Annons

Avgörande dag för EU-budget och krisfond

Ett halvt dygns överläggningar gav inget resultat, i bästa fall togs myrsteg framåt.

Nu gör EU-ländernas ledare ett nytt försök till en överenskommelse om EU:s långtidsbudget och jättelika coronakrisstöd på toppmötet i Bryssel.

Men motsättningarna är stora.

Foto:Yves Logghe

Mötet återupptas strax före lunch på lördagen, toppmötets sista dag. Det finns en del att lösa före midnatt, om det ska gå. Det är inte uteslutet att förhandlingarna fortsätter en bra bit in på söndagen för att ta ställning till eventuellt nya bud.

En halvtimme före mötets omstart träffas de sparsamma fyra – Nederländerna, Sverige, Danmark och Österrike – för att lägga upp taktiken. På mötets första dag pekades den holländske premiärministern Mark Rutte ut som en av dem som driver på hårdast för en mindre EU-budget än den kompromissversion som fanns inför mötet samt kravet på att inga pengar ska delas ut från coronakrisfonden förrän samtliga EU-länder har gett klartecken för att det går till rätt saker. Sverige trycker hårt på att coronakrisstödet, 750 miljarder euro, ska lånas ut till medlemsländer, inte ges som bidrag.

Rutte var pessimistisk redan på förhand.

”Jag bedömer chansen att vi når ett avtal den här helgen till mindre än 50 procent. I slutändan är innehållet viktigare än hastigheten”, sade han till nederländska journalister inför toppmötet.

Tysklands förbundskansler och centrala EU-spelare, Angela Merkel, verkar inte ha överdrivit när hon vid inledningen på mötet beskrev motsättningarna som ”väldigt, väldigt stora”.

Men frågan är om EU-ledarna, mitt i coronakrisen, har råd att inte komma överens. Och en ny långtidsbudget måste finnas på plats inför årsskiftet, då den ska börja användas. I februari körde EU-länderna och Europeiska rådets ordförande hårt in i väggen med budgeten.

När fredagens middag avslutades före midnatt hade de 27 EU-ledarna fått två nya delförslag att bita i. Dels nya kriterier för hur åtminstone delar av det stora coronastödet ska fördelas mellan länderna, dels en möjlighet för medlemsländer att kräva en diskussion på högsta nivå om vad pengarna ska användas till.

Flera av de andra ledarna bjöd också på allvarsord inför mötet.

”Vi står uppenbarligen fortfarande långt ifrån varandra, men jag och alla andra är beredda att arbeta för en bra lösning. Vi vill alla göra någonting mer. Vi måste göra någonting mer, för så allvarlig är krisen. Frågan är bara hur vi gör det”, sade statsminister Stefan Löfven (S).

”Det har varit raka, öppna diskussioner, inte tu tal om det. Man står ju fortfarande långt ifrån varandra i många frågor, men viljan att komma överens finns där. Men det är svåra frågor och det finns en känsla av allvar”, sade Teresa Carvalho Olovsson, statssekretare hos EU-minister Hans Dahlgren (S), som följer diskussionerna på plats i Bryssel sent på fredagen.

På bordet inför mötet låg ett kompromissförslag om en budget för år 2021–2027 på 1 074 miljarder euro, kombinerat med ett särskilt stöd för coronadrabbade länder och verksamheter på ytterligare 750 miljarder.

Sverige tillhör de mest negativa till förslagen, liksom de tre övriga i de fyras gäng, eller frugala fyran.

”Det kan komma nya, andra kriser om bara några år. Så vi ska inte överge viktiga principer här. Vi ska till exempel inte skuldsätta kommande generationer med hundratals miljarder kronor och därför tycker vi att det är en bättre idé att hjälpa länder genom att ge lån på bra villkor i stället för bidrag”, sade statsministern.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?