Annons

Återvinna läkemedel – en guldgruva i kristider

Coronakrisen har riktat strålkastarljuset mot läkemedelsindustrins bortglömda pärlor, mediciner och substanser som visar sig ha effekt på sjukdomar och områden som de ursprungligen inte var tänkta för. 25 procent av intäkterna i läkemedelsindustrin kommer i dag från gamla idéer. 

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom GhebreyesusFoto:Salvatore Di Nolfi
USA:s president Donald Trump
USA:s president Donald TrumpFoto:Alex Brandon

En tredjedel färre dödsfall hos Covid-19-patienter med behov av respiratorvård jämfört med standardbehandling. Och för de som hade behov av syrgas minskade dödsfallen med en femtedel. Det är resultatet från en färsk brittisk studie med dexametason, ett billigt och brett tillgängligt kortisonläkemedel, på 2.100 patienter under tio dagar.  

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus betraktar studien som ett genombrott. 

”Även om resultaten fortfarande är preliminära ger de oss ett efterlängtat tillfälle att fira”, sa han i samband med en pressträff förra veckan. 

När världen drabbas av en pandemi, likt den vi ser i dag, är det läge att gräva där man står och ge godkända och lanserade läkemedel eller substanser som inte levt upp till förväntningarna en andra chans. Det handlar om återvinning eller något som i branschen kallas repurposed eller repositioning drugs. 

Ett annat aktuellt exempel på det är Remdesivir från amerikanska Gilead Sciences, bolaget som enligt spekulationerna kan komma att gå samman med Astra Zeneca. Det antivirala läkemedlet Remdesivir som ursprungligen utvecklades för behandling av ebola har nu visat sig ha viss effekt på covid-patienter. 

De stora läkemedelsföretagen är självklart också på bollen. 

Amerikanska Eli Lilly hoppas att bolagets läkemedel för ledinflammation, Olumiant, kan minska risken för att dö i covid-19 eller behovet av syrgas och respiratorer. En klinisk fas III-studie drogs nyligen igång. Upptäckten att Olumiant skulle kunna fungera för covid-19 gjordes med hjälp av det brittiska bolaget Benevolent AI som med hjälp av artificiell intelligens visade att Olumiant inte bara minskade inflammationer utan också blockerade virus från att komma in i lungorna. 

Pfizer, ett av världens största läkemedelsbolag, letar också bland sina existerande läkemedel för att hitta behandlingar för covid-19. 

”Förutom att vi genomför ett antal studier på några av våra existerande läkemedel tittar vi också på antivirala substanser som vi tidigare haft under utveckling. Exempelvis substanser som identifierades som potentiella behandlingar mot sars 2003 och som visat aktivitet mot viruset sars-cov-2 (som orsakar covid-19) i preklinisk screening. Vi planerar att genomföra bekräftande prekliniska studier i slutet av året”, säger Christoph Varenhorst, medicinsk chef på Pfizer Sverige. 

Men ibland kan människor med makt gå händelserna lite i förväg. Som när Donald Trump talade sig varm om malariamedicinen hydroxiklorokin, kallade den för en mirakelkur och inför en chockad presskår avslöjade att han tagit medicinen i förebyggande syfte mot covid-19 under flera veckors tid.  

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som först gett läkemedlet ett slags nödsituationsgodkännande för behandling av covid-19-patienter tvingades, efter den amerikanske presidentens utspel, gå ut och varna för risken för hjärtbiverkningar. I början av juni gick dock världshälsoorganisationen WHO ut och meddelade att studierna med hydroxiklorokin för att behandla covid-19-patienter kommer att återupptas. 

Historien visar att strategin med att återvinna läkemedel fungerar och har gett oss många nya behandlingar med gamla läkemedel. 

Aspirin var exempelvis utvecklad som smärtstillare men har sedan visat sig vara effektiv för att förebygga hjärtsjukdomar. Sildenafil från Pfizer var till en början tänkt att bli en hjärtmedicin för att behandla kärlkramp, men försöken föll inte väl ut. I stället blev sildenafil potensmedlet Viagra, ett av världens bäst säljande läkemedel. Talidomid, mer känt som Neurosedyn, utvecklades som ett sömnmedel för gravida men resulterade som alla vet i grava fosterskador. Idag används läkemedlet som behandling för multipelt myelom. 

Metoden att återvinna läkemedel har varit särskilt framgångsrik på cancerområdet, där läkemedel som utvecklats för en viss typ av cancer även visar sig fungera för andra liknande tumörtyper. Ett exempel är Keytruda från det amerikanska läkemedelsbolaget Merck. Läkemedlet godkändes första gången 2014 och då för långt framskriden hudcancer. Fem år senare hade det godkänts för sammanlagt 14 olika cancertyper, alltifrån lung- till lymfkörtelcancer. 

Runt en tredjedel av de läkemedel som godkänts under de senaste åren är återvunna och gruppen står sammantaget för cirka 25 procent av intäkterna i läkemedelsindustrin, enligt den vetenskapliga tidskriften Expert Opinion on Drug Discovery.

Även om forskningen kring återvunna läkemedel inte är lika het som forskningen av den tredje generationens läkemedel, gen- och cellterapier, finns det många uppsidor för industrin med tillvägagångssättet. En av de främsta är att kunskaperna om substanserna är betydligt större än om utvecklingen skulle starta från början. Det gör i sin tur att utvecklingstiden ibland kan kortas med upp till flera år. Uppskattningar pekar på att kostnaderna samtidigt kan minska med uppemot 60 procent jämfört med normal läkemedelsutveckling. 

Risken för ett misslyckande minskar också. Medan cirka 10 procent av nya läkemedel generellt tar sig hela vägen till marknaden är motsvarande siffra för återvunna läkemedel nära 30 procent. 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?