1515
Annons

Avfallsexperten: ”Den svåra nöten blir ägandet av data”

Tre frågor till Anders Kihl, forsknings- och strategichef på avfalls- och återvinningsbolaget Ragnsells 

Hur mycket pengar investerar ni i AI idag?
”I dagsläget har vi ett renodlat AI-projekt som är igång. Det är ett R&D-projekt där har vi investerat några miljoner. Sedan ser vi att inslaget av AI som delkomponent i tjänster och produkter som vi köper in ökar hela tiden. Exempelvis finns det flera patentdatabaser som har inbyggd AI. Ett annat exempel där utvecklingen går snabbt är inom autonoma fordon.”

Var befinner sig ert företag i AI-utvecklingen om ett år?
”Jag tror att vi har ytterligare något R&D-projekt igång och att inslaget av AI i de tjänster och produkter som vi köper fortsätter att öka.”

Hur ser ni på balansen mellan samarbete vs konkurrens på detta område?
”Den svåra nöten att knäcka blir ägandet av data och hur man kan skydda egna data. Det är ett av grundproblemen för samarbete tror jag.”

Innehåll från SAS InstituteAnnons

Ansvarsfull och tillitsfull AI främjar innovation på ett kraftfullt sätt

Oavsett om det gäller små och medelstora företag, hälso- och sjukvårdssektorn eller den starkt reglerade finanssektorn har artificiell intelligens blivit en del av vardagen, i symbios och interaktion med oss. Den fortsatta utvecklingen av artificiell intelligens kräver dock både ansvarstagande och nyfikenhet, enligt ledande AI-experten Josefin Rosén, vid SAS Institute.

AI blir en alltmer integrerad del av näringslivet och den offentliga sektorn, i synnerhet i egenskap av beslutsstöd, enligt Josefin Rosén, Nordic Leader of AI & Analytics på SAS Institute.

– AI finns inom så gott som alla branscher och alla delar av samhället och blir allt oftare en del av beslutsfattandet. Även inom områden där besluten som tas kan få stor inverkan på individen.

Inom bankväsendet används AI exempelvis för att automatisera och snabba upp kreditbeslutsprocessen, medan man inom den offentliga sektorn bland annat använder AI för att automatisera beslut om förmåner.

– Inom hälso- och sjukvården arbetar vi till exempel tillsammans med ett sjukhus där vi kombinerar AI och prediktiv analys för att bättre identifiera och besluta om vilka cancerpatienter som är lämpliga kandidater för en viss typ av kirurgi, berättar Josefin. SAS arbetar exempelvis även med fordonstillverkare för att analysera sensordata i realtid, för att upptäcka tidiga tecken på underhållsbehov och minimera oplanerade driftstopp för lastbilar på vägarna.

Ett av de allra viktigaste uppdragen för Josefin Roséns team är att skapa medvetenhet och vägleda organisationer i hur de på bästa sätt kan implementera AI på ett ansvarsfullt sätt. Detta inkluderar att hjälpa företagen att fokusera på rätt saker och sedermera hjälpa dem att omsätta ansvarsfull och pålitlig AI i praktiken.

Bland SAS Institutes kunder är det många som under en längre tid redan experimenterat en hel del med AI; samtidigt har tekniken gjort stora framsteg under de senaste åren, enligt Josefin Rosén.

– Många av våra kunder tittar nu närmare på att operationalisera och skala upp sin AI. Vi ser hur allt fler integrerar AI i sin kärnverksamhet. Det är vår uppgift att stödja den utvecklingen. Det blir allt tydligare att allt som AI kan stötta och hjälpa till med leder till konkurrensfördelar – och tvärtom om man inte använder det alls, säger hon.

Josefin tror också att AI-driven innovation kommer att bli det nya normala i hela samhället under de kommande åren. När AI integreras i affärssammanhang ser vi de verkliga effekterna av investeringarna.

Ansvarsfullhet framför allt

När tekniken används inom områden där besluten kan ha stor påverkan på individen såsom hälso- och sjukvård, samt finanssektorn, som är särskilt känsliga i detta avseende, finns det lite eller inget utrymme för misstag.

I april förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag på det allra första rättsliga ramverket för AI. Ramverket syftar till att främja tillitsfull AI och att skydda medborgare från att AI får en negativ inverkan på individen när det gäller områden såsom hälsa, ekonomi och säkerhet.

Josefin anser att detta är en milstolpe och ett viktigt steg i rätt riktning när det gäller säkerhet kring tekniken och för att få medborgarna att lita på och känna sig trygga med att använda AI.

– Ansvarsfull och tillitsfull AI främjar innovation på ett kraftfullt sätt.  En förutsättning för att AI ska kunna användas är att användarna litar på det, och om människor litar på AI kommer de att bli mer benägna att använda det, och det ökar chanserna att AI-driven innovation blir verklighet på en bred front i samhället och i näringslivet de närmaste åren, säger Josefin Rosén.

Nyfikenhet är drivkraft bakom modern teknik

När man arbetar med att driva ett så komplext område som AI framåt är det särskilt viktigt att bibehålla en särskilt mänsklig egenskap – nyfikenhet.

– Ska jag kalla mig AI-expert måste jag ständigt vara nyfiken på vad som händer inom området. AI är ett område som rör sig framåt med en enorm hastighet och du måste aktivt se till att du är uppdaterad, konstaterar hon och fortsätter:

– För mig betyder nyfikenhet att du är lyhörd, intresserad av och medveten om vad som händer i din omgivning och i världen och att du i allmänhet har ett öppet sinne. Det gäller både för tekniken i sig och för att förstå människor och deras situation. Först då kan vi ge råd på bästa möjliga sätt, säger Josefin Rosén.

Samtidigt påpekar hon att nyfikenhet är lika nödvändigt för de företag hon arbetar med, både i fråga om AI och om allt annat.

– Genom att läsa om vad andra gör och hur de använder teknik kan man lära sig mycket. Det är något våra kunder har tagit fasta på – de förstår att de behöver lyssna på sina konkurrenter i samma utsträckning som de lyssnar på sig själva och oss, avslutar Josefin Rosén.

Här kan du läsa mer om SAS AI-lösningar och konkreta exempel på hur olika företag arbetar med AI.  

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Erik Penser om vännen Fischer: ”En absolut briljant person”

Finansmannen Tomas Fischer är död. Han var en förgrundsgestalt på den svenska aktiemarknaden men kom också att uppmärksammas som förläggare och filantrop, samt inom Ebbe Carlsson-affären – liksom för en långdragen konflikt med Skatteverket.

”Han var en absolut briljant person”, berättar mäklarkollegan och långväga vännen Erik Penser.

Finansmannen Tomas Fischer, och konstnären Nils Dardels ”Den döende dandyn” som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige.
Finansmannen Tomas Fischer, och konstnären Nils Dardels ”Den döende dandyn” som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige.

”Det var Tomas som stod för tankeverksamheten”, berättar finansmannen Erik Penser om de år på 1960-talets slut som både kom att lägga grunden för två framgångsrika mäklarkarriärer och slå an tonen för den svenska finansmarknaden under årtionden.

Tomas Fischer, född i Härnösand och uppvuxen i Sundsvall, hade en bakgrund på UD när han och Erik Penser förnyade mäkleriyrket genom att aktivt söka upp och bearbeta välbeställda kunder. 

”Det var han som kom med de briljanta idéerna, som jag sedan förde iland”, säger Erik Penser, efter beskedet om att Tomas Fischer omkommit i en drunkningsolycka.

”Jag är i chock. Han var en god vän, en nära vän och en absolut briljant person”, säger Erik Penser. 

Under 1970-talet mångfaldigade de två bankirfirman Langenskiölds omsättning. Företaget lyftes från en sömnig tillvaro och kom 1980 kom att byta namn till Carnegie.

”De uppfann både investment banking och corporate finance i Sverige, även om de förstås inte visste att det hette så”, säger finansmannen och vännen Lage Jonasson och understryker Tomas Fischers breda intellekt och omfattande språkkunskaper.

”Han var ett underbarn i kraft av sin höga IQ och sitt snabba tankeflöde”, fortsätter Lage Jonasson.

Finansmannen Erik Penser.
Finansmannen Erik Penser.Foto:Oskar Omne

Mats Qviberg, finansman med en bakgrund som stjärnmäklare, målar samma bild: 

”Han var ett geni och den förste aktiemäklaren i Sverige. Det var han och Erik Penser som la grunden för Carnegie. De låg långt före alla andra. Dessutom var han en renässansmänniska.” 

Tomas Fischer kom så småningom att starta eget, Fischer & Partners, som var en betydande spelare på den svenska finansmarknaden. 2001 såldes rörelsen till Kinnevik-sfären och sedan vidare till isländska Glitnir.  

”Jag var en av de första att göra affärer med Erik och Tomas”, berättar finansmannen Sven Hagströmer som lyfter fram Fischers frispråkighet: 

”Han sa vad han tyckte och glömde aldrig en oförrätt. Å andra sidan var han mycket generös.” 

Tomas Fischer riktade betydande energi åt konstnärliga och kulturella värden. Han köpte på 1980-talets senare hälft Författarförlaget, som sedan döptes om till Bokförlaget Fischer & Co. 

”Han var genuint litteraturintresserad, otroligt språkbegåvad och en mycket dålig förläggare”, berättar förläggaren Kristoffer Lind som 2007 köpte verksamheten och inkorporerade den i Lind & Co. 

Under sin förläggartid kom Fischer & Co. att ge ut den kontroversiella boken ”Döden är en man” av Per Lindeberg om en uppmärksammad styckmordsrättegång.

”Det var det bästa han har gjort”, säger Kristoffer Lind som minns Tomas Fischer med värme, även när han beskriver en mindre finansiell fadäs.  

”Han förvaltade förlagets likvida medel på ett galet sätt. Han hade kanske tre aktier. 80 procent av alla pengarna låg i en aktie som hette Stillwater Mining.” 

Tanken var att stigande efterfrågan på råvaror som platina och palladium skulle lyfta bolaget, en analys som senare visat sig stämma. 

”Men aktien kraschade i stället. Han hade en otrolig känsla men tog också otroliga risker. Han var verkligen en typisk 80-talsförvaltare. Vi avskaffade den där portföljen sedan”, säger Kristoffer Lind. 

Tomas Fischer var en betydande filantrop, med insatser för bland annat Ulrikstals slottsteater och Thielska galleriet, samt en mecenat inom konstvärlden. Han var med att finansierade det uppmärksammade köpet av Nils Dardels ”Den döende dandyn” 1988. Fischer blev sedan själv ägare till konstverket, som förknippas med 1980-talets finansiella överdåd i Sverige. Tavlan hänger i dag på Moderna museet i Stockholm. 

Bland de många anekdoterna kring Tomas Fischers frispråkiga och färgstarka liv, han blev 81 år gammal, finns också uppgifter om att han spelat bridge med Jan Stenbeck och schack med Harry Schein. Finansmannen har också uppmärksammats för sitt ekonomiska stöd förläggarkollegan Ebbe Carlssons Palmespaningar, som kom att följas av justitieministern Anna-Greta Leijons avgång 1988. 2010 uppmärksammades Tomas Fischer i en granskning, där Skatteverket anförde inkomster i utlandet och ifrågasatte huruvida finansmannen verkligen bodde utomlands. 

Tomas Fischer uppgav själv, bland annat i ett Di-reportage 2011, att han sedan länge varit bosatt på Sankt Barthélemy, en tidigare svenskkoloni i Västindien som han vurmade för. Det var också där som han omkom vid en drunkningsolycka, uppger anhöriga i en kommuniké på tisdagen. 

Tomas Fischer hade nio barn och många barnbarn.

”Han brukade säga att om man är rik så ska man ha många barn”, säger Kristoffer Lind.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera