1515
Annons

Biden förbjuder handel med ryska statspapper

President Joe Biden skärper tonen mot Ryssland, och förbjuder handel med ryska statsobligationer.

Det är straff för hackerattacker och försök att påverka USA:s presidentval.

Uppgifterna drog upp ryska räntan och sänkte Moskvabörsen på torsdagen.

USA:s president Joe Biden.
USA:s president Joe Biden.Foto:Andrew Harnik/TT

Bidenadministrationen införde på torsdagen en rad nya sanktioner mot Ryssland.

Det är delvis normala sanktioner liknande dem som USA och EU har lagt på Ryssland flera gånger de senaste åren. Det har varit straff för inblandning i USA-valet, upptrappning i Ukraina och förgiftning av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj – vilket Ryssland har förnekat.

USA utvisar tio ryska diplomater. Dessutom sätts ytterligare 16 personer och 16 ryska ”enheter”, företag och institutioner, upp på landets sanktionslista.

USA vill svara hårdare efter fjolårets avancerade hackerattack mot det amerikanska it-säkerhetsföretaget Solarwinds och CIA:s uppgifter att Ryssland har erbjudit skottpengar till personer som dödar amerikansk militär i Afghanistan.

Därför stoppar Bidenadministrationen amerikanska banker och institutioner från att handla med nyemitterade statsobligationer från Rysslands centralbank, finansministerium och pensionsfond.

Förbudet, som träder i kraft i juni, handlar om så kallade OFZ-obligationer värda motsvarande 310 miljarder kronor, varav utlänningar äger en femtedel, enligt New York Times.

Priset på på populära OFZ-obligationerna noterade i rubel har fluktuerat de senaste veckorna på grund av oro för just det amerikanska handelsstopp som presenterades på torsdagen.

USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan har flera gånger varnat Ryssland att det inte bara blir sanktioner utan ”en blandning av verktyg som syns och inte syns”.

Redan före torsdagens besked från Washington steg räntan på ryska statsobligationer medan Moskvabörsen noterade det största fallet sedan december, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Det är i linje med vad som har hänt vid tidigare sanktioner.

Den direkta ekonomiska skadan är dock begränsad för Ryssland, som har en relativt liten utlandsskuld och som fyller statskassan när oljepriset stiger.

Även situationen i Ukraina förblir ett konfliktämne, sju år efter att Ryssland annekterade Krimhalvön och i praktiken tog över två områden i östra Ukraina. Efter årsskiftet har nya strider blossat upp, med både skadade och döda, trots en vapenvila som förhandlades fram i juli.

Efter uppgifter om stora ryska truppförflyttningar mot gränsen till Ukraina höll Joe Biden på tisdagen ett samtal med Vladimir Putin. Enligt USA finns 68000 ryska soldater i området.

Även försvarsalliansen Nato och EU har i veckan protesterat mot den ryska kraftsamlingen vid gränsen.

Den ökande oron har slagit även mot Ukrainas ekonomi. Valutan, hryvnian, har fallit mot dollarn medan räntan har gått upp. Däremot nosar Kievbörsen på rekord.

Samtidigt är Ukraina hårt drabbat av en ny våg av coronasmitta. Landet rapporterade på torsdagen 16.427 nya bekräftade coronasmittade och 433 dödsfall, enligt regeringsorganet Cota. Det är högre än toppen i höstas.

På onsdagen meddelade Kievs borgmästare, den tidigare boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko, att restriktionerna för staden med nära 3 miljoner invånare blir kvar till åtminstone den 30 april för att hejda viruset.

Bara 1 procent av Ukrainas befolkning har hittills vaccinerats mot covid-19.

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera