1515
Annons

Bara Kina slår grafitgruvan i Vittangi

LULEÅ. Batterimetaller är hett i gruvbranschen – men ännu finns ingen kommersiell brytning i Sverige. Längst har Talga kommit, bolaget siktar på att börja utvinna grafit utanför Vittangi om två år. 

Talga har undersökt grafitfyndigheten i Vittangi sedan 2012.
Talga har undersökt grafitfyndigheten i Vittangi sedan 2012.Foto:Steve Wise

Efter många års förutsägelser om att transportsektorn ska elektrifieras tycks utvecklingen nu slå igenom med full kraft. Under 2020 var 32 procent av alla nyregistrerade bilar i Sverige laddbara, jämfört med 11 procent året före. I Skellefteå växer Northvolts gigantiska batterifabrik fram, månad för månad. Hastigheten varierar, men utvecklingen går i samma riktning i stora delar av världen. 

Batterirevolutionen har ökat efterfrågan på en rad metaller som behövs för att kunna lagra energi. Intresset för att leta efter batterimineraler i Sverige är stort, men så här långt finns ingen brytning i landet.

”Northvolt är en presumtiv kund, men egentligen är den europeiska bilindustrin och dess elektrifiering vår marknad”, säger Anders Granberg, styrelseledamot i Talga. 

Talga är den intressent som i dag är närmast att komma i gång med konkret gruvbrytning av batterimetaller i Sverige. I Talgas fall handlar det om en grafitfyndighet nära Vittangi i Kiruna kommun. 

”Vi har lämnat in både koncession- och miljöprövningstillstånd för Vittangigruvan. Förhoppningen är att starta driften under 2023, men jag vill inte föregå myndigheternas hantering”, säger Anders Granberg. 

Det Australienbaserade gruvföretaget har undersökt grafitfyndigheten i Vittangi sedan 2012. Fyndigheten är enligt bolagets undersökningar en av världens mest höghaltiga grafitfyndigheter. 

”Vi kommer vara en leverantör till batteriindustrin, inte en konkurrent”, säger Anders Granberg, styrelseledamot i Talga.
”Vi kommer vara en leverantör till batteriindustrin, inte en konkurrent”, säger Anders Granberg, styrelseledamot i Talga.Foto:Steve Wise

Grafit används i litiumjonbatteriers pluspol. Den mer uppmärksammade batterimetallen kobolt finns i minuspolen.  

”Normalt görs grafit på petrokemisk väg för att få rätt egenskaper och det ger ganska grova klimatavtryck. Med naturlig grafit blir avtrycken mindre och vi får högre energidensitet och bättre köldtålighet”, säger Talgas presschef Cen Rolfsson. 

Parallellt med miljöprövningen arbetar Talga med planerna på en fabrik i Luleå av batterikomponenter. 

”Vi kommer vara en leverantör till batteriindustrin, inte en konkurrent”, förklarar Anders Granberg. 

I väntan på att alla tillstånd blir klara kommer Talga i samarbete med forskningsinstitutet Swerim testköra mineral från de provbrytningar som genomförts. 

”Våra presumtiva kunder vill pröva det här i skarp drift och i större volymer. Det har vi rest kapital för att kunna klara att göra och förhoppningen är att starta under det första halvåret”, säger Anders Granberg.  

Talga har också inlett samarbeten med flera tunga industriella partner som LKAB, ABB och Mitsui. Gruvjätten LKAB har ett eget projekt inriktat på jordartsmetaller kallat Reemap. 

”Vi är jätteglada att vi fått en sådan relation med LKAB, det är en validering av att vårt projekt har ett värde för svensk gruv- och mineralindustri. Det pågår konkreta och ambitiösa diskussioner om hur vi ska kunna samarbeta”, säger Anders Granberg. 

Om projektet förverkligas blir Vittangigruvan den största grafitgruvan utanför Kina. Den kommer stå för en femtedel av den beräknade efterfrågan i Europa 2025. Det handlar om en produktion på 100.000 ton per år och en omsättning på i snitt 1,6 miljarder kronor per år. 

En annan fyndighet i området, som Talga också vill exploatera, beräknas vara fyra gånger större. I det fallet väntas ansökan och bearbetningskoncession lämnas in under året. Bolaget har också flera undersökningstillstånd för kobolt och koppar i norra Sverige. 

”Kobolt är inte i fokus för verksamheten just nu. Vi fokuserar på att få igång anodmaterialdelen först, men vi ser att det finns synergier att ta fram andra material också”, säger Cen Rolfsson.

Precis som för andra gruvföretag är tillståndsprocessen tidsödande och utmanande för Talga. 

”Vi har lämnat både koncessions- och miljöprövningsansökan samtidigt. Det är ett sätt att spara tid i den här komplexa processen”, säger Anders Granberg. 

Grafit används i litiumjonbatteriers pluspol. Den mer uppmärksammade batterimetallen kobolt finns i minuspolen.
Grafit används i litiumjonbatteriers pluspol. Den mer uppmärksammade batterimetallen kobolt finns i minuspolen.

Erik Penser om vännen Fischer: ”En absolut briljant person”

Finansmannen Tomas Fischer är död. Han var en förgrundsgestalt på den svenska aktiemarknaden men kom också att uppmärksammas som förläggare och filantrop, samt inom Ebbe Carlsson-affären – liksom för en långdragen konflikt med Skatteverket.

”Han var en absolut briljant person”, berättar mäklarkollegan och långväga vännen Erik Penser.

Finansmannen Tomas Fischer, och konstnären Nils Dardels ”Den döende dandyn” som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige.
Finansmannen Tomas Fischer, och konstnären Nils Dardels ”Den döende dandyn” som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige.

”Det var Tomas som stod för tankeverksamheten”, berättar finansmannen Erik Penser om de år på 1960-talets slut som både kom att lägga grunden för två framgångsrika mäklarkarriärer och slå an tonen för den svenska finansmarknaden under årtionden.

Tomas Fischer, född i Härnösand och uppvuxen i Sundsvall, hade en bakgrund på UD när han och Erik Penser förnyade mäkleriyrket genom att aktivt söka upp och bearbeta välbeställda kunder. 

”Det var han som kom med de briljanta idéerna, som jag sedan förde iland”, säger Erik Penser, efter beskedet om att Tomas Fischer omkommit i en drunkningsolycka.

”Jag är i chock. Han var en god vän, en nära vän och en absolut briljant person”, säger Erik Penser. 

Under 1970-talet mångfaldigade de två bankirfirman Langenskiölds omsättning. Företaget lyftes från en sömnig tillvaro och kom 1980 kom att byta namn till Carnegie.

”De uppfann både investment banking och corporate finance i Sverige, även om de förstås inte visste att det hette så”, säger finansmannen och vännen Lage Jonasson och understryker Tomas Fischers breda intellekt och omfattande språkkunskaper.

”Han var ett underbarn i kraft av sin höga IQ och sitt snabba tankeflöde”, fortsätter Lage Jonasson.

Finansmannen Erik Penser.
Finansmannen Erik Penser.Foto:Oskar Omne

Mats Qviberg, finansman med en bakgrund som stjärnmäklare, målar samma bild: 

”Han var ett geni och den förste aktiemäklaren i Sverige. Det var han och Erik Penser som la grunden för Carnegie. De låg långt före alla andra. Dessutom var han en renässansmänniska.” 

Tomas Fischer kom så småningom att starta eget, Fischer & Partners, som var en betydande spelare på den svenska finansmarknaden. 2001 såldes rörelsen till Kinnevik-sfären och sedan vidare till isländska Glitnir.  

”Jag var en av de första att göra affärer med Erik och Tomas”, berättar finansmannen Sven Hagströmer som lyfter fram Fischers frispråkighet: 

”Han sa vad han tyckte och glömde aldrig en oförrätt. Å andra sidan var han mycket generös.” 

Tomas Fischer riktade betydande energi åt konstnärliga och kulturella värden. Han köpte på 1980-talets senare hälft Författarförlaget, som sedan döptes om till Bokförlaget Fischer & Co. 

”Han var genuint litteraturintresserad, otroligt språkbegåvad och en mycket dålig förläggare”, berättar förläggaren Kristoffer Lind som 2007 köpte verksamheten och inkorporerade den i Lind & Co. 

Under sin förläggartid kom Fischer & Co. att ge ut den kontroversiella boken ”Döden är en man” av Per Lindeberg om en uppmärksammad styckmordsrättegång.

”Det var det bästa han har gjort”, säger Kristoffer Lind som minns Tomas Fischer med värme, även när han beskriver en mindre finansiell fadäs.  

”Han förvaltade förlagets likvida medel på ett galet sätt. Han hade kanske tre aktier. 80 procent av alla pengarna låg i en aktie som hette Stillwater Mining.” 

Tanken var att stigande efterfrågan på råvaror som platina och palladium skulle lyfta bolaget, en analys som senare visat sig stämma. 

”Men aktien kraschade i stället. Han hade en otrolig känsla men tog också otroliga risker. Han var verkligen en typisk 80-talsförvaltare. Vi avskaffade den där portföljen sedan”, säger Kristoffer Lind. 

Tomas Fischer var en betydande filantrop, med insatser för bland annat Ulrikstals slottsteater och Thielska galleriet, samt en mecenat inom konstvärlden. Han var med att finansierade det uppmärksammade köpet av Nils Dardels ”Den döende dandyn” 1988. Fischer blev sedan själv ägare till konstverket, som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige. Tavlan hänger i dag på Moderna museet i Stockholm. 

Bland de många anekdoterna kring Tomas Fischers frispråkiga och färgstarka liv, han blev 81 år gammal, finns också uppgifter om att han spelat bridge med Jan Stenbeck och schack med Harry Schein. Finansmannen har också uppmärksammats för sitt ekonomiska stöd förläggarkollegan Ebbe Carlssons Palmespaningar, som kom att följas av justitieministern Anna-Greta Leijons avgång 1988. 2010 uppmärksammades Tomas Fischer i en granskning, där Skatteverket anförde inkomster i utlandet och ifrågasatte huruvida finansmannen verkligen bodde utomlands. 

Tomas Fischer uppgav själv, bland annat i ett Di-reportage 2011, att han sedan länge varit bosatt på Sankt Barthélemy, en tidigare svenskkoloni i Västindien som han vurmade för. Det var också där som han omkom vid en drunkningsolycka, uppger anhöriga i en kommuniké på tisdagen. 

Tomas Fischer hade nio barn och många barnbarn.

”Han brukade säga att om man är rik så ska man ha många barn”, säger Kristoffer Lind.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera