senaten, den kammare i USA:s kongress som frågar ut och godkänner federala domare och där Republikanerna har majoritet.

Coney Barrett kommer i så fall att ersätta den liberala domaren Ruth Bader Ginsburg, som avled förra fredagen.

Biden skriver att utnämningen är ett sätt för Trump att möjliggöra en nedmontering av Affordable Care Act, i folkmun kallad Obamacare, och som är den sjukförsäkringslag som president Barack Obama införde.

”President Trump har försökt att undanröja Affordable Care Act i fyra år. Republikaner har försökt att få bort den i ett decennium”, skriver Biden.

Republikanerna har velat få lagen upphävd i USA:s högsta domstol, men vid två tillfällen har domstolens ledamöter fastslagit att lagen är förenlig med den amerikanska konstitutionen.

”Till och med nu, mitt i en global pandemi, vill Trumps regering att högsta domstolen avskaffar hela lagen”, säger Biden och menar att nomineringen av Coney Barrett är en viktig pusselbit i den frågan.

”Hon har en skriftlig förteckning över att ha motsatt sig högsta domstolens beslut att upprätthålla lagen”, skriver han.

Den snabba nomineringen av Amy Coney Barrett går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia, som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Till ny HD-domare kunde därmed i stället Donald Trump nominera den konservativa domaren Neil Gorsuch, som tillträdde i april 2017.


Biden riskerar dubbla bakslag under valår

USA:s kongress är tillbaka på jobbet efter vinterledigheten men de politiska låsningarna kring president Joe Bidens ekonomiska agenda har försämrats. Presidenten själv lägger krut på ändringar i landets vallagar – och riskerar därmed ytterligare ett bakslag i ett valår.

Foto:Patrick Semansky

Lite mer än en vecka in i det nya året ser president Joe Bidens ekonomiska att-göra-lista i princip likadan ut som större delen av förra hösten. Hans stora ekonomiska paket från fjolåret sitter fortfarande fast i senaten och oddsen för att det kommer loss är om möjligt ännu sämre.

Vid årsskiftet löpte de utökade skattelättnaderna för barnfamiljer, en populär reform som ses som avgörande av Joe Bidens mer progressiva partikandidater, ut.

Senatorn Joe Manchin, som varit den största stoppklossen i en tudelad kongress, meddelande förra veckan att det inte pågår några förhandlingar. Samtidigt florerar uppgifter i amerikanska medier om att han till och med avfärdat sitt eget kompromissförslag.

Utåt visar Demokraternas ledarskikt samma ambition om att klubba välfärds- och klimatfinansieringen.

”Jag tror att det finns en överenskommelse som kan nås”, sa Nancy Pelosi, som leder Demokraterna i representanthuset, i helgen.

Men både Vita husets och kongressens uppmärksamhet har skiftat från den ekonomiska politiken till rösträttsfrågor. Under tisdagen reste Joe Biden och vicepresidenten Kamala Harris till Atlanta i delstaten Georgia för att tala för vikten av starkare skydd för medborgares rösträtt och argumentera för nya lagar som enligt Vita huset ska garantera likvärdiga val i hela landet.

Demokraterna planerar att lägga fram flera förslag på temat redan innan slutet av januari. Chuck Schumer, som leder Demokraterna i senaten, har öppnat dörren för regeländringar som skulle kunna göra det lättare att klubba nya lagar. I praktiken handlar det om förslag som är tänkta att minimera vilka lagändringar som i dag kräver minst 60 av de 100 rösterna i den övre kammaren.

Frågan har fått ny kraft efter årsdagen av ockupationen av kongressen som ägde rum i början av januari förra året.

”Senaten måste släppa fram systematiska demokratireformer för att reparera vår republik, annars kommer händelserna den dagen inte vara ett undantag, de kommer att vara den nya normen”, skrev Chuck Schumer i ett brev till sina kollegor i början av veckan.

Men Republikanernas enade opposition mot ändringar i vallagarna är långt ifrån det enda problemet. Samma tudelning inom Joe Bidens eget parti som begränsat hans politiska agenda under större delen av förra året innebär att ändringarna i vallagarna som nu föreslås sannolikt är dödfödda.

Därmed riskerar Vita huset två tunga bakslag under ett valår. Opinionsläget ser dessutom inte ut att ha bättrats för Demokraterna sedan i höstas.

Sammanställningar av olika opinionsmätningar som politiksajterna Real Clear Politics och Fivethirtyeight löpande uppdaterar visar att Republikanerna har ett litet men bestående övertag inför höstens kongressval. I en handfull senatsval är opinionsläget oerhört jämnt – men även här är det fördel Republikanerna eftersom fler sittande demokratiska senatorer har motvind.

Joe Bidens eget opinionsstöd är samtidigt fortfarande negativt. Lite mer än hälften av de tillfrågade väljarna uppger att de inte har förtroende för presidenten medan bara strax över 43 procent säger att de stödjer honom.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?