1515
Annons

Avskogningen av Amazonas den högsta på 12 år

Avskogningen i Amazonas är den högsta på tolv år, enligt officiella siffror från Brasilien.

Foto:Eraldo Peres

Under 2020 ökade avskogningen av världens största regnskog med 9,5 procent från året innan, till 11.088 kvadratkilometer.

Skogar likt Amazonas har en viktig roll, eftersom de suger upp koldioxid från luften och lagrar den. Men när träd dör eller bränns, släpps koldioxiden ut igen.

”Till följd av sådan avskogning är Brasilien antagligen den enda av de större utsläppsländerna av växthusgas som lyckats med att öka sina utsläpp under det året då coronaviruspandemin lamslagit den globala ekonomin”, uppger Brasiliens klimatobservatorium, en koalition av olika miljögrupper, i ett uttalande.

Brasilien missar därmed sitt eget mål – som slogs fast i lagstiftning 2009 – om att minska avskogningen till omkring 3.900 kvadratkilometer. Det är oklart vad konsekvenserna blir, men den Bolsonaroledda regeringen kan komma att stämmas.

Brasiliens president Jair Bolsonaros regering har under hans styre försökt att öppna skyddade landområden för gruvnäring och jordbruk, och har minskat anslagen till miljöskyddsprogram.


Utländska kreditinvesterare straffar svenska fastighetsjättar

Utländska kreditinvesterares förtroende sviktar för svenska fastighetsbolag, vars riskpremie – de så kallade spreaden – stuckit iväg betydligt mer på euromarknaden än på kronmarknaden.

För Erik Selins Balder har skillnaden vuxit våldsamt sedan flera chefer dömdes för insiderbrott. 

Rutger Arnhult, vd Castellum, Ilija Batljan, vd SBB och Erik Selin, vd Balder.
Rutger Arnhult, vd Castellum, Ilija Batljan, vd SBB och Erik Selin, vd Balder.Foto:Jonas Eng, Jesper Frisk
Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken.
Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken.Foto:Pressbild
Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg.
Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg.

Lappkastet på räntemarknaden har på kort tid gjort det väldigt mycket dyrare för de kommersiella fastighetsbolagen att finansiera sig på obligationsmarknaden, och när nuvarande obligationslån förfaller måste de på något sätt ersättas – och helst utan att räntekostnaden överstiger fastighetsbeståndets avkastning.

Utvecklingen kan observeras på andrahandsmarknaden, där de så kallade kreditspreadarna har ökat kraftigt i fastighetsbolagens obligationer. Kreditspreaden är den avkastning som investerare får utöver den riskfria räntan, det vill säga en sorts riskpremie.

I vissa fastighetsbolag som gett ut obligationer i både euro och kronor har dock spreaden ökat betydligt mer på euromarknaden än på kronmarknaden. Två exempel är Balder och Castellum, där skillnaden i båda fallen är runt 200 räntepunkter.

Fenomenet uppstod dock först i Ilija Batljans SBB, där eurospreadarna började dra isär jämfört med övriga sektorn i samband med att blankarfirman Viceroy släppte sin första kritiska rapport om SBB i februari i år, uppger Michael Andersson, kreditanalytiker på Handelsbanken, för Di. 

Utvecklingen accelererade i samband med Viceroys senaste rapport, och några veckor innan dess dömde Stockholms tingsrätt flera dåvarande chefer på Erik Selins Balder för insiderbrott.

”Dessa två händelser påverkade ju SBB och Balder mycket starkt, och verkar ha dragit med sig resten av de svenska bolagen”, uppger Michael Andersson på Handelsbanken.

I podden Börspodden uppgav Handelsbankens fastighetsanalytiker Johan Edberg nyligen att insiderhärvan på Balder har fått europeiska kreditinvesterare att dra öronen åt sig i Erik Selins bygge, och talade om ett extremt uppställ för Balder på kapitalmarknaden.

”Det tror jag är sprunget ur det europeiska investerarkollektivet som inte har gillat det man sett med de fängelsedomar som har utdelats på anställda och tidigare anställda i Balder. Aktiemarknaden och svenska obligationsinvesterare verkar se lite lättare på de”, sa han i Börspodden.

Kollegan Michael Andersson har ingen förklaring till den generella skillnaden i fastighetsbolagens spreadar på euro- respektive kronmarknaden.

”Vi är själva konfunderade över den mycket kraftfulla reaktionen eller rörelsen i euromarknaden för de svenska bolagen. Överreaktion kan tyckas, då obligationerna för vissa bolag prissätts som om de hade en high yield-rating (skräpstatus, Di:s anm.)”, uppger han för Di.

Han påpekar dock att handeln i fastighetsbolagens obligationer är mycket tunn, vilket gör prissättningen osäker då det i hög grad handlar om så kallade skärmpriser som ställs av bankernas tradingavdelningar.

I samband med att rapportsäsongen drar igång i nästa vecka tror Michael Andersson att både svenska och utländska kreditinvesterare förväntar sig större tydlighet från fastighetsbolagen kring hur de jobbar med sina skuldförfall, ränteförfall, finansieringskällor och investeringar. Förhoppningsvis kan det lugna kreditmarknaden, i alla fall i vissa fall.

”Alla bolagen dras lite över en kam nu”, uppger Michael Andersson.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?