1515
Annons

Assmåsa framför Alsace – Sveriges vingårdar rustar för finsmakare i sommar

Efter förra sommarens anstormning av semesterfirare rustar svenska vingårdar för att ta emot nya besökare – och producera mer vin. 

Fler och fler upptäcker nämligen att det faktiskt går att göra vinresor utan att åka utomlands.

Kullabergs vingård.
Kullabergs vingård.Foto:Alexandra Bengtsson
Anette Ivarsson, ägare av Arilds vingård.
Anette Ivarsson, ägare av Arilds vingård.Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Alexandra Bengtsson

I det unga vinlandet Sverige finns ett trettiotal kommersiella vinproducenter som framställer vin av druvor. Några är små med i sammanhanget ganska obetydlig verksamhet. Andra är stora anläggningar med både hotell och restauranger, som riktar sig till en gryende vinturism. 

Störst i det avseendet är Ästad vingård, en bit inåt landet från Varberg med restaurang Äng, inriktad på det högsta skiktet inom gastronomin, så kallad fine-dining. Där finns också den enklare restaurangen Logen, Sinnenas spa och ett toppmodernt hotellboende.

De flesta vingårdar ligger av naturliga skäl på kustnära platser i Skåne, där Kullahalvön kommit att bli Sveriges främsta vindistrikt. Där finns Sveriges största vingård räknat efter odlingsareal, Arild, som drivs av paret Anette och Jonas Ivarsson. När de 1997 köpte gården med anor från 1700-talet fanns där endast en ensam vinranka som växte mot en vägg på innergården. 

”Den gav mig idén att det kanske går att börja odla vin här. Havet gör att det är svala vårar, vi får inte den frost som tar knopparna. Det gällde bara att hitta druvor som fungerar i vårt klimat”, berättar Anette Ivarsson, som började plantera 2008 och nu odlar vindruvor på 23 hektar mark. 

På Arild och andra vingårdar odlas flera sorters druvor, men den som kommit att betyda mest för svensk vinindustri är den gröna Solaris, som visat sig särskilt populär och dessutom är lämpad för vårt fuktiga och svala klimat med många soltimmar under sommarhalvåret. 

Arilds vingård öppnade för säsongen den 17 april efter att ha varit stängd för besökare under hela vinterhalvåret, en period då man vanligtvis tar emot konferenser och större grupper. Alla sådana bokningar försvann till följd av coronapandemin, liksom de lukrativa bröllopen under sommarhalvåret. 

Årets första bröllop är bokat till den 22 maj och blir av även fastän de coronarestriktioner som gällt hela vintern och våren ligger kvar.

Tappet av sådana arrangemang förra året kompenserades av en aldrig tidigare skådad rusning av privatgäster under semesterperioden. 

”I juli och augusti var det extremt mycket gäster här. Så många gäster har vi aldrig haft. Vi fick sätta ut skyltar att vi inte kunde ta emot fler. Köket klarade inte av att laga mat till alla. Vi hade runt 500 gäster per dag när det var som mest, men vi har byggt ut restaurangen så nu ska det gå”, säger Anette Ivarsson.

”Men sedan blev det faktiskt ganska dåligt igen under hösten, för då bokades alla konferenser av, så i november stängde vi. Totalt sett blev året ändå ganska bra. Hur bra vet jag inte, vi har inte sett bokslutet ännu.”

I den gamla skånegården finns 23 hotellrum och ute på närmaste vinfält, i blickfånget från restaurangen, har 23 stora tält placerats ut på trätrallar. Där erbjuds övernattning i form av så kallad glamping, en lyxigare variant av tältande med riktiga sängar men gemensamma duschar och toalett. 

Restaurangen håller på att byggas ut inför den stundande högsäsongen, så att den kan ta emot 300 gäster inomhus. Det är dubbelt så många som tidigare. 

Hotell- och restaurangverksamheten står för cirka 70 procent av omsättningen på Arilds vingård, men det är en andel som kommer att minska i takt med att vinproduktionen ökar. 

”Hotell och restaurang är en betydande del av vårt företag. Det är tack vare den verksamheten vi har kunnat bygga upp allt det här innan vi fått upp volymen på vinproduktionen”, säger Anette Ivarsson. 

”Flera av våra fält planterades åren 2014-2016 och nu börjar de ge druvor. Det är i år vi ska göra det stora språnget. Förra året producerade vi 50 000 flaskor, i år tror jag vi kan komma upp i 70 000.”

”Om vi lyckas sälja det vin vi producerar i år kommer vinförsäljningen att stå för hälften av omsättningen.”

Till höstens skörd ska ett nytt vineri stå färdigt. Det byggs för fullt i anslutning till det befintliga, där de första flaskorna buteljerades och såldes för tio år sedan, 2011. 

Byggarbetsplats är det också tre kilometer bort på Kullabergs vingård, som med sina 14 hektar är mindre än Arilds vingård men i en expansionsfas. Ytterligare tio hektar ska planteras och även här byggs ett nytt vineri som ska stå klart till midsommar nästa år. Där ska finna kapacitet att fylla 100 000 flaskor, att jämföra med dagens 10 000.

Victor Dahl, VD på Kullabergs vingård.
Victor Dahl, VD på Kullabergs vingård.Foto:Alexandra Bengtsson

På Kullabergs vingård finns inget hotell, bara en vinbar som är öppen dagtid utom när det arrangeras provningar och andra publika aktiviteter. 

”Förra sommaren var en ögonöppnare, att gå från ‘showroom’ till någon form av säsongsrestaurang med mellan 3 500 och 4 000 gäster”, säger vd Victor Dahl och syftar på Skänken, den lilla vinbaren med tillhörande orangeri i trädgården, där det också serveras mat.

”Till den här säsongen är vi mer välplanerade, förra året fick vi lösa mycket ad hoc.”

Än så länge står vinturismen för en stor del av omsättningen, cirka en tredjedel, men i takt med att produktionen ökar kommer den andelen att minska. 

Här är vinproduktionen huvudsaken, att starta hotellverksamhet finns det inga planer på.

”Då förlorar man fokus. Man ska koncentrera sig på det man är riktigt bra på och här är den primära verksamheten att göra högkvalitativa viner”, säger vinmakaren K Felix G Åhrberg. 

I dag säljs vin från svenska vingårdar endast på lokala Systembolag och genom beställnings- och tillfälliga sortimentet. På Kullaberg och andra svenska vingårdar hoppas man att det ska bli tillåtet att sälja sitt eget vin, så kallad gårdsförsäljning.

”Det skulle hjälpa svensk vinindustri att växa. Vi skulle få en större besöksverksamhet och bättre marginaler på det vi gör. Jag tror också att fler skulle våga satsa, det skulle bli fler vingårdar och en blomstrande svensk vinindustri”, säger Victor Dahl. 

En timmes bilväg söder om Kullaberg ligger Lund med vingårdar på båda sidor om staden, Flyinge i öster och Flädie Mat & Vingård i väster. 

För Flädie kom corona som ett dråpslag. Redan veckan efter det första dödsfallet i covid-19 i Sverige gick Flädie Mat & Vingård i konkurs sedan alla bokade bröllop, ett 70-tal, konferenser och annat ställts in. 

Två månader senare, i slutet av maj, köptes vingården med 29 hotellrum, restaurang, festlokaler och pool av Håkan och Carina Wikholm. De har ännu inte besökt sin vingård trots att de bor i Lund, endast en kvarts bilresa från vingården. Anledningen är att de isolerat sig i sitt hem ända sedan corona slog till i mars förra året.  

”Vi har inte sett Flädie ännu, vi köpte det osett över telefon”, säger Håkan Wikholm hemifrån villan.

Foto:Alexandra Bengtsson

Vingården sköts på plats av två av deras söner Philip och Marcus. Ägarparet deltar i arbetet på distans.

”Vi har ett stort engagemang och är delaktiga i många av mötena där ute genom telefon, Zoom eller Teams”, säger Carina Wikholm.

Familjen Wikholm ägde redan en vinodling, Assmåsa i närheten av Sjöbo, när de bestämde sig för att köpa konkursboet.

”Där har vi satt 15 000 plantor på tre år och tänkte att vi måste bygga ett vineri. Men så dök det här upp. Eftersom vi satte 4 000 stockar första året på Assmåsa så är det här första året de ska ge vin. Det ska vi klara att ta hand om på Flädie. Under lågsäsong nästa år bygger vi ut vineriet på Flädie, så att vi kan ta hand om alla druvor från Assmåsa Vingård, ett namn som vi nu varumärkesregistrerat”, säger Håkan Wikholm. 

Besöksverksamheten fick de nya ägarna alltså på köpet. På grund av konkursen låg den nere under hela förra sommaren. Flädie Mat & Vingård öppnade i ny regim först den 14 september när alkoholtillstånd och annat var på plats. 

Det konkursade bolaget omsatte cirka 30 miljoner kronor. Hur mycket av det som var vinproduktion och hur mycket som är besöksverksamhet kan inte de nya ägarna säga, frukterna av den första turistsäsongen återstår nämligen att skörda. 

 


Elvägar och vindkraft av trä slåss om segern

Batterier av trä, bränsleceller av trä, vindkraftverk av trä och Afrikas första elbuss. Det är några av Sveriges smartaste energiinnovationer som tagit sig till final i E-Prize, tävlingen som arrangeras för 14:e året av Dagens industri och Aktuell Hållbarhet tillsammans med energikoncernen Eon.

Karin Ebbinghaus, vd för Lundabolaget Elonroad Till höger: Modvion utvecklar vindkraftstorn av trä.
Karin Ebbinghaus, vd för Lundabolaget Elonroad Till höger: Modvion utvecklar vindkraftstorn av trä.

Nu kommer nästa generations vindkraftverk, av trä. Modvion, en av årets E-Prizefinalister i kategorin förnybar energi, tar svensk träindustriinnovation till hjälp för den förnybara energins väg mot klimatneutralitet. Med en modulär konstruktion i laminerat trä underlättas såväl transport som installation av höga vindkrafttorn. Torn i trä ger också en minskning av CO2-utsläppen med upp till 90 procent i jämförelse med stål eller betong, men med samma prestanda såväl som livslängd. Modvion samarbetar med stora energibolag som Vattenfall och italienska Enel, samt tillverkaren Vestas som också gått in som delägare.

Att skogen kan göra gröna energilösningar ännu grönare visar också den andra finalisten inom förnybar energi, Cellfion. Membranet är den komponent i energiapplikationer som bränsleceller som först slutar fungera och är också den dyraste komponenten. Med biobaserade membran gjorda av nanocellulosa har Cellfion utvecklat ett mer hållbart, effektivare och billigare alternativ till dagens fossilbaserade membran.

Kan man bygga vindkraftverk och utrusta bränsleceller med trä kan man faktiskt också göra träbatterier. Det är Norrköpingsbolaget Ligna Energy, finalist i kategorin energioptimering, som utvecklar applikationer som lagrar energi i trämaterialet lignin. Bolaget satsar på såväl minibatterier för små sensorer som större energilager med sin teknik.

Svenska Roam är en av E-Prizefinalisterna i kategorin hållbara transporter och är idag en av Kenyas ledande tillverkare av eldrivna motorcyklar och bussar. Bolaget designar produkterna för lokal användning och tillverkning och erbjuder också finansieringslösningar.

Med den andra finalisten inom hållbara transporter, Candela Technology, börjar elektrifieringen få upp farten även till sjöss. Tack vare bolagets unika bärplansteknologi som minskar energimotståndet med 80 procent kan båtarna gå längre och snabbare än andra elektriska båtar. Och Candela satsar nu inte minst på utvecklingen av elektriska fartyg där den första bärplansfärjan med plats för 30 passagerare snart susar fram i Stockholms vatten.

Den tredje finalisten i kategorin hållbara transporter, Elonroad, vill i sin tur revolutionera elektrifieringen av vägtrafiken med hjälp av elvägar. Bolagets konduktiva laddlösning möjliggör både dynamisk (körande bil) och statisk (parkerad bil) laddning av alla typer av elektriska fordon genom en elskena som antingen placeras på vägen eller grävs ner i den. Men alla vägar behöver inte bli elvägar, enligt Elonroads beräkningar behöver till exempel endast 10 procent av busslinjernas vägar i en stad som Lund elektrifieras för att kollektivtrafiken ska kunna drivas helt med hjälp av systemet.

Svea Solar, Sveriges största solenergibolag är en välförtjänt finalist i kategorin förnybar energi. På åtta år har Svea Solar med solelen byggt ett miljardföretag och platsade nyligen på Financial Times lista över Europas mest snabbväxande bolag. Med flera nya finansiärer är siktet nu inställt på vidare Europaexpansion för leverans och installation av solceller, men också att bli en stor oberoende producent av förnybar solel genom att bygga, äga och driva egna solparker.

Ytterligare en energilagringsinnovation har gått till final i kategorin energioptimering. Texel Energy Storage bygger lagring baserad på vätgas och världens mest utvecklade Stirlingmotor. Tekniken bygger på omvandling av el från exempelvis sol- eller vindkraft för att värma (ladda) Texel-batteriet, lagra, och sedan åter kunna omvandla till el med hjälp av Stirlingmotorn. Fördelarna mot dagens litiumbatterier, förutom möjligheten att lagra betydligt större volymer, är att tekniken inte är beroende av bristmetaller som litium, kobolt eller andra sällsynta jordartsmetaller.

Envista slutligen är den tredje energioptimeringsfinalisten i E-Prize 2022. Bolaget har med hjälp av artificiell intelligens utvecklat vad man kallar ett ”personlighetstest för byggnaders värmeförbrukning” som hjälper fastighetsägaren, energibolaget eller konsulten att förstå var det är mest lönsamt att sätta in åtgärder. Metoden hjälper fastighetsägare att förstå sina byggnader betydligt bättre än vad dagens nyckeltal och trendanalyser tillåter.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?