1515

Bättre än väntat för Tyskland – experten: Industrikonjunkturen en ljuspunkt

Europas största ekonomi, Tyskland, krympte med 5 procent i fjol jämfört med 2019.

Det var mindre än väntat, och betydligt lägre än de siffror som väntas komma in från Europas andra tungviktare.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel.Foto:TT

Tysklands BNP sjönk med 5 procent, enligt den tyska statistikmyndighetens preliminära siffror på torsdagsmorgonen.

OECD räknade i december med att Tysklands BNP skulle minska med 5,5 procent 2020. Frankrike och Italien var prognosen -9,1 procent. Storbritannien, som ska hantera både EU-utträde och en skenande smitta, förväntas ha haft ett BNP-ras på hela 11,2 procent under fjolåret.

Efter flera år på plus slutade Tyskland året med ett budgetunderskott på 4,8 procent av BNP, det största på 25 år.

Maastrichtkriterierna för euroländerna tillåter maximalt 3 procent, men under coronaåret 2020 har alla regler satts åt sidan för att möta krisen.

Bland annat lade den tyska regeringen 22,1 miljarder euro, motsvarande drygt 220 miljarder kronor, på korttidsarbete. Det avlastade drabbade företag och höll uppe tyskarnas konsumtion – i den mån de fick och ville gå till affärerna. I december arbetade fortfarande nära 2 miljoner tyskar korttidsvecka.

Det statliga stödet gjorde att den offentliga konsumtionen steg med 3,4 procent medan den privata konsumtionen krympte med 6 procent.

Byggboomen höll i sig med 1,5 procent ökade investeringar under fjolåret. Däremot föll investeringar i maskiner och utrustning med 12,5 procent.

Med stängda gränser och hårda restriktioner minskade både import (8,5 procent) och export (9,9 procent).

Nu riktas blickarna mot BNP-siffran för det fjärde kvartalet som presenteras den 29 januari. Statistikmyndigheten räknar dock den ”ekonomiska aktiviteten i stort sett stagnerade”, enligt affärstidningen Handelsblatt.

Men coronavågen fortsätter. På torsdagsmorgonen rapporterade det tyska smittskyddsinstitutet RKI det hittills högsta dödstalet på ett dygn: ytterligare 1.244 avlidna med coronaviruset. Samtidigt har vaccinationerna svårt att komma i gång.

Förbundskansler Angela Merkel varnade i tisdags för att de hårda nedstängningarna av restauranger, hotell och stora delar av detaljhandeln kan fortsätta till mars. Torsdagens statistik ger i alla fall inte argument för att stoppa sådana planer.

Hubert Fromlet, rådgivare till Tysk-svenska handelskammaren och professor på Linnéuniversitetet, säger att den stora frågan är hur mycket nedstängningarna inom tjänstesektorn belastar BNP det första kvartalet i år.

”Det kan bli ett lätt BNP-minus men industrikonjunkturen utgör i dessa dagar en ljuspunkt. Och industrin ger ett mycket större bidrag till BNP än de nedstängda tjänsteföretagen. Likval fortsätter corona att påverka förväntningar”, säger han.

Bloombergs ekonomer räknar med att nedstängningen under januari krymper Tysklands ekonomi med ungefär 1 procent under det första kvartalet.


Innehåll från HSBAnnons

HSB Malmö ska bygga och förvalta klimatneutralt redan 2030

Helt klimatneutralt byggande och förvaltning till år 2030. Det ambitiösa målet har HSB Malmö satt upp inom ramen för den lokala färdplanen, LFM30 – 15 år tidigare än den nationella färdplanen för fossilfritt byggande.

– Det kommer att driva nytänkande i hela vår affär. Samverkan med andra aktörer kommer även vara avgörande, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

Så känner du igen en miljöbyggnad

I dag står bygg och fastighetssektorn för mer än 20 procent av de svenska koldioxidutsläppen, vilket innebär stora möjligheter att påverka de totala utsläppen.

Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I Malmö har näringslivet i samråd med kommunen tagit det flera steg längre och i sin lokala färdplan siktar man på att klara samma sak redan 2030.

– Tidigare har bygg- och fastighetssektorn främst fokuserat på att bygga energieffektivt. Nu har vi adderat målet att minimera koldioxidutsläppen från såväl byggnation som förvaltning, säger Marcus Altengård, projektledare nyproduktion på HSB.

Betong en klimatbov

Den stora boven historiskt har varit betong. Betong till grund och stomme utgör den största utsläppsposten på grund av sitt cementinnehåll. Det sker nämligen mycket utsläpp av koldioxid i den kemiska process som uppstår när kalksten bränns.

– Vi har börjat använda klimatförbättrad betong, vilket ger upp till 40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. I vår strategi ingår även återbruk, till exempel tegel och byggnation med trästomme.

Bygg- och fastighetssektorns höga koldioxidutsläpp ställer stora krav på hela branschen att samarbeta för att nå uppsatta mål.

– För att nå målet om att bli klimatneutrala 2030 arbetar vi nu fram ett koncepthus där vi optimerar byggnadens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det konceptet kommer HSB sen att kunna använda i hela Sverige.

Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.
Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.

HSB är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och därför är klimatomställningen i befintliga fastigheter minst lika viktiga.

– Sedan tidigare installerar vi solceller och laddstolpar, samt upphandlar förnybar el och fjärrvärme, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

”Tar tag i utmaningarna tillsammans”

Nu arbetar HSB även med att göra sina renoveringar, ombyggnationer och fastighetsskötsel klimatneutrala. Bland annat är det stort fokus på återbruk av befintliga byggnadsmaterial, samt en omställning till fossilbränslefria fordon och arbetsverktyg, säger hon och fortsätter.

– Ska man göra så här stora förändringar kan man inte göra det själv, utan allt det här sker när vi tar tag i utmaningarna tillsammans.

Så känner du igen en miljöbyggnad

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?