1515
Annons

Avtalslös brexit kan slå hårt mot svensk fiskeindustri

En våg av tullar och handelshinder väntar om britterna kraschar ut ur EU om tolv veckor. Ett fiskeavtal måste komma på plats snabbt, annars hotar fiskekrig varnar Reine Johansson på producentorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF).

Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Hoten om stridsåtgärder är redan tydliga från utsatta franska fiskare.

”Om vi förhindras att fiska i brittiska vatten kommer vi stoppa försäljningen av brittisk fisk i Frankrike. Våra fiskare kommer att stoppa lastbilarna”, säger den franska fiskaren Eric Gosselin till den brittiska tidningen The Sun.

Konflikten handlar om de fiskrika vattnen runt de brittiska öarna, där svenska fiskare och kollegor från andra EU-länder i dag står för merparten av fisket.

Kollegor i Storbritannien har samtidigt varit pådrivande i brexitprocessen i flera år och högljutt kritiserat den brittiska regeringen för att ha varit för mjuk i fiskefrågan i förhandlingarna med Bryssel.

Svenska branschföreträdare hoppas trots det höga tonläget på en diplomatisk lösning.

”Även om Storbritannien skulle krascha ut ur EU måste britterna sätta sig ned väldigt snabbt med EU-kommissionen och förhandla”, säger Reine Johansson.

Han var tidigare ordförande i branschorganisationen Sveriges fiskare, men är numera verksam som förhandlare för Swedish Pelagic Federation (SPF), som organiserar svenska fiskare som riktar in sig på fiske av sill, skarpsill och makrill.

I fjol drog svenska fiskefartyg upp cirka 12 procent av sin fångst i vad som enligt internationell havsrätt blir brittiska vatten efter brexit. För det svenska sill- och makrillfisket i Nordsjön handlar det om ungefär hälften av dagens fångster.

”För de som är berörda är det här en jättestor fråga”, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Att från brittisk sida ensidigt börja sätta fiskekvoter vore att vrida tillbaka klockan 50–60 år, enligt Johansson.

”Det går inte”, säger han och varnar bland annat utfiskade bestånd och en hård smäll mot dagens europeiska fiske- och processindustri.

Det går inte heller att flytta det svenska fisket till andra områden, som Skagerak – vare sig det pelagiska fisket efter makrill och sill eller det så kallade demersala fisket nära botten efter fisk som torsk och kolja.

Johansson påminner även om att brittiska fiskare samtidigt är beroende av den europeiska processindustrin och EU-marknaden för att få avsättning för sina fångster. I dagsläget går cirka 70 procent av all fisk som brittiska båtar drar upp till export.

Risken för att Storbritannien ska krascha ut ur EU utan ett utträdesavtal har ökat sedan premiärminister Boris Johnson tog över efter Theresa May i sommar, enligt Hans Dahlgren.

”Och kraschar britterna ut ur EU den 1 november då upphör vår rätt att fiska i deras vatten”, konstaterar han.

Enligt Dahlgren finns det ett färdigt utkast till tillfälligt fiskeavtal, för att snabbt kunna reglera fiskekvoterna i det omstridda området efter en brexitkrasch. Men det skulle bara gälla under en kortare omställnings- eller förhandlingsperiod.

”Det kräver ju också att britterna är med på detta och de har inte velat säga något om det ännu”, säger Dahlgren.

På längre sikt är det enligt EU-ministern svårt att bedöma om svenska fiskare kan räkna med tillträde till brittiska vatten.

”Vid ett oordnat utträde blir det ingen bra start för att förhandla den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Det blir svårt att direkt, dagen efter en krasch ut ur EU, sätta sig ned med bevarat förtroende för varandra.”


Brist på chaufförer, bensin och nu slaktare – brexit skapar kaos

Foto:Kerstin Joensson

Det är inte bara akut brist på chaufförer med en bensinkris som följd – nu flaggar brittiska grisfarmare för en utslagning när det saknas mängder av slaktare.

Omkring 150 000 grisar borde redan ha gått till slakt, men står nu kvar på grisfarmerna. Branschorganisationen för grisfarmarna har försökt höja löner och utvidga utbildningsmöjligheterna, men pandemin och effekterna av brexit, där mängder av arbetare blivit utestängda från de brittiska öarna, har medfört en stor brist på arbetskraft.

Branschen har bett regeringen att lindra reglerna för utländsk arbetskraft och grisbönderna har uppmanat livsmedelshandlarna att inte köpa billigare kött från EU.

Samtidigt säger sig branschen ha mött kraftigt stigande kostnader, både i form av löner och foder till grisarna som nu dessutom har vuxit kraftigt i antal när färre går till slakt.

Det är inte bara grisbönderna som klagar på brexiteffekten som på många håll medfört en brist på arbetskraft. Just nu köar mängder av brittiska bilister desperat efter bensin på landets mackar. Det saknas chaufförer till tankbilarna som förser drivmedelskedjorna med bensin och diesel – även det en effekt av arbetskraftsbrist, främst arbetare från Östeuropa.

Bensinmackarnas branschorganisation rapporterade på torsdagen att deras medlemmar räknat in 27 procent tomma pumpar, 21 procent hade bara en sorts bränsle i lager medan cirka hälften fortfarande hade tillräckligt med bensin och diesel.

Den brittiska regeringen vill inte kännas vid att krisen skulle hänga ihop med brexit.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?