1515
Annons

Astra Zeneca stämmer tidigare anställd

Läkemedelsbolaget Astra Zeneca har stämt Chris Sheldon, en tidigare högt anställd tjänsteman på företaget. Enligt Astra Zeneca är stämning till för att Sheldon inte ska dela med sig av känslig information på sin nya arbetsplats GSK, Glaxosmithkline.  Det rapporterar Bloomberg News.  

Foto:Henrik Montgomery/TT

Enligt Astra Zeneca AZN +0,98% Dagens utveckling var Sheldon nära att bryta ett avtal han skrivit med företaget. I september 2021 skrev Sheldon under ett avtal som förhindrade honom från att dela med sig av konkurrenskänslig information. Sheldon var en av Astras högst anställda personer under sin tid på bolaget.

2017 stämde Astra Zeneca Luke Miels, en annan anställd som bytte till GSK.

Innehåll från DigipAnnons

Så digitaliserar Digip immaterialrättsmarknaden

En varumärkesregistrering skyddar inte bara från intrång och kopior – den kan även öka förtroende och respekt för varumärket. 80 procent av ett företags värde ligger i immateriella tillgångar, men processen för att varumärkesskydda dem har tidigare varit utdragen och krånglig. Nu har Digip gjort den traditionella immaterialrättsmarknaden helt digital.

De digitala immaterialrättsliga tillgångarna har exploderat i takt med digitaliseringens framfart och i dag behöver företag ha en immaterialrättslig strategi för exempelvis domännamns- och varumärkesregistreringar, varumärkesintrång och säkerhetstjänster för DNS. Samtidigt har eran av kryptovalutor, blockchainapplikationer och andra virtuella varor gjort varumärkeshantering utmanande för organisationer att hantera.

Viktor Johansson startade stockholmsbaserade Digip 2019, tillsammans med Christian Vierling, Victor Fredriksson och Jimmy Hörström. De har fler än 300 kunder i 40 länder och arbetar främst med högteknologiska startups, digitalt drivna små och medelstora företag, e-handelsföretag och digitala tjänsteleverantörer.

Kostnadsfri juridisk hjälp

– Vår plattform skiljer sig från konkurrenterna då obegränsade varumärkessökningar kan göras. Våra kunder kan även kostnadsfritt boka möten med juridiska rådgivare och varumärkesexperter, vilket sparar tid och skär ner på kostnadens som traditionellt kommer med ett varumärkesarbete. Det är en kombination som jag tror blir särskilt attraktiv i dagens marknad, där företag behöver se över sina kostnader och effektivisera verksamheten. Det ska bli spännande att följa de makroekonomiska förändringar vi nu ser. 

Viktor beskriver Digip som en helhjärtad partner för skydd av varumärkets olika delar. Samarbetet menar han bottnar i ett gemensamt arbete med kunderna.

– Genom att kombinera innovativ teknik och specialistrådgivning bygger vi tillsammans en proaktiv, kostnadseffektiv och skyddande varumärkesstrategi anpassad efter kundens behov. Det är kunden som kan sin marknad bäst, vi kompletterar arbetet med vår expertis om varumärkesskyddets olika delar. Tillsammans kartlägger vi de risker som är förknippade med varumärket. Vår plattform skannar sedan av marknaden för att proaktivt övervaka eventuella intrång.

Ett kostsamt misstag

Tillsammans har grundarna mer än 50 års erfarenhet av strategisk rådgivning och Viktor berättar att man tydligt kan se hur företag påverkas av bristande eller obefintliga varumärkesskydd.

– I och med att det kan bli en komplicerad och utdragen registreringsprocess struntar många i att varumärkesskydda sina produkter; de tänker kanske att intrång är ovanliga eller att de ska ta tag i registreringen senare. Om någon då kopierar företagets kod, design eller andra immateriella tillgångar kan prislappen bli stor och väldigt, väldigt onödig. 

Det var den insikten som lade grunden till Digip. De leder utvecklingen av den traditionella immaterialrättsbranschen och vill förenkla och utmana en bransch som inte har hängt med i den digitala utvecklingen, men ändå utvecklat innovativa lösningar.

– Digip blev historiska när vi som första ombud ansökte om varumärkesskydd genom en API-koppling. Vi kombinerar kunskap med marknadens mest innovativa teknik – vi gör det helt enkelt smidigt och kostnadseffektivt för företag att ha kontroll på sin immaterialrättsportfölj, avslutar Viktor Johansson.

Läs mer på digip.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Digip och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera