BOE går vidare med sin planerade höjning av den kontracykliska kapitalbufferten från 0,5 till 1 procent och kommer att se över denna nivå igen i början av nästa år på grund av den "generella riskmiljön".
Den senaste höjningen av den kontracykliska bufferten, som börjar gälla i november 2018, kommer att kosta bankerna cirka 6 miljarder pund, även om det har resurserna och inte behöver ta in mer pengar från aktieägarna.
BOE redovisade samtidigt resultat från de senaste stresstesterna av brittiska finansinstitut, och för första gången sedan stresstesterna började genomföras klarade alla långivare testet. Barclays och Royal Bank of Scotland låg under en referenspunkt för systemkritiska banker, men åtgärder som vidtagits sedan slutet på 2016 innebär att de inte behöver ta in mer kapital.
Stresstestet inkluderade en kraftig nedgång i Storbritannien och globalt, en rekordstor nedgång i bostadspriserna och ett fall i pundet.
Financial Policy Committee, FPC, uppgav att även i detta scenario har bankerna tillräckligt med motståndskraft för att bibehålla utlåningen till konsumenter och företag, baserat på nuvarande kapital- och belåningsgrader.
"Stresstestscenariot förutser en rad makroekonomiska risker för Storbritannien som kan associeras med brexit" men FPC bedömer att "det brittiska banksystemet kan fortsätta att stötta den reala ekonomin genom en oordnad brexit".
Men kombinationen av en oordnad brexit och en allvarlig global recession och kostnader för vanskötsel kan resultera i mer allvarliga förhållanden än i stresstestet.
"Under sådana omständigheter skulle kapitalbuffertarna minska betydligt mer", skriver FPC.
FPC, som leds av BOE-chefen Mark Carney, uppger att det fortsätter att bedöma hoten från brexit. De varnar för att det kan bli svårt för instituten att till fullo begränsa riskerna på egen hand och att en snar överenskommelse om en implementeringsperiod skulle hjälpa till.
FPC varnade även för ogiltigförklarade försäkringskontrakt mellan Storbritannien och EU och ökade kostnader i samband med fragmentering av clearingverksamhet för derivat och andra kontrakt, som nu har London som bas.
Brexit är det dominerande inhemska hotet, men FPC lyfter även fram tillväxten i konsumentkrediter och underskottet i bytesbalansen, som gör att landet är sårbart för att globala investerare tappar aptiten för brittiska tillgångar. Det kan leda till att pundet försvagas och stramare finansiella förhållanden.
Globalt ser de risker från skuldnivåerna och högt uppdragna tillgångsvärderingar.
