Begränsad föräldrapenning får brett stöd

Regeringes förslag om begränsad föräldrapenning för nyanlända får ett brett stöd av remissinstanserna. Förslaget innebär bland annat att nyanlända med barn mellan ett och två år kan få antalet dagar halverade.

Föräldrar som kommer till Sverige får i dag lika många föräldradagar som om barnet vore nyfött. Det begränsar kvinnors möjlighet till etablering tycker regeringen som föreslagit att överkompensationen slopas. Istället ska föräldrapenningen hamna på den nivå som motsvarar de genomsnittsliga antal dagar som är kvar för äldre barn.

Majoriteten av de tunga remissinstanserna, bland annat Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, tycker att förslaget, i princip, är bra.

Enligt Arbetsförmedlingen har det nuvarande regelverket troligtvis en negativ påverkan på nyanlända kvinnors möjlighet till etablering eftersom att rätten till etableringsinsatser kan hinna försvinna medan de är hemma.

Regeringens utredning föreslår att lagen ska gälla från och med den 1 juli 2017, men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har tidigare sagt att begränsningen kan komma att gälla även de som kommit till Sverige tidigare.

I sitt remissvar poängterar LO att det skulle innebära ett avsteg från den princip som vanligtvis gäller för förändringar i föräldraförsäkringen, nämligen att nya regler brukar gälla för barn födda efter det datum då lagen börjar gälla. De skriver också att det därför är viktigt att information om ändringen tydligt når de grupper som berörs.

Diskrimineringsombudsmannen skriver att de delar utredningens uppfattning om att den aktuella särregeln för nyanlända varken kan medföra direkt eller indirekt diskriminering som har samband med etniskt tillhörighet.

Utredningens alternativa förslag om en generell tvåårsgräns, istället för särregler, som skulle gälla för alla försäkrade får också stöd av flera remissinstanser.

Föräldrar som kommer till Sverige får i dag lika många föräldradagar som om barnet vore nyfött. Det begränsar kvinnors möjlighet till etablering tycker regeringen som föreslagit att överkompensationen slopas. Istället ska föräldrapenningen hamna på den nivå som motsvarar de genomsnittsliga antal dagar som är kvar för äldre barn.

Majoriteten av de tunga remissinstanserna, bland annat Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, tycker att förslaget, i princip, är bra.

Enligt Arbetsförmedlingen har det nuvarande regelverket troligtvis en negativ påverkan på nyanlända kvinnors möjlighet till etablering eftersom att rätten till etableringsinsatser kan hinna försvinna medan de är hemma.

Regeringens utredning föreslår att lagen ska gälla från och med den 1 juli 2017, men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har tidigare sagt att begränsningen kan komma att gälla även de som kommit till Sverige tidigare.

I sitt remissvar poängterar LO att det skulle innebära ett avsteg från den princip som vanligtvis gäller för förändringar i föräldraförsäkringen, nämligen att nya regler brukar gälla för barn födda efter det datum då lagen börjar gälla. De skriver också att det därför är viktigt att information om ändringen tydligt når de grupper som berörs.

Diskrimineringsombudsmannen skriver att de delar utredningens uppfattning om att den aktuella särregeln för nyanlända varken kan medföra direkt eller indirekt diskriminering som har samband med etniskt tillhörighet.

Utredningens alternativa förslag om en generell tvåårsgräns, istället för särregler, som skulle gälla för alla försäkrade får också stöd av flera remissinstanser.


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?