Barack Obama spurtar på upploppet

USA:s president Barack Obama har genomfört ett antal tunga politiska markeringar på sistone, bland annat mot Ryssland och Israel. Frågan är om han på så vis vill "boxa in" sin efterträdare. Men det är inte ovanligt att en avgående president vill få saker gjorda i slutet av sin ämbetstid.

Barack Obama.
Barack Obama.Bild:TT

Med endast några veckor kvar på sin post har Barack Obama tagit tydlig ställning i flera tunga frågor. Exempelvis mot Israels bosättningspolitik, och genom att skicka hem 35 ryska diplomater på grund av misstankarna om ryska dataintrång i samband med det amerikanska presidentvalet.

"Man inser i Obama-administrationen att tiden är på väg att ta slut och det här är sista möjligheten att kunna göra något", säger Erik Brattberg, utrikespolitisk analytiker vid den politiskt oberoende tankesmedjan McCain Institute i Washington DC.

Det är också tydligt att den tillträdande presidenten Donald Trump och hans stab har en annan syn än Obama på Ryssland och Israel. Frågan är om markeringarna också är ett sätt att försöka försvåra Trumps möjligheter att förändra politiken när han väl tillträtt.

"Man vill, på sätt och vis, kanske "boxa in" den nästkommande administrationen i båda de här frågorna", säger Erik Brattberg.

Att USA skickar hem så pass många diplomater är ovanligt, enligt honom.

"Det är ett ganska drastiskt agerande och det visar hur allvarligt man ser på saken."

Men att en amerikansk president försöker få "stora saker" gjorda på slutet är relativt vanligt, berättar han. Till exempel försökte både Bill Clinton och George W Bush att driva igenom fredsavtal mellan Israel och Palestina under slutet av sina perioder som presidenter.

"I Obamas fall handlar det också om att försvara sitt eftermäle, att försvara sin syn på de här frågorna, eftersom det kommer en ny administration som inte nödvändigtvis delar ens syn i många frågor", säger Brattberg.

När det gäller Israel har relationen varit svår under hela Obamas tid vid makten, enligt Brattberg. Nu gör USA sin ståndpunkt tydlig. Både genom att inte lägga in sitt veto när FN:s säkerhetsråd tog ställning mot fortsatta bosättningar och genom talet från utrikesminister John Kerry, där han pekade ut bosättningarna som ett hot mot den tvåstatslösning mellan Israel och Palestina som USA vill se.

"Det är Kerry som har engagerat sig väldigt aktivt i den här frågan."

Samtidigt, betonar Brattberg, ligger det i linje med den politik gentemot Israel som USA har haft under president Obama.

Förutom i de diplomatiska frågorna har Obama gjort andra avtryck på slutet, bland annat genom ett förbud mot oljeutvinning i Arktis. Där fattade han beslutet själv, utan kongressens inblandning, vilket är ovanligt inom energipolitiken, ett område där presidenten har mindre handlingsutrymme. Obama hänvisade då till en flera decennier gammal lag, berättar Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

"Men det har aldrig gjorts förut. Det kan innebära att det säkert kommer att tas upp av den nya presidenten som kanske kommer att försöka annullera beslutet, till exempel genom att gå till domstol", säger Åsard.

Även Åsard berättar att presidenter ofta gör några krafttag på slutet, för att försöka värna sin politik och sitt eftermäle — som i det här fallet kan komma att hotas.

"Mycket tyder ju på att Trump kommer att gå ganska hårt åt Obamas reformer, till exempel "Obamacare"."

Barack Obama har några veckor kvar vid makten, och det kan komma än mer kraftfull politik från honom, tror Åsard.

"Han har annonserat att den diplomatiska markeringen mot Ryssland kommer att följas av flera åtgärder. Det skulle inte förvåna mig om det kommer på fler områden också. Jag tror att Obama vill markera sin egen linje så starkt som möjligt."


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?