1515
Annons

Äventyraren fastnade i Hongkong – efter sex år på resande fot

HONGKONG. Han hade bara nio länder kvar på sin resa till världens alla nationer när virusutbrottet slog till. Nu sitter han fast i Hongkong. Di har tagit en kopp te med en dansk äventyrare som längtar hem.

Foto:Johan Nylander
Foto:Torbjörn Pedersen
Torbjörn ”Thor” Pedersen liftar med containerfartyg från Limassol till AlexandriaFoto:Torbjörn Pedersen
Foto:Johan Nylander
Foto:Johan Nylander

Kan du tänka dig något härligare än att vara ute på långresa i fjärran och exotiska länder? Inte behöva gå till kontoret, inte oroa sig över vardagens alla måsten. Bara se fram emot nya äventyr som hägrar längst resans väg. 

För Torbjörn ”Thor” Pedersen, som titulerar sig ”professionell resenär” och har som mål att besöka världens alla länder under en enda mastodontresa ­– med budget på bara 200 kronor per dag och utan att göra en enda flygresa – är det romantiska äventyret bara ena hälften av verkligheten. 

”Jag har aldrig jobbat hårdare än vad jag gör nu”, säger han under en intervju med Di. 

Som på alla resor styr ödet mycket av vad som hända skall, och så även i fallet med vår danske vagabond. För lite över tre månader sedan kom han till den forna brittiska kolonin för att mönstra på ett fraktfartyg till Stillahavsögruppen Palau när utbrottet av covid-19 stoppade alla internationella resor. 

”Jag hade ändå tur att det var i Hongkong som jag fastnande. Jag kunde lika gärna ha suttit fast på ett fartyg ute till havs”, säger han. 

Vi träffas över en kopp te på Foreign Correspondents’ Club i centrala Hongkong. Torbjörn Pedersen har fått tillfälligt gästmedlemskap på den anrika pressklubben och under vår intervju kommer andra medlemmar fram och delar reseupplevelser, och vilket hörn av världen som än kommer på tal så tycks Pedersen ha någon anekdot därifrån.  

På hans t-shirt sitter ett emblem från hans projekt ”Once Upon a Saga”. Hans skägg sträcker sig halvvägs ner till bordet och han förklarar att han bara rakar sig när han ska träffa sin fästmö, något som inte varit möjligt på länge. 

Det var i oktober 2013 som Pedersen kastade loss från Danmark och begav sig ut på sin resa. Han var då 34 år och idag 41. Allt har tagit betydligt längre tid än vad han hade räknat med. 

I och med hans beslut att inte flyga har han flitigt brukat ett annat transportmedel: containerskepp. Hittills har han liftat med 25 fraktfartyg, varav den längsta seglatsen var 26 dagar. 

”Ibland är det jättesocialt där all besättning är trevlig och alla är välkomnande, som en familj. På andra skepp är stämningen kall och tyst”, säger han. 

Han har finansiellt stöd av borrfirman Ross DK och geometribolaget Geoop, samt från supporters som följer honom via sociala medier. Sedan får han stöd i form av produkter och tjänster av olika sportmärken och shipping- och fraktbolag. Han är också goodwillambassadör för Röda korset. 

Han förklarar att resan är en ständig jakt på visum och en kamp med byråkrater och gränsvakter som i vissa fall är både korrupta och rasistiska. 

Vid en gränsstation till Republiken Kongo vägrade en tulltjänsteman att släppa in honom, trots att all dokumentation var i sin ordning. Det visade sig senare att gränsvaktens syster tidigare vägrats visum till Europa; det här var broderns hämnd. 

Men för varje besvärligt minne, lägger han till med ett leende, har han tio goda. 

Ett annat dilemma när man ska besöka världens alla länder är: Vad är ett land?

Hans rutt inkluderar alla 193 länder erkända av FN, plus de två observationsstaterna Palestina och Vatikanstaten. Men han definierar också Taiwan, Kosovo och Västsahara som länder. Han bryter även ur de två danska territorierna Grönland och Färöarna som egna länder, och på samma sätt Skottland, Wales och Nordirland ur Storbritannien. Totalt 203 nationer.   

Kvar på listan har han nu bara nio länder, inklusive Tonga, Australien och Sri Lanka, med Maldiverna som final. 

”Jag har ingen aning om hur länge jag blir kvar i Hongkong”, säger han. ”Ärligt talat, allt det här är en fantastisk upplevelse. Men jag är rätt trött på att resa nu. Jag vill hem.”


Sveriges Natoansökan indragen i stormaktspel

I frågan om Sveriges Natoansökan har Sverige inte makt att lösa knutarna. 

En hett efterlängtad - och fullt realistisk - amerikansk vapenaffär med Turkiet skulle däremot kunna sätta dominobrickorna i rörelse, spår Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet. 

USA:s president Joe Biden, Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
USA:s president Joe Biden, Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.Foto:Evan Vucci; Fredrik Sandberg/TT; Markus Schreiber

Det är en dryg månad kvar till Natotoppmötet i Madrid och de diplomatiska initiativen avlöser varandra i snabb takt. Interna stridigheter är det sista försvarsalliansen behöver under en säkerhetspolitiskt farlig tid. 

En svensk och en finländsk delegation åkte i onsdags till Ankara för förhandlingar efter Turkiets hårda nej till de båda ländernas Natoansökningar. 

Inte heller från turkisk sida är man overksam: I måndags lade den turkiska regeringen ut en kravlista på sin sajt där man bland annat krävde stopp för ”politiskt stöd till terrorism.”

”Vi kommer naturligtvis att gå igenom och diskutera den listan, men också försöka reda ut en del oklarheter som har funnits”, sa statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff på onsdagen.  

Turkiska regeringen slår i sitt kravbrev ned på att Sverige planerar att ge 367 miljoner dollar till PKK/PYD, vilket ”hotar alliansmedlemmen Turkiets nationella säkerhet.”

UD pekar på att beloppet är avsatt till en regional strategi 2016 till 2023 för att stötta befolkningen och flyktingar under Syrienkrisen och därmed även når syriska kurder. 

”Vi skickar inte pengar till terroristorganisationer eller vapen såklart”, sa Magdalena Andersson vidare. 

Förhandlingarna har flera bottnar, påpekar Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet (UI). En är inrikespolitisk, då presidenten ser makten rinna honom ur händerna inför presidentvalet nästa år. Men det handlar också om ett stormaktsspel mellan USA, Nato och Turkiet, där Sverige i flera frågor står på samma sida som andra Natoländer. 

Från USA finns det flera kort att spela, enligt Jan Hallenberg, som att sälja det amerikanska stridsflygplanet F-16 till Turkiet. 

”Med stöd av kongressen kan den amerikanska presidenten gå med på att sälja F-16 om turkarna sköter sig i frågan om Natos utvidgning”, säger Jan Hallenberg. 

Det nya planet F-35 är däremot inte att tänka på efter det turkiska köpet av ryskt luftvärn, enligt Hallenberg. Men höga positioner i Natoadministrationen till turkiska tjänstemän eller en inbjudan till president Recep Tayyip Erdogan till Vita huset är andra möjliga kort i leken. 

Även från Sverige kommer Turkiet vilja se eftergifter, enligt flera bedömare Di har talat med.  

”Det är ett flernivåspel det här och Sverige måste göra någonting, sända några signaler till turkarna. Däremot kan man inte lämna ut en massa personer till ett land som inte har ett fungerande rättssystem. Det är ju helt uteslutet”, säger Jan Hallenberg. 

Man kan öka satsningarna på att bekämpa terrorism?
”Ja det kan man göra - och man kan säga att man är mer resonabel när det gäller vapenembargot mot Turkiet, att man på sikt kommer att lätta på detta.”

I formell mening finns inget vapenembargo, men sedan 2019, när Turkiet invaderade norra Syrien, har Sverige inte sålt krigsmateriel till landet enligt Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). 

Vid totalt sex tillfällen 2019 och 2020 har Sverige sagt nej till förfrågningar, men 2021 och hittills 2022 har inga beslut om krigsmaterielaffärer med Turkiet fattats. Om det har förekommit sonderingar om vapenaffärer är hemligstämplad information.  

Situationen kan bli än mer delikat om Turkiet gör allvar av planerna att inleda en ny militär operation i Syrien för att upprätta en 30 kilometer bred ”säkerhetszon” vid gränsen till Turkiet, som har rapporterats i flera internationella medier. 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?