Den svenska ekonomin saktar in de kommande åren. I Danske Banks konjunkturprognos som släpps på måndag spås tillväxten landa på 2 procent de närmaste två åren.
En anledning är att det inte blir fart på exporten enligt bankens chefsekonom Roger Josefsson. Även om kronan är svag ifrågasätter han att det skulle finnas tillräckligt utrymme för att stärka den svenska konkurrenskraften gentemot länder i Sydostasien och Östeuropa.
”Det är länder vi numera konkurrerar med och som har ett betydligt lägre löneläge”, säger Roger Josefsson. ”Även om kronan nu går svagt verkar det inte riktigt kompenserat för att vi har högre löneökningstakt.”
Tillväxten får heller ingen draghjälp från hushållens konsumtion, det som annars varit motorn de senaste åren. Stimulansåtgärderna är helt enkelt slut enligt Roger Josefsson.
”Vi har sänkt skatter, vi har sänkt räntor och så vidare. Den effekten tror vi avtar”, säger han.
Danske Bank varnar för en välbekant huvudvärk för Riksbanken - låg lönetillväxt, vilket översätts till lägre inflation när konsumenterna stänger plånböckerna.
Danske Bank spår nu att årssnittet för konsumentprisindex blir 1,3 procent nästa år och 1,4 procent 2018. Vid det senaste penningpolitiska mötet i slutet av oktober var Riksbankens prognos att inflationsmålet om 2 procent skulle vara uppfyllt 2018.
Därmed står Roger Josefsson fast vid att det kommer ytterligare en räntesänkning. Förutom en förlängning av tillgångsköpen med ytterligare ett halvår spår storbanken att reporäntan sänks med ytterligare 0,1 procentenheter redan vid nästa veckas möte.
Roger Josefsson pekar på att Riksbankens egen räntebana indikerar just en sådan sänkning.
”Eftersom inflationen fortsätter underskjuta deras prognoser utgår vi ifrån att de levererar det som de har indikerat”, säger han.
Att amerikanska Federal Reserve nu placerat sig tydligt på åtstramningsbanan efter decembermötet spelar mindre roll än Europeiska centralbankens senaste besked. Roger Josefsson anser att centralbankschefen Mario Draghi var tydlig med att ECB inte ser någon avmattning och påpekar att den totala tillgångsköpsvolymen nu blivit högre.
”Det är snarare högre press på Riksbanken”, säger Roger Josefsson.
Frågan är hur mycket mer Stefan Ingves kan göra. Kritiken mot den gasande penningpolitikens effektivitet är knappast ny och centralbanker runt om i världen signalerar att det börjar bli tomt i tanken.
”Man kommer till vägs ände om man ska fortsätta med exakt samma typ av penningpolitik. Det är fortfarande så att de har andra verktyg att ta till”, säger Roger Josefsson.
Valutainterventioner, helikopterpengar, japanska experiment med marknadsräntorna – verktygen som finns kvar i lådan skulle knappast välkomnas av Stefan Ingves internationella kollegor. Men Roger Josefsson tror inte att vi har sett slutet på okonventionell penningpolitik.
”Den här typen av åtgärder finns fortfarande men de ligger i väntan på betydligt sämre utsikter. Skulle vi få en konjunkturavmattning eller liknande skulle det kunna bli aktuellt”, säger Roger Josefsson.
https://infogr.am/7c18d545-1dbe-4c06-93ca-44a90b00e4d5
