”Bankens gröna alternativ är ofta bara grå”

Utbudet av gröna obligationer, där pengarna ska användas till miljöprojekt, har ökat explosionsartat – och efterfrågan är enorm, inte minst i Sverige. Men kritiker varnar för att grönt inte alltid är särskilt grönt.

– Som sparare får man ofta ett felaktigt intryck av vad pengarna kommer att gå till när man väljer en grön sparprodukt. Det beror på att de regelverk som finns är otydliga och ganska svaga, säger Jakob König, projektledare vid det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar.
– Som sparare får man ofta ett felaktigt intryck av vad pengarna kommer att gå till när man väljer en grön sparprodukt. Det beror på att de regelverk som finns är otydliga och ganska svaga, säger Jakob König, projektledare vid det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar.Foto:JESSICA GOW / TT

– Som sparare får man ofta ett felaktigt intryck av vad pengarna kommer att gå till när man väljer en grön sparprodukt. Det beror på att de regelverk som finns är otydliga och ganska svaga, säger Jakob König, projektledare vid det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar.

Kapitalet från gröna obligationer ska enligt bankernas branschstandard gå till miljömässigt hållbara projekt.

– Men bankens gröna alternativ är ofta bara grå, eller lite mindre svarta, säger Jakob König.

Suget efter gröna obligationer är klart större än tillgången. I takt med att intresset ökar vill nya branscher ge ut obligationer, till exempel flygplatser, norsk laxodling och oljetankers.

Nyligen presenterade advokatbyrån Baker McKenzie en rapport om gröna investeringar, där de varnar för risken att företag utnyttjar sådana finansieringsformer för att grönmåla sin egen verksamhet.

Eftersom det än så länge saknas en internationell standard går det inte att entydigt peka på konkreta regler för att avgöra om en obligation är grön eller inte. I vissa fall är det förhållandevis tydligt, som när det spanska oljebolaget Repsol använde pengar från sin gröna obligation till att öka utvinningen av fossila bränslen, om än med lite mer energisnåla metoder. Detta kritiserades kraftigt av bland annat den inflytelserika organisationen Climate Bonds Initiative. I andra fall är det mindre självklart och öppet för tolkning.

Frågan är långt i från svart eller vit, påpekar många bedömare. Även om det förekommer dåliga exempel och det finns brister i regelverket, så har gröna obligationer gjort det möjligt för investerare och finansiärer att åtminstone låta miljöaspekter spela en roll på finansmarknaden.

Jämfört med andra obligationer får investerare i gröna obligationer mer information om hur pengarna ska användas. Dessutom görs återrapporteringar och granskningar.

– För min del som fondförvaltare har gröna obligationer blivit ett fantastiskt verktyg. Tack vare transparensen vet jag inte bara vem jag investerar i, jag vet också vad bolagen använder pengarna till, säger Helena Lindahl, förvaltare på SPP fonder.

Men Jakob König menar att transparensen inte fungerar fullt ut. Det finns brister när det gäller småspararnas möjlighet att ta del av denna information.

– Det vanliga är att man sparar i en grön obligationsfond, och då är det i praktiken inte särskilt transparent för småspararen. Många gånger investeras pengarna i projekt som rimmar illa med vad man förväntar sig av ett grönt sparande, säger Jakob König.

– Men eftersom det inte blir tydligt för spararna så är de nöjda ändå, fast på lite vilseledande premisser, tillägger han.

Helena Lindahl tycker att kritiken är felriktad. Hon känner sig trygg med den inblick hon får som investerare, och att hon kan förmedla informationen till sina kunder.

– Visst kan man hänga upp sig på hur grönt det gröna egentligen är. Men den stora frågan tycker jag är att vi måste bredda transparenskravet, så att vi får motsvarande inblick i den övriga finansmarknaden. Det här är fundamentalt för att vi ska få loss de pengar som behövs för att kunna ställa om ekonomin till ett hållbart samhälle, säger hon.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?