1515
Annons

Båtfamiljen flyter på hemestertrenden: ”Aldrig varit med om något liknande”

TINGSRYD. Med en unik produktionsmetod, annorlunda design och småländsk envishet har familjen Linder blivit störst i Sverige på aluminiumbåtar. 

”Det finns många lycksökare i vår bransch men det handlar om att vara kall i både upp- och nedgångar”, säger den 75-årige grundaren Lars-Göran Linder. 

Cecilia Linder- Färmnell, Lars- Göran Linder och Jessica Linder
Cecilia Linder- Färmnell, Lars- Göran Linder och Jessica LinderFoto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Martin Andersson, båtmontör vid vattentäthets test-station.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

När Lars-Göran Linder började åka vattenskidor på de småländska sjöarna i slutet på 1960-talet insåg han att det saknades båttyper som passade hans nyfunna intresse. Han tog saken i egna händer och byggde helt enkelt en motorbåt i familjens hönshus, precis som han ville ha den. Det blev några båtar till och även kanoter, som han lyckades sälja. Efter några år lämnade han hönshuset och flyttade sin verksamhet till en riktig verkstad i Tingsryd. Resten är historia, som det heter. 

”För att bara ha sju års folkhögskola har jag haft ett omotiverat stort självförtroende när det gäller konstruktion”, skrattar Lars-Göran Linder. 

”Pappa är ett konstruktionsgeni”, bryter hans dotter Jessica Linder snabbt in. Tillsammans med hennes syster, Cecilia Linder, utgör de den trio som byggt upp familjebolaget till Sveriges största tillverkare av båtar och kanoter, tillverkade i aluminium. 

Att det tidigt i bolagets historia blev just aluminium var också Lars-Görans förtjänst. Materialet hade börjat slå igenom i USA på 1970-talet men det tog inte riktig fart eftersom många såg aluminiumbåtar som fula och kantiga. 

”Det var dom ju också men jag tänkte att det gick att designa dom på ett annorlunda sätt. Men framför allt var de mer miljövänliga än båtar av plast och glasfiber eftersom de kan återvinnas och kan produceras utan att använda giftiga kemikalier.”

Hans dotter Cecilia Linder konstaterar att det var lite tidigt att tänka så då. 

”Men hållbarhetstrenden just nu visar att pappa fick rätt. I dag har aluminium en marknadsandel på 50 procent för mindre båtar, där vi finns.”

Linder Aluminiumbåtar sålde ifjol 2 700 enheter av 13 olika båt- och kanotmodeller. Runt 40 procent går på export, framför allt till Norden. 

Henrik Tingstedt hamrar.
Henrik Tingstedt hamrar.Foto:Jack Mikrut

Alla båtar produceras i fabriken i ett industriområde i Tingsryd. Tillverkningsmetoden kallas sträckformning där egenutvecklade maskiner i en enda rörelse drar aluminiumplåt över en matris. Resultatet blir ett halvt båtskrov, av ett och samma stycke aluminium, som sedan skruvas ihop med den andra halvan. Skroven är klinkformade, vilket betyder att de har en mer rund form som liknar gamla tiders träbåtar.  

Metoden att sträckforma aluminium har sitt ursprung i flygplansindustrin och är unik för Linder. 

”Vi har inga patent men ändå en hel del hemligheter kring vår produktionsmetod som konkurrenter försökt komma över. Härom året utsattes vi för industrispionage från en asiatisk konkurrent som vi lyckades avslöja i absolut sista stund”, säger Jessica Linder. 

Det sista året har fabriken gått för högtryck. Ifjol ökade försäljningen för Linder aluminiumbåtar med 40 procent och hittills i år har bolaget ökat omsättningen med 35 procent. Förklaringen är pandemin som gynnat hela båtmarknaden när människor tvingats att spendera semestern hemma och letat nya saker att göra. 

”Jag har aldrig varit med om något liknande. Vi har sålt allt vi kunnat producera och vårt lager har aldrig varit så tomt. Vi har knappt några båtar i vår utställning”, säger Jessica Linder som arbetar med försäljning och marknadsföring. Hennes syster, Cecilia Linder, är ansvarig för inköp, personal och produktionsplanering. Hon förklarar att bolaget hade haft en del tur som investerade tungt i ett utomhuslager och även större produktionsyta, precis innan pandemin slog till. Det är investeringar som de nu drar nytta av. Utmaningen i dag är framför allt ett snabbt stigande aluminiumpris och även brist på denna, för bolaget, helt centrala råvara. 

”Men hittills har vi lyckats få tag på det vi behöver och kan fortfarande leverera båtar, till skillnad mot många konkurrenter”, säger Cecilia Linder och berättar att bolaget valt att inte gå upp i fler skift, trots den heta marknaden. Det handlar om att spara på personalen, men också om att slippa rekrytera fler människor eftersom det finns en osäkerhet kring vad som händer när världen återgår till det normala efter pandemin. 

Systrarna är optimistiska och tror att marknaden kommer att förbli stark men deras far är mer skeptisk. De skrattar och säger att det är svårt att argumentera emot. Lars-Göran Linders näsa för affärer och konjunktursvängningar har bidragit till att familjebolaget inte visat ett enda förlustår och det i en bransch som är känd för att åka kraftigt upp och ner. 

”Det har alltid funnits många lycksökare i vår industri men de kommer och går eftersom de saknar uthållighet. Många tror också att båtmarknaden faktiskt är större än den är”, säger Lars-Göran Linder som under årens lopp har fått många propåer från investerare som vill köpa familjebolaget. 

Men alla tre är överens om att behålla bolaget i familjen och med små steg bygga det starkare. Den 75-årige grundaren har heller inga planer på att trappa ned själv. På frågan vem som en dag ska ta över som vd rycker han bara på axlarna. 

”Det får vi se. Det är klart att vi kan ta in en extern person som vd men risken är att det kommer in någon som vill bestämma! Det går ju inte.”

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Genovis minskar rörelseresultatet

Genovis, som marknadsför enzymer, antikroppar och reagenser för läkemedelsforskning och diagnostik, redovisar ett ebitda-resultat på 2,1 miljoner kronor (2,8) i det andra kvartalet 2022.

Rörelseresultatet var 0,2 miljoner kronor (1,4) med en omsättning på 21,1 miljoner kronor (19,5).

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 0,2 miljoner kronor (-1,7) och likvida medel vid periodens slut uppgick till 77,4 miljoner (41,7).

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera