1515
Annons

Baltikum stänger gränserna

Estland stänger gränsen som en följd av spridningen av coronaviruset. Samma besked kom från grannländerna Lettland och Litauen tidigare under lördagen.

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins.
Lettlands premiärminister Krisjanis Karins.Foto:Olivier Matthys

Från tisdag är utländska medborgare inte välkomna till Estland, meddelar landets regering. Inreseförbudet gäller i två veckor.

De som bor i Estland eller har familjemedlemmar i landet undantas, men de som reser in måste sitta i karantän i 14 dagar. Alla kommer även i fortsättningen att kunna lämna landet.

Lettland meddelade tidigare under lördagen att landet inför liknande regler från och med tisdag. Också Litauen inför reseförbud, men där gäller det redan från måndag och till den 30 mars. Litauen stoppar även landets medborgare från att resa utomlands, såvida det inte rör sig om affärsresor.

I åtminstone både Estland och Litauen är godstrafik och personer som passerar genom länderna för att ta sig till sitt eget hemland undantagna, ifall de inte har några sjukdomssymtom.

De baltiska länderna vidtar även en rad andra åtgärder för att försöka stoppa smittan. Lettland förbjuder alla offentliga samlingar med mer än 50 personer. I landet finns än så länge 26 bekräftade fall av coronasmitta.

I Estland har skolorna stängts och offentliga evenemang begränsats. Färjebolaget Tallink Silja har ställt in alla avgångar Tallinn–Stockholm med passagerarfärjorna Baltic Queen och Victoria från och med söndag och tills vidare. 115 coronasmittade har bekräftats i landet.

I Litauen får endast mataffärer hålla öppet medan barer, restauranger och andra butiker beordrats att stänga. Nästan alla offentliganställda har dessutom uppmanats att arbeta hemifrån. Hittills har sju personer konstaterats vara smittade av coronaviruset i Litauen.

Ingen har ännu avlidit till följd av coronaviruset i de baltiska länderna.


Innehåll från SpringflodAnnons

Ny EU-förordning ska stärka digital motståndskraft

Med ökningen av digitaliserade, finansiella tjänster har cybersäkerhet blivit en allt mer framträdande risk. Lagstiftaren är oroad för systemiska risker och som en del i EU:s paket för att stärka det finansiella systemet har DORA-förordningen föreslagits.

De digitala innovationer inom finansiella tjänster som har drivits av fintechbolag sedan finanskrisen har blivit vardag för många. Dessa, och branschens i övrigt utökade användning av IT, resulterar i påtagliga cybersäkerhetsrisker. Den stora regleringen som gjordes efter finanskrisen 2008 omfattade dock inte cybersäkerhet.

I kölvattnet av detta har EU-kommissionen sett ett uppdämt behov av att ta fram ett nytt regelverk för att öka den digitala motståndskraften. I september 2020 presenterade de därför en strategi för digitalisering av finanssektorn. En del av den är förordningen om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn, även kallad DORA (Digital Operational Resilience Act). Stefan Funck Pettersson och Martin da Fonseca på konsultbyrån Springflod, menar att DORA-förordningen kan liknas vid en branschorienterad GDPR.

– Medan dataskyddsförordningen (GDPR) är dataorienterad och reglerar alla som hanterar vissa data, nämligen personuppgifter, reglerar DORA cybersäkerhet för all verksamhet inom en rad olika typer av bolag i finansbranschen. Det är första gången EU fokuserar lagstiftning om cybersäkerhet mot en specifik bransch, säger Stefan.

Förordningen har bestämmelser om styrning, riskhantering, testning och incidentrapportering men Stefan menar att det som kommer att ha störst påverkan i och med DORA är att detaljerade regler nu kommer av lagstiftning snarare än riktlinjer.

– Banker och betaltjänstleverantörer, särskilt betydande sådana, har förstås länge haft regler rörande cybersäkerhet att leva efter. Dessa har dock varit mjuka verktyg i form av riktlinjer, och de har helt enkelt inte samma tyngd som lagstiftning. Nu kommer detaljerade krav som dessutom backas upp av sanktionsavgifter.

Den nya förordningen har ännu inte antagits, utan är fortfarande under förhandling. Men deras bedömning att den kommer att träda i kraft under andra halvåret 2022 och därefter börja tillämpas två år efter det.

– Vi på Springflod är tidigt ute att prata om detta, och det kan kännas som lång tid innan förordningen börjar gälla, men det kan vara bra för aktörer som omfattas av DORA att göra sig redo redan nu. Att kartlägga och förstå kraven samt övergripande undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas är bra första steg. Detta gäller särskilt institut som inte har omfattats av liknande regler tidigare, säger Martin.

Om Springflod

Springflod är en konsultbyrå inom cybersäkerhet med fokus på bank och finans. Företaget arbetar med rådgivning inom cybersäkerhet rörande bland annat compliance och operativ riskkontroll, säker mjukvaruutveckling enligt DevOps samt dataskyddsfrågor. De är sedan 2013 baserade i Stockholm.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Springflod och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?