Annons

Bankerna får notan för satsning på försvaret – flaggar för högre skatt för höginkomsttagare

Som Di kunde avslöja på fredagen ska de höjda försvarsanslagen finansieras med en bankskatt, som ska ge 5 miljarder kronor extra år 2022.

Men var de återstående 20 miljarderna ska hämtas är inte bestämt; regeringen flaggar dock för att de ska ha en ”tydlig fördelningspolitisk profil”.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.Foto:Tove Eriksson / TT
Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterar finansieringen av de ökade anslagen till försvaret.Foto:Tove Eriksson / TT

Det sade finansminister Magdalena Andersson (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid en pressträff i regeringskvarteren på lördagen.

”Vi har kommit långt på finansdepartementet med hur en bankskatt ska se ut”, sade hon och utlovade detaljer i den kommande budgetpropositionen.

”Exakt utformning kommer vi återkomma till, men det kommer att ske på annat sätt än vad som diskuterats tidigare”, sa hon vidare och tillade att det kommer att vara förenligt med EU-regler samt oberoende av var huvudkontoret ligger.

fredagen avslöjade Di att ökningen av försvarsanslagen, som enligt en färsk uppgörelse ska ske stegvis med 5 miljarder kronor mer per år från nuvarande 59 till 84 miljarder kronor år 2025, från 1,0 till 1,5 procent av BNP, kommer att delvis finansieras med någon form av bankskatt.

Den ytterligare finansieringen ska ha en ”tydlig fördelningspolitisk profil”, sa försvarsminister Peter Hultqvist, och noterade höga vinster, 112 miljarder kronor, i de fyra storbankerna år 2018, 3 miljarder högre än 2017.

Hur övriga miljarder per år i den sammanlagda försvarsanslagsökningen ska finansieras bad ministrarna att få återkomma till inför respektive nytt budgetår. Hälften av respektive femmiljarderstillskott ska finansieras ”krona för krona” (med skattehöjningar eller neddragningar på andra håll) och med en ”rimlig fördelningsprofil”, och hälften ur det så kallade reformutrymmet.

Innebörden av ”fördelningsprofil” är inte definierad, men budskapet var att höginkomsttagare kan bidra mer än i dag till det offentliga.

”Alla människor, även de med höga inkomster, får vara med och bidra”, sa finansministern under presskonferensen.

I en intervju med Di efteråt sa finansministern dock att den tydliga fördelningspolitiska profilen inte automatiskt innebär höjda inkomstskatter; det finns enligt henne en mängd olika finansieringskällor med god sådan profil.

”Det finns många, både skattehöjningar och utgiftsminskningar, som har en bra fördelningspolitisk profil. Det behöver inte alls vara inkomstskatter”, sa hon och nämnde bankskatt och företagsskatter som exempel på skattehöjningar med god fördelningspolitisk profil.

Har du något exempel på utgiftsminskningar med god fördelningspolitisk profil?
”Nej, då kommer det att låta som att vi sitter och planerar just det, men det finns många neddragningar man skulle kunna göra som har en väldigt dålig fördelningspolitisk profil, till exempel minskad garantipension. Och många minskningar skulle ha en neutral fördelningspolitisk profil.”

Och exempel på utgiftsminskningar med god fördelningspolitisk profil?
”Ja, till exempel vissa skatteavdrag. Men som sagt, det kommer vi återkomma till.”

Hon ville inte heller gå in på detaljer, till exempel om omsättningen, vinsten eller transaktioner ska beskattas hos bankerna.

”Vi kommer presentera helheten”, sa hon.

Bankerna ska beskattas oberoende av var huvudkontoret ligger, sa du. Innebär det att Nordea kommer att beskattas som om huvudkontoret vore kvar i Stockholm?
”Alla kommer att beskattas oavsett var huvudkontoret ligger.”

Kan du utveckla hur dagens förslag på bankskatt skiljer sig från det tidigare och inte genomförda förslaget?
”Nej, jag ska i dag inte berätta mer om bankskatten, men utformningen kommer att vara annorlunda”, sa finansministern och nämnde som ledtråd till vad som kommer att vara annorlunda ett utredningsförslag från förra gången det begav sig. Den då diskuterade bankskatten var utformad på samma sätt som den så kallade resolutionsavgift som banker betalar som ett slags försäkring inför eventuella bankkollapser. Denna avgift baseras på bankernas totala skulder, och är beroende av var bankerna har huvudkontoret.

Exakt när regeringen ska kommunicera detaljerna om hur bankskatten ska utformas, exempelvis om det ska ske före årsskiftet, avböjde hon också att precisera. För 2018 uppgick de fyra svenska storbankernas (inklusive Nordea) skatter på sina vinster till sammanlagt strax under 23 miljarder kronor, se faktaruta nedan. 

Peter Hultqvist: kan du säga något om vart pengarna ska gå?

”Det kommer att klargöras när vi lägger den försvarspolitiska inriktningspropositionen år 2020 – så snabbt som möjligt under 2020, men exakt när får vi återkomma till. Det är kopplat till vilka analyser försvarsmyndigheterna kommer in med till regeringen den 15 november. Jag kommer i samband med det inbjuda samtliga partier till en information, och därefter börjar arbetet med propositionen.”

Grunden för den kommande propositionen utgörs, förklarar ministern, av helheten i ett färdigt förslag från Försvarsberedningen, som letts av Björn von Sydow.

”Jag ser satsningar framför mig inom både marin, flyg och armé”, säger han om vilka som ska få pengar, ”men hur det faller ned i varenda bit kommer att påverkas av vad myndigheterna säger i sina konsekvensanalyser.”

I och med de höjda anslagen ökar försvarsutgifterna från 1 till 1,5 procent av BNP. Vad är en lagom nivå, tycker du?

”Jag ser hellre till att diskutera konkret militär förmåga och konkreta militära investeringar än att fixera mig vid BNP-begrepp av olika slag. Det säger mer att diskutera reell militär förmåga. Det vi gör nu är att vi garanterar fortsatta investeringar och en långsiktig militär förmågeökning.”

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FastighetsbyrånAnnons

”Det är dags för bindande bud vid bostadsköp”

Bostadsaffärerna skulle kunna bli tryggare för både säljare och köpare ifall budgivningen blev bindande i Sverige. Det menar i alla fall Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån. 

Fastighetsbyrån erbjuder tryggare budgivning med BankId 

Du har precis lagt det vinnande budet på drömbostaden. Du och din partner har skålat i champagne och ska nu åka till mäklaren för att skriva på kontraktet. Då brummar det i fickan. ”Tyvärr har säljaren bestämt sig för att gå vidare med en annan köpare.” 

Va? Men det var ju klart?!

Många känner tyvärr igen sig i den här situationen. Andra har upplevt upptrissade budgivningar med anonyma köpare som sedan plötsligt försvinner när priset är tillräckligt högt.

Bidrar till osäkerhet

Johan Engström menar att dessa situationer bidrar till att skapa såväl stor osäkerhet för köpare och säljare, som bristande tillit för mäklaryrket. Inte sällan förekommer rykten och spekulationer om lockpriser och riggade budgivningar. 

– Mäklaren är enligt lag skyldig att presentera varje inkommet bud till säljaren, även om det är anonymt och kommer i sista sekund. Men det föder en hel del onödig stress och osäkerhet för alla inblandade. 

Han poängterar ironin i att vi i Sverige har invaggats i tron att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga – men när det gäller livets största affär är detta som bortblåst. Han menar dock att det kan finnas en potentiell lösning i sikte. 

– I våra grannländer Norge och Danmark använder man sig av bindande bud, och det tror jag vi skulle ha glädje av här i Sverige också. Då blir varje bud mer seriöst och genomtänkt, vilket skulle ge en lugnare budgivning och en ökad trygghet genom hela processen. 

”Marknaden är redo”

I Norge fungerar bindande bud ungefär som ett offertförfarande, att budet måste inkomma inom en viss tidsfrist. Om säljaren accepterar inom den tidsramen är affären i hamn. I Danmark är alla bud hemliga och öppnas vid samma tidpunkt. Gemensamt för de två länderna är att det bud man lägger är juridiskt bindande. Men i Sverige är som bekant ingenting klart förrän kontraktet är påskrivet. 

– Jag tror att det finns stort intresse för bindande bud i Sverige, säger Johan Engström. På Fastighetsbyrån har vi sedan ett par år tillbaka erbjudit möjligheten att lägga bud digitalt med hjälp av Bank-ID, men vi kan fortfarande inte neka anonyma budgivare. 

En snabb titt på inkomna anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) bekräftar att det ofta handlar om upplevda oegentligheter med budgivning och lockpriser. Skulden hamnar inte sällan på mäklaren, som i regel alltså bara gör sitt jobb.

– Man kan tro att vi får högre priser genom att spela på osäkerhet. Men jag tror vi kan få bättre harmoni på marknaden om alla vet precis vad som gäller. Bindande bud skulle ge både säljare, budgivare och mäklare en större trygghet och jag tycker att politikerna så fort som möjligt ska utreda hur det skulle kunna utformas på ett sätt som gynnar alla, avslutar Johan Engström. 

Frågor och svar om budgivningar

Mer från Fastighetsbyrån

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fastighetsbyrån och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?